Läsning utan gränser får internationellt författarbesök

Läsning utan gränser är ett samarbete mellan Sydkorea, Uruguay och Västsverige. Projektets syfte är att öka mångfalden i barnlitteraturen och skapa ett kunskapsutbyte om barns lärande och läsande mellan de tre länderna. Genom utbildning och information är målet att nå ut med budskapet hur viktigt det är att läsa högt för sina barn. Läsning utan gränser drivs av Författarcentrum Väst som en del av Litteraturstaden Göteborg.

 En del av projektet består i att varje land väljer var sin barnbok som därefter översätts och sprids i de andra två länderna. Lyckokakan av Kerstin Lundberg Hahn från Göteborg valdes i samband med invigningen av den svenska delen av projektet på Bokmässan 2022.

 – Den koreanska boken blev Märklig mamma av ALMA-pristagaren Baek Heena och i våras då projektet invigdes i Montevideo stod det klart att Den svävande lyktan av Laura Santullo skulle representera Uruguay, säger Maria Bouroncle, projektledare för Läsning utan gränser.

Märklig mamma publicerades på svenska av Trastens förlag i september. Den svävande lyktan kommer att ges ut av Goobar förlag tidigt nästa år. Redan nu arrangerar Folkuniversitetet läsecirklar i Backa och Biskopsgården utifrån Kerstin Lundberg Hahns bok Lyckokakan och framöver ska de andra två böckerna läsas. De båda författarna gästade Göteborg under Bokmässan 2024 och deltog i flera arrangemang.

– Det var fantastiskt roligt att välkomna författarna till Litteraturstaden Göteborg och lyssna på deras utbyte av idéer och erfarenheter, liksom alla samtal med elever och lärare på Bokskåpet, Världslitteraturhuset och Schillerska gymnasiet, fortsätter Maria Bouroncle.

Framför en fullsatt Biblioteksscen på Bokmässan betonade Baek Heena hur viktigt det är att barnen har roligt när de läser:

– Berättelsen kommer alltid till mig först. Den är det viktigaste. Därefter skapar jag mina figurer. Om inte jag har roligt när jag gör dem, kommer inte barnen tycka de är särskilt kul heller.

Laura Santullo som även skriver manus och romaner för vuxna, menade att det egentligen inte finns några ämnen man bör undvika i barnlitteraturen.

– Självklart anpassar jag mitt språk, men för övrigt tycker jag inte det är så stor skillnad att skriva för barn. En av mina barnböcker handlar om militärdiktaturen i 1970-talets Uruguay. Att skriva om den blev ett sätt för mig att berätta för mina egna barn vad jag var med om som liten när min familj var tvungen att fly till Mexiko.

176 skolor, 300 lärare och 9250 barn kommer delta i projektet i Uruguay

Författarnas samtal och mingel i Författarcentrum Västs lokaler i Masthugget den 26 september samlade barnboksförfattare och bibliotekarier från hela Västra Götaland. Även projektteamet i Uruguay var med online. En viktig del av samarbetet är nämligen att Staden där vi läser för våra barn, Göteborgs Stads stora jämlikhetssatsning, har gått på export till fyra fattiga områden i östra Uruguay. Där kommer 176 skolor, 300 lärare och 9250 barn delta i projektet tack vare ett bidrag på fyra miljoner kronor från IDB, Interamerikanska utvecklingsbanken i Washington DC. 

– I Sydkorea utgör litteraturen en central del av läroplanen, men i Uruguay är berättelserna ofta homogena och det är inte alltid lätt för barnen att känna igen sig i barnlitteraturens stereotypa bilder av exempelvis hur en familj ser ut, säger Maria Bouroncle.

Kerstin Lundberg Hahn håller med om att det är viktigt att barn kan spegla sig och sina erfarenheter i böckernas värld, men betonar också litteraturens förmåga att öppna fönster till andra kulturer.

– Jag har starka minnen av en bok som jag fick i min hand som 10-åring i Umeå: Atlasfärilen av Sonja Berg Pleijel. Jag minns inte längre handlingen, men jag minns häpnaden över att i ett slag förflyttas i både tid och rum, till Java under andra världskriget. 

För mer information om projektet besök Författarcentrum Västs webbsida