Gunnar Rundgren, en av Sveriges främsta experter inom området hållbart matsystem. Foto: Ulrik Fallström

2025 - Frihamnsdagarna - Hållbart matsystem - referat

Förra helgen hölls Frihamnsdagarna och under torsdagen den 28 augusti anordnade Göteborg Stad en dag med fokus på hållbart matsystem. Här följer en sammanfattning över vad som hände under dagen.

Under dagen hade miljöförvaltningen samlat inspirerande initiativ och olika satsningar där mat möter samhällsfrågor, hållbarhet och innovation, både i form av utställare och talare på scen. Dessutom avgjordes finalen av Göteborgsmåltiden, en ny hållbar måltid som reflekterar Göteborgs matkultur. 

Kristina Fermskog, från miljöstrategiska avdelningen på miljöförvaltningen, som är en av arrangörerna bakom scenprogrammet och som bjudit in utställarna berättar om visionen bakom evenemanget.

- Vårt mål har hela tiden varit att skapa en mötesplats där det går att diskutera, lära sig mer om ett hållbart matsystem och hur vi kan ställa om. Alla är vi en del av det globala matsystemet vare sig vi vill det eller inte och det är viktigt att vi samarbetar med varandra om det ska ske någon förändring. Ämnet hållbart matsystem är väldigt brett och innefattar många olika aspekter vilket gör det extra viktigt att knyta nya kontakter och bygga samverkan.

Under sex programpunkter har ett stort antal aktörer samlats för att prata om alla de olika delar som innefattas i begreppet ett hållbart matsystem.

Hållbar offentlig mat

Dagens inledande programpunkt var hållbar mat inom offentlig sektor. Offentlig sektor är en viktig del i omställning då kommunen har en nyckelroll i att forma framtidens hållbara matsystem. Detta då det finns en möjlighet att både skapa förutsättningar för den enskilde medborgaren att tillämpa ett hållbart konsumtionsbeteende och möjliggöra för strukturella förändringar.

Här fick vi bland lyssna till köksmästarna Irfan Naprelac (Nordost) och Fadde Thaer Al-Najar (LVS Matilda Nordost) berättade om sina erfarenheter och utmaningar med att skapa hållbara måltider inom skolan.  Göteborgs Stad har ett mål att till 2030 minska matsvinnet till 30 gram per serverat huvudmål mat. Här har man sett stora framsteg sedan starten för fem år sedan då matsvinnet låg på 44,2 gram per elev jämfört med dagens 32,6 gram per elev. 

- Nästa utmaning är att behålla den lägre nivån av matsvinn, att inspirera våra barn att ta rätt mängd på tallriken och ta mindre portioner. 

Köksmästare Irfan Naprelac. Foto: Ulrik Fallström.

Moderator Kristina Fermskog och köksmästare Irfan Naprelac. Foto: Ulrik Fallström.

Ulrika Backlund från Världsnaturfonden WWF talade om vikten av att människan är i harmoni med naturen och konsekvenserna av den vårdslösa konsumtion av jordens resurser som dagens globala konsumtion orsakar. 

- 25% av en persons klimatpåverkan kommer från maten och är den enskilt största orsaken till förlust av biologisk mångfald med 73% av populationerna av vilda ryggradsdjur har gått förlorade sedan 1970.

Britta Florén från RISE instämmer i att en stor del av klimatpåverkan handlar om vilka råvaror och matvaror vi lägger på tallriken. Vi behöver äta mer växtbaserat och närodlat samt ta vara på de råvaror vi har och utnyttja alla delar av fisken, kreaturen och grönsakerna. 

Alexandra Alpsten är matinfluencer och beskriver sin roll som att hon översätter fakta och kunskap som får människor att följa och delta i något nytt. Alexandra lagar mycket lokal havsmat och försöker informera, inspirera och engagera sina följare att äta mer mat från havet.

Final av Göteborgsmåltiden

Göteborgsmåltiden är en tävling där göteborgarna har tagit fram hållbara maträtter som tävlar mot varandra om att bli Göteborgs nya signaturrätt. Projektet vill skapa stolthet över den lokala maten, inspirera till nyttigare matvanor och bidra till en mer hållbar framtid.

Juryn bedömer Göteborgsmåltiden. Foto: Ulrik Fallström.

Juryn bedömer Göteborgsmåltiden. Foto: Ulrik Fallström.

Inför finalen återstod endast tre rätter som under dagen bedömdes av en jury. Även publiken fick en möjlighet att smaka på rätterna och rösta på sin favorit. Vid prisutdelningen, som hölls på Kulturkalaset under eftermiddagen, meddelades att vinnare av tävling var ”Gothenburg Royal” av Malin Boban. En ny variant på den internationellt kända rätten ”Lobster roll”. En röra på krabba och musslor, Vrångebäcksmajonnäs och pepparrot serveras på hönökaka med torkad rörhinna.

- Jag är otroligt stolt över att min rätt nu blir Göteborgs signaturrätt. Det känns fantastiskt att få bidra till stadens matkultur och samtidigt lyfta fram hållbara råvaror från vår region, säger Malin Boban.

Malin Boban. Foto: Daniel Widfeldt Göteborg & Co.

Malin Boban. Foto: Daniel Widfeldt Göteborg & Co.

Under rubriken "Matens betydelse för besöksnäringen" berättade Sofie Mantzaris från Göteborg & Co tillsammans med Jill Axelsson Pabst från Turistrådet Västsverige om hur mat och dryck är en viktig del av varje resa. Matscenen i Göteborg är både välkänd och mycket uppskattad både av besökare och invånare och här blandas traditionella finkrogar med bistron och innovativa nyskapare av exempelvis blå havsmat. Den kulinariska upplevelsen fungerar ofta som en brygga till upplevelsen av lokal kultur och lokala traditioner.

Sjömaten på frammarsch

I ett matsystem som hamnat lite snett behöver vi vidga våra vyer, blicka utåt, tillbaka, framåt och neråt! Vad finns att äta under ytan? Under denna programpunkt diskuterades nya havsråvaror, nya sätt att framställa dem och hur vi på olika sätt kan arbeta med mat från havet för att det skall bli en större del av vår kost.
 
Cajsa Torell, VD för Kobb, har nu börjat producera livsmedel av odlad tång och alger. Målet är att skapa produkter som är klara att ätas efter upptining.

- Nästan all odlingsbar mark används, men bara 6% av maten vi äter kommer från havet. För att möta klimatkrisen måste mer av maten komma från havet.

Tång är ett odlingsbart havslivsmedel med lågt klimat avtryck. Ett annat sådant livsmedel är musslor vilket blev tydligt under Göteborgsmåltiden där alla tre finalrätter innehåll just musslor. 

Att hitta bra livsmedel i havet är en del i att öka mängden havsbaserad kost i samhället. En annan viktig del är att lära ut hur vi kan ta vara på råvarorna från havet. 

Maria Bodin och Karl-Johan Nylén från Göteborg Universitet driver projektet ”Havsbonde för en dag”, där högstadieelever får testa att vara bonde vid havet. De delar också ut ”Havsbondens kokbok” till eleverna efter de har varit med och deltagit för att uppmuntra en mer havsbaserad kost. 

Karl-Johan Nylén och Maria Bodin. Foto: Ulrik Fallström.

Karl-Johan Nylén och Maria Bodin. Foto: Ulrik Fallström.

Även Anna Axelsson och Mikaela Holmberg från RISE tror att satsningar inom skolan är viktigt. De har uppmärksammar bland annat projektet sjömatsvecka på Lövgärdesskolan där de under fem dagar i oktober endast serverar fisk. Det ska uppmuntra elever att lära känna så kallad blå mat och de kommer senare även att kunna rösta på den rätt de gillade bäst. RISE är också med och håller matlagningskurser med hem- och konsumentkunskapslärare för att uppmuntra blåa måltider. 

Kan vårt matsystem bli hållbart?

Kunskapen om att världens naturresurser förbrukas i en ohållbar omfattning kan vara nedslående. Samtidigt finns det stor potential och många möjligheter till förändring i alla delar av matsystemet. Under denna föreläsning fick vi lyssna till Gunnar Rundgren som är en av Sveriges främsta experter inom området och har skrivit flera böcker om ett hållbart matsystem och förutsättningar att nå dit. 

- Vi har en tendens att koka ner hållbarhet till bara det som ligger på tallriken. Vi ser mat som något som skall köpas och säljas utan någon tanke bakom. I själva verket är det viktigt att se på ett hållbart matsystem med ett brett perspektiv och inkludera det sociala och själva produktionen. 

Gunnar menar också att Sverige har förmågan att vara självförsörjande av sitt jordbruk, men att i nuläget produceras endast vissa jordbruksprodukter i Sverige medan mycket importeras från omvärlden. 

Vi fick också lyssna på Ida-Lina Frisell Aasland som representant för maträddarorganisationer och gav oss perspektiv på den sociala dimensionen och om kopplingen mellan obalans i systemet och social förändring. 

Lokalproducerad mat i staden och i närområdet

Dagen avslutades med ett samtal om närproducerad mat och hur vi kan få en högre andel närproducerade matvaror både inom det offentliga och privathushåll. 

Erik Lundqvist och David Ekelund inledde med att prata om inköp och upphandling i Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen. De ser att det finns ett stort intresse för närodlade och hållbara matvaror men de ser också flaskhalsar, som att transportera och fördela lokalt producerade matvaror till lokala offentliga kök. 

Marcus Nyström driver ”Lokalproducerat i Väst” ett resurscentrum för rådgivning och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Marcus påpekar att det finns ett glapp mellan efterfrågan på lokalproducerat och vad som faktiskt köps. Då efterfrågan styr produktionen räcker det inte med att vill köpa mer lokalproducerat utan folk måste också köpa det. 

Karolina Sahle berättar om sina erfarenheter som stadsbonde där hon arbetar för att öka odlingen i staden. Karolina odlar mat som levereras till fem skolor i närområdet med hela 250 kilo grönsaker i veckan under högsäsong. 

- Idag är det en utmaning är att göra odlingen kommersiellt framgångsrik, något som är långsiktigt viktigt för att uppmuntra fler att odla hemma eller arbeta helt med att producera närproducerade matvaror. 

Karin Ingelhag arbetar på Business Region Göteborg som har som mål att främja fler jobb inom gröna näringar och öka självförsörjningsförmågan av livsmedel i Göteborgs Stad. Även hon poängterar vikten att göra det lönsamt och skapa incitament för att fler ska vilja odla. 

Tobias Jansson har skrivit boken ”Symbios” om cirkulär ekonomi och hur den enes avfall blir den andres resurs. Han berättade även om projektet Ett regenerativt Västra Götaland som han är en del av för att påverka till ett hållbart matsystem i närområdet. Han menar att det finns flera fördelar av att ställa om till regenerativt jordbruk. Här fick vi ta del av YH-studenten Ingela Mårtenssons konkreta exempel på en cirkulär "make-over" av broccoliförädling, om hur förädlingsgraden kan maximeras så att mindre går till svinn och mer går till nya produkter.

Med denna inblick i de olika delarna av närproducerad mat avslutades dagen och Maria Munther från miljöförvaltningen som är en av arrangörerna bakom programmet och de inbjudna utställarna sammanfattar så här.

- Jag tycker att evenemanget har varit över förväntan. Det har varit mycket folk både i montrarna och på föreläsningarna. Framför allt har det varit väldigt roligt att höra hur det pågått en massa diskussioner emellan programpunkterna. Att få folk engagerade och utbyta erfarenheter är något av det viktigaste en sådan här dag.

Maria Munter blir intervjuad. Foto: Ulrik Fallström.

Maria Munther blir intervjuad. Foto: Ulrik Fallström.

Även besökarna var nöjda och Lars Skoglund som suttit i publiken under dagen menar att denna typ av mötesplatser behövs.

- Det behövs forum för att sitta ned och prata och stötta varandra i frågor såsom hållbart matsystem.

Länk till artikel i tidningen Vårt Göteborg

Mat mötte samhällsfrågor, hållbarhet och innovation (vartgoteborg.se)

Länk till programmet

28 augusti, Frihamnsdagarna - Hållbart matsystem och final av Göteborgs måltiden