Från Göteborg till världen – litteraturens kraft i UNESCO nätverk

Vi pratar med Joakim Albrektson, huvudkoordinator och Ylva Gustafsson, koordinator Västra Götalandsregionen, som deltog i årsmötet för att få höra om deras erfarenheter och insikter från dagarna. 

Årsmötet i Edinburgh – den första litteraturstaden 

Den 21–25 oktober genomfördes litteraturstädernas årliga möte i Edinburgh. Nätverket, som nu omfattar 53 städer, hade 37 städer representerade med totalt 56 delegater. Några av deltagande städer var Angoulême, Dublin, Kraków, Milano, Melbourne, Okinawa, Prag och Slemani.

Edinburgh blev den första litteraturstad som utsågs av UNESCO 2004. Skottland är rikt på myter och legender och här lade Walter Scott grunden till den historiska romanen med Ivanhoe. Dessutom föddes författare som Robert Burns och Arthur Conan Doyle här, och även J.K. Rowling har starka band till staden. På Greyfriars kyrkogård kan man se namn som återkommer i Harry Potter-böckerna, vilket visar hur djupt staden har inspirerat litteraturen.

Kan ni berätta om några höjdpunkter, något ni inspirerats av under dagarna?  

Joakim: Många städer har skapat fina litteraturkartor och inrättat residensplatser för författare och översättare. Det är tydligt att litteraturstäderna strävar efter att utnyttja det internationella nätverket för att ge författare möjlighet att inspireras på andra platser. Det är själva kärnan i vad litteraturstäderna ska erbjuda.

Ylva:Edinburgh har en årlig litteraturfestival och en storytelling-festival och den senare pågick under årsmötet. Vi fick träffat flera litteraturföreningar som arbetar för att främja läsande och skrivande hos barn och unga. En organisation som Super Power Agency inspirerade oss särskilt; de arbetar med storywriting för unga i utsatta områden och påminner om hur Berättarministeriet fungerar.

Hur var intresset för Litteraturstaden Göteborg och vad i ert arbete intresserade andra?  

Ylva:Jag tror att vårt trepartssamarbete mellan stad, region och universitet inspirerar många andra städer. Många har tillfälligt stöd från sina regioner och universitet, men samarbetet är inte alltid så nära som vårt.

Joakim:Vi märker en stor nyfikenhet för vårt arbete med residens, brunnslockspoesin och litteraturkartan.

Ylva: Joakim höll en presentation om vårt arbete för att stärka samarbetet mellan de städer som är både litteratur- och fristäder. Det väckte stort intresse och flera deltagare uttryckte vilja att ansluta sig till ICORN*, vilket visar att vårt arbete verkligen uppskattas.Det stod klart att frågor om yttrandefrihet har blivit allt viktigare i nätverket. Slemani från Irak, till exempel, närmade sig oss med en önskan att bli en fristad för förföljda författare. Det visar hur centralt nätverkets arbete med fristäder är och vilken betydelse det har för litteraturstäder världen över.

* ICORN – The International Cities of Refuge Network erbjuder förföljda konstnärer fristäder i Sverige, där de under två år får en fristad att kunna utöva sin konst. 

Litteraturstaden Göteborg har blivit tillfrågat att leda en arbetsgrupp om konstnärlig frihet, vad innebär det? 

Joakim: Gruppen ska arbeta för att stärka konstnärlig frihet och yttrandefrihet, med koppling till UNESCO och ICORN:s arbete. Vi ska nu identifiera konkreta områden och målsättningar där vi vill göra skillnad. Det är en stark bekräftelse på att vi i Göteborg har byggt upp ett gott anseende i nätverket och att vi driver frågor som engagerar. Att leda denna arbetsgrupp är en fantastisk möjlighet att ta ännu större steg i vårt arbete för yttrandefrihet och litteraturens roll i samhället.Det är ett stort ansvar och en viktig uppgift.

Ylva: Det känns också inspirerande att vi fick respons från flera andra städer som vill delta i gruppen, bland annat Lillehammer och Wroclaw. Vi hoppas också kunna engagera några utomeuropeiska städer som Slemani och Bucheon, då deras perspektiv är oerhört värdefulla.

Var det något särskilt som berörde er under mötet? 

Joakim: Två av städerna, Lviv och Odessa, är just nu i krig. Deras koordinatorer reste i över ett dygn för att komma till mötet och deras berättelser om nätverkets betydelse för dem var djupt gripande. Många av oss har också initierat projekt för att översätta ukrainsk litteratur, vilket är något vi alla brinner för. 

Vad tar ni med er hem från dagarna i Edinburgh? 

Ylva:Att vårt arbete inom litteraturstäderna är mer relevant än någonsin. Samarbeten som vi diskuterade, till exempel kring översättning av ukrainska författare eller residensutbyten med Barcelona, visar hur litteratur kan skapa broar. Och att vara en del av ICORN-initiativet stärker vårt engagemang för yttrandefrihet och trygghet för författare på flykt. Det är inspirerande att se hur vårt arbete verkligen har betydelse både internationellt och lokalt.

Joakim:En stark känsla av gemenskap och vikten av att fortsätta arbeta tillsammans för litteraturens skull. Det är ett fantastiskt nätverk, och vi har verkligen möjlighet att göra skillnad.