Lagar

Det finns många lagar riktlinjer som reglerar stödet till personer med funktionsnedsättningar. Här kan du läsa om dem och hur du kan överklaga och också påverka.

Kommunallagen

Kommunallagen  är en av de viktigaste lagarna för kommunerna. Här regleras kommunernas och landstingens befogenheter samt vad kommunerna och landstingen ska göra. Kommunerna och landstingen får även ta hand om angelägenheter som är av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område eller kommuninvånarna.

Socialtjänstlagen (SoL)

De stöd- och hjälpinsatser som du kan få enligt socialtjänstlagen kallas bistånd. Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett särskilt ansvar för vissa grupper, bland andra barn och ungdomar och människor med funktionshinder. Du som har funktionsnedsättning kan få stöd i din vardag av socialtjänsten (socialkontoren). Det kan handla om exempelvis stöd till anhöriga, bistånd och insatser för möjlighet till avlastning eller ekonomi. Du som är anhörig har också möjlighet till psykosocialt stöd genom anhörigstödet.             

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 
Du kan ansöka om följande insatser: 

Rådgivning och annat personligt stöd. Detta har Västra Götalandsregionen  hand om.
Personlig assistans
Ledsagare
Kontaktperson
Avlösarservice i hemmet
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad
Daglig verksamhet

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lättläst


Lagar och regler - funktionsnedsättning

Du som har en funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) kan du läsa mer om vilken hjälp du kan få. Mer information hittar du på sidan Lagar och regler- funktionsnedsättning

Barnkonventionen blir svensk lag

Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020. Det visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste tas på allvar och respekteras av alla vuxna runt omkring dem. Här kan du läsa mer om vad detta innebär enligt Barnombudsmannen  Barnkonventionen blir lag och Unicef Barnkonventionen.

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

Lag om vård av missbrukare i vissa fall, ofta förkortad LVM, möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt. Lagen kompletterar Socialtjänstlagen. För missbrukare under 18 år ska istället LVU tillämpas (se ovan). För dem som är 19-20 år kan det vara svårt att avgöra om 3 § LVU eller LVM ska tillämpas. Syftet med LVM är att motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling.

Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV)

Lag om rättspsykiatrisk vård är lag som berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott, men på grund av allvarlig psykisk störning vid den tidpunkt då brott begåtts inte kan dömas till fängelse.

Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Lag om psykiatrisk tvångsvård är en lag som innehåller bestämmelser om psykiatrisk vård som är frihetsberövande eller innehåller tvång.

Skollagen

Skollagen omfattar hela utbildningsväsendet, från förskola till vuxenutbildning. Skollagen innehåller regler och bestämmelser för hur utbildningsverksamheter i landet ska arbeta. I skollagen regleras bland annat vad som gäller då ett barn eller en elev är i behov av särskilt stöd.

Förvaltningslag

Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Denna lag reglerar bland annat hur beslut från förvaltningsmyndigheter ska överklagas.

Föräldrabalken

Föräldrabalken behandlar rättsförhållandet mellan förälder och barn. Här regleras bland annat frågor om moder- och faderskap, umgänge, vårdnad och boende m.m. I Föräldrabalkens 11 kapitel finns regler för God man och Förvaltarskap.

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den anger vad landstinget, kommunen eller andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda dig som patient.

Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård  reglerar hur vårdplanering mellan viss hälso- och sjukvård och kommun ska gå till och syftar till en tydlig samordning kring patienter. Lagen reglerar även hur betalningsansvaret ser ut mellan kommun och viss hälso- och sjukvård.

Patientsäkerhetslag

Patientsäkerhetslagen syftar till att främja en hög patientsäkerhet så att vårdskador kan minska. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om systematiskt patientsäkerhetsarbete, legitimation och behörighet för vårdpersonal, skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Patientskadelag

Patientskadelagen innehåller bestämmelser om rätt till patientskadeersättning och om skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Bristande tillgänglighet  för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen den 1januari 2015.

Lex Sarah

Lex Sarah  gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Lex Sarah innehåller bestämmelser om skyldighet för anställda i dessa verksamheter att rapportera missförhållanden samt skyldighet för den som bedriver sådan verksamhet att avhjälpa eller undanröja missförhållanden.

Lex Maja 

Lex Maja gäller om djur far illa.Om den som arbetar i hälso- och sjukvård eller socialtjänst påträffar misskötta djur i sin tjänsteutövning är det under vissa förutsättningar tillåtet att bryta sekretessen. Det är innebörden av bestämmelsen, den så kallade lex Maja, i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Lex Maria

Denna bestämmelse reglerar vårdgivarens skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel finnes i Patientsäkerhetslagen och kallas Lex Maria.

Det finns möjligheter att överklaga

Om du inte är nöjd med ett beslut om en insats har du möjlighet att överklaga. Här kan du läsa vad som gäller och hur du går tillväga. Läs mer på sidan Överklaga.

Du kan vara med och påverka

Du som har en funktionsnedsättning eller anhörig kan på flera sätt vara med och påverka situationen för personer med funktionsnedsättning. Läs mer på sidan Möjligheter att påverka.

Lättläst vardagsjuridik 

Allas likhet inför lagen  heter en hemsidan från LaSSe brukarstödscenter om vardagsjuridik som vänder sig till dig med  intellektuell funktionsnedsättning och som är i behov av att texterna är lätta att lästa.

Att läsa mer 

Vi har samlat lästips och webbsidor där du kan läsa mer. Att läsa mer om.