Martin Harari Thuresson på El-och energiprogrammet prisas för sina lektioner.

Göteborg: El-läraren Martin Harari Thuresson tyckte att eleverna behövde förberedas bättre på arbetslivet så han lät dem bygga ett tidrapporteringssystem med stämpelklocka. Nu prisas han av Nobelpriskommittén.

– Jag tänkte att de ringt fel, säger han. Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter utser varje år nobelpristagarna i fysik och kemi. Men de delar även ut Ingvar Lindqvistpriset till fyra lärare inom naturvetenskap och matematik. I år blev Martin Harari Thuresson, lärare på elprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium, uppringd av den ständige sekreteraren på Vetenskapsakademien.

– Det kändes väldigt overkligt. Jag tänkte: nu säger han snart att han bara skojade. Men sen började han prata om en massa detaljer och då förstod jag att det nog ändå måste stämma, berättar Martin Harari Thuresson. Hans egenuppbyggda kursmaterial i ellära är anledningen till priset. Tillsammans med kollegor har han under sex år samlat uppgifter och förklarande texter på en öppen hemsida.

– Det är en digital faktabok och övningar som hittar på sig själva. Det vill säga att de slumpas fram så att eleverna alltid får en unik uppgift och inte bara kan kolla på grannen. De kan heller inte titta i facit, utan får bara reda på om det är rätt eller fel. Materialet ligger helt öppet för alla att använda. Rent juridiskt är det Martin som äger det, men han har aldrig haft för avsikt att tjäna pengar på det. I stället är målet att materialet ska växa och förbättras med hjälp av fler.

– Om vi kan få så många el- och fysiklärare som möjligt att hjälpas åt med ett sånt här material så tror jag att vi kan komma mycket längre. Martin har även infört fler praktiska laborationer, övertalat skolledningen om att skaffa ett mätinstrument till varje elev för att de ska få mer praktisk övning och dragit igång ett utbyte med en skola i Ecuador.

– Min rektor frågade mig en dag om jag är en arrangör. Och ja, jag är nog det. En praktisk uppgift som han har gjort med en klass var att skapa ett tidrapporteringssystem där eleverna blippar in sig varje dag när de kommer och går från skolan.

– Vi gjorde det dels för att snabbt komma igång med lektionen, dels för att eleverna ska vänja sig vid hur det funkar på många arbetsplatser.

Vad tycker eleverna om arbetssättet? – Elevernas uppskattning kan vara tveeggad. De kan gilla att lära sig, men inte att vara tvungna att lära sig. Men jag kan tänka mig att de kommer ut i arbetslivet om några år och ser: ”Just det, den där mätningen, det var ju tur att jag lärde mig den själv och inte bara satt och tittade på”.

Det är väldigt ovanligt att en lärare på ett yrkesgymnasium får priset, men i år var kommittén enig om att det var den starkaste nomineringen.

– Anledningen att det är så få pristagare på yrkesgymnasier är att det kommer in få nomineringar därifrån. Men nu kom en väldigt stark nominering och vi tycker att han är mycket förtjänt av det här priset, säger Ulf Ellervik, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet.

Priset delas ut i Blå hallen på Stadshuset i slutet av mars och efteråt är det middag i gyllene salen.

GP 2023-02-17 Magdalena Rosen