Din säkerhet
Här kan du ta del av tips och råd om olika säkerhetshöjande åtgärder för att förbättra din personliga säkerhet, i vardagen, på internet, i sociala medier samt i arbetslivet. Förutom det förebyggande arbetet, finns även förslag på hur du kan agera om en hotsituation inträffar samt hur du kan handla efteråt.
Utgångspunkten för den personliga säkerheten är det förebyggande arbetet, där ditt eget agerande utgör grunden för ett gott säkerhetsarbete. Genom att göra medvetna val och vara mentalt förberedd för både det mest otänkbara och det mest troliga som kan hända i olika situationer har du ett försprång när det oförutsedda inträffar.
Förtroendevaldas utsatthet
Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför återkommande Politikernas trygghetsundersökning (PTU) där ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner och regioner) tillfrågas om utsatthet för trakasserier, hot och våld under föregående år.
Här redovisas data från PTU 2021 som behandlar utsattheten under 2020.
I PTU 2021 uppgav 26 procent av de förtroendevalda att de under 2020 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld. Totalt sett är det en något större andel kvinnor än män som uppgav att de varit utsatta (28 respektive 25 procent). Yngre förtroendevalda är mest utsatta enligt enkätsvaren, och därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. En något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppgav att de utsattes under 2020, jämfört med dem med svensk bakgrund (29 respektive 26 procent).Utsattheten är större bland förtroendevalda som har ordförandeposter. Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige 2020 var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Utsattheten oavsett händelsekategori har historiskt sett varit högre under valåren jämfört med mellanliggande år.
Den vanligaste händelsen 2020, liksom tidigare år, var hot och påhopp via sociala medier. Totalt 16 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för detta. Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är (i vilken grad de är aktiva i sociala medier, i vilken grad de är omskrivna eller omtalade i medier och i vilken grad de upplever sig vara kända av allmänheten).
Totalt uppgav 24 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2020 känt oro över att antingen själva utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser, eller för att någon anhörig ska utsättas.
Totalt uppgav 26 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2020 påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Den vanligaste konsekvensen är att man undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, vilket 17 procent av samtliga förtroendevalda uppgav att de gjorde 2020. Det är främst denna typ av konsekvens som ökat över tid.