Områdets historia

När krutet kom till Europa på 1200-talet uppfattades det som magiskt och de som kunde handskas med det hade väldigt hög status. Detta blev av stort intresse för den framväxande centralmakten i Sverige som försökte ta monopol på tillverkningen av krut.

Artilleriet flyttar till Göteborg

Mycket talar för att krutets historia i Göteborgsregionen kan kopplas till Älvsborgs slott som omnämns i text för första gången 1366. Bortsett från perioderna när danskarna tog slottet var det bas för det svenska artilleriet i den här delen av landet fram till 1644. Då flyttade artilleristaten till den nyanlagda fästningsstaden Göteborg. För att kunna genomföra flytten hade stadens tyghus Kronhuset invigts 1643. Begreppet tyghus har inte på något sätt med tyg att göra utan namnet kommer från tyskans ”zeug” som i försvenskad form återfinns i ordet verktyg. Tyghuset var alltså där vapen och verktyg förvarades.

Kronhusområdet var under 1600-talet och 1700-talet centrum för göteborgsartilleriet. Under 1800-talet skedde en succesiv tyngdpunkt mot Lilla Otterhällan. Där ärvde göteborgsartilleriet garnisonsinfanteriregementets kasern när det regementet avvecklades 1801. Kasernen gavs namnet Borgerskapets kasern eftersom den finansierades av stadens borgare för att de skulle slippa den militära underklassen som bodde inneboende runt Kronhuset.

1906 revs kasernen för att ge plats åt telegrafverkets nya ståtliga hus. Platsnamnet Kaserntorget finns fortfarande kvar som en påminnelse om att det en gång i tiden funnits en kasern i området. 1855 kompletterades artillerikasernen med ett nytt tyghus som gavs namnet Artilleriarsenalen efter dåtidens engelska influenser.

Göteborg växer och artilleriet flyttas

Under 1800-talet omvandlades göteborgsartilleriet från fästningsartilleri till fältartilleri vilket innebar nya krav på övningsterräng och massor av hästar. I kombination med att staden under den senare hälften av 1800-talet började växa explosionsartat insåg man att ett fältartilleriregemente inte passade i centrala Göteborg. Efter en 15 år lång process med att hitta en ny plats för regementet (där bland annat Linnéplatsen och Härlanda låg med som förslag) köpte man till sist Kviberg Landeri för att bygga ”Götarnas” nya kasern. Genom att sälja centralt ägda byggnader och mark kunde de nya kasernerna byggas utan medel från statskassan. Arkitekten Erik Josephsson ritade kasernerna tidstypiskt i en stil som var inspirerad av gotiken och medeltida borgarkitektur. De uppfördes 1892-1895 av byggfirman F O Peterson & Söner AB och det krävdes totalt 174 000 dagsverken för att färdigställas. När de invigdes den första oktober 1895 var de Sveriges största.