Från hästsjukhus till konstnärshotell – Attic Studio i Kviberg travar på

Rosanne Elfstrand startade konstnärshotellet Attic Studio för drygt tre år sedan. Eftersom verksamheten fortfarande är under uppstart faller bitar på plats så småningom. Bland annat får de ännu inte använda övervåningen, men så en brandtrappa är på plats kommer övervåningen bli fler ateljéplatser till nya som gamla medlemmar. Förutom att driva Attic Studio så har Rosanne nyligen öppnat en butik i kronhusbodarna som heter The Nook. Ni hör ju, här har vi en med driv!

Rosanne möter mig vid entrén. Huset är stort och mäktigt och något av det första jag möts av är en rund hall med högt i tak och stora fönsterpartier som släpper in mycket ljus. Jag hänger av mig och får en kopp kaffe i en emaljmugg. Att kaffet inte serveras i en keramikmugg är inte så konstigt då delar av golvet i huset är kullersten, och att få upp keramiksplitter är inte det roligaste.

Huset är nästan som en labyrint med gångar och vrår. Innanför en dörr finns ett litet handfat. Innanför en annan ett gäng bortglömda verktyg. Medan vi går runt så berättar Rosanne om husets historia. Från början var det ett hästsjukhus med operationssal, vårdavdelning och skosmedja för hästar. Efter att hästsjukhuset lades ner användes huset som verkstad och förråd. Under tidigt 90-tal flyttade Kvibergs museum in och höll lokalerna varma fram till 2013. Efter ytterligare ett par år flyttade alltså Attic Studio in.

  
Kafédelen väntar på besökare och Marica sitter vid drejplattan.

En kaosartad start och början på något nytt

Efter nästan en timmes rundvandring sätter vi oss i köket tillsammans med Karin, Lucia och Marica. Rosanne har sedan barnsben gått konstkurser, läst textil på gymnasiet och är utbildad glasblåsare. Hon har också läst kurser i ekonomi och lite annat för att i framtiden kunna driva eget. Hur Rosanne hamnade här och började med keramik från första början är en lustig historia.

Rosanne: Det var ett ställe som ville ha en slags keramikkollektion. Jag sa ja innan jag förstad vad det innebär för jag trodde jag bara skulle rita grejerna, men de ville även att jag skulle göra prototyperna. Jag hade ingen aning hur man drejade eller byggde med lera så jag var helt enkelt tvungen att lära mig. Min mamma hade en jättetrevlig granne som är konstnär och keramiker i Kungsbacka och hon lät mig använda hennes studio så jag kunde lära mig. Jag minns inte hur lång tid jag hade på mig för att göra prototyperna, men jag satt hela nätter i sträck och det var lite panikartat!

Förutom en onlinekurs så är Rosanne självlärd genom att dels testa på och bara köra, dels kolla videor på Youtube. När hon flyttade till Göteborg ville hon fortsätta med keramiken.

Rosanne: Precis som alla andra: så fort man börjar med keramik kan man inte sluta! Jag hittade inget ställe att vara på så det slutade med att jag startade mitt eget i stället och driver det så som jag tycker det ska drivas.

Lucia har tagit sig över Atlanten och Mexiko till Sverige och hamnade i östra Göteborg på Attic Studio. Hon är utbildad inom industriell design och har jobbat med produktionsdesign, men ägnar sig nu helt och hållet åt keramik och att utvecklas som konstnär. Hon gillar att göra udda saker och visa sin syn och tankar på världen genom keramik.

Lucia: Jag gillade inte riktigt att jobba med industriell design eller produktdesign och jag var alltid mer för handgjorda och konsthantverk. Jag gick några keramikkurser när jag gick på college och blev väldigt inspirerad av att jobba med lera. pandemin kom började jag med keramik igen, och när jag och min man flyttade till Sverige ville jag fortsätta med keramiken. Främst egentligen för att det är svårt att få jobb för jag kan inte svenska så jag kom fram till att jag kunde skapa mitt eget jobb. Och jobbar nu fulltid med keramik.

Även Maricas liv fick en vändning av pandemin. Hon hade tidigare gjort kroki men klasserna ställdes in när man inte fick vara så många i samma rum.

Marica: Jag började med keramik 2020 efter att ha testat hos min väns systers studio och blev förälskad på en gång. Jag fortsatte med kvällskurser inom keramik innan jag hamnade här. Jag är ju ny inom keramiken men har alltid varit konstnärligt lagd. Förutom krokin har jag även sysslat med musik, målningar och en hel del. Men keramiken fastnade verkligen på mig.

Karin började sin resa genom keramikkurser på ABF för att få en paus från sig själ, som hon förklarar det.

Karin: Jag hade en längtan att skapa med händerna och ville just testa på keramik för jag tycker det är så vackert och har otroliga möjligheter. Jag är i grunden sångpedagog och musiklärare så jag har ett kreativt yrke, men det var så mycket JAG i fokus, och att jag var tvungen att prestera. Jag sökte något där jag kunde jobba och prestera utanför min kropp. Jag behövde en paus från mig själv kan man säga.

Efter ett par år med kurser ville hon och några kurskamrater göra mer och kunna arbeta med keramik fler än en gång i veckan. Tillsammans hittade de en lokal i Linnéstaden och öppnade Krook & Tjäder Arts & Craft. Ytterligare några år gick och med det ett behov av större yta.

Karin: Jag hittade hit och fick ett större rum här helt enkelt. Jag tog tjänstledigt för jag ville hålla på ännu mer och så gick jag en utbildning under ett år för yrkesverksamma keramiker. Jag är fortfarande tjänstledig men vi får se vad som händer framöver.

 
Trots att Julia Pivén inte är på plats idag så får jag ta mig en titt i hennes rum. 

Nyfikenhet och drömmar om framtiden

Samtalet leder in på vad och hur de kan bredda sin konst och testa nya konstuttryck. Både Rosanne och Lucia har bakgrund inom glas på olika sätt och återupptar gärna glaskonst. Karin lutar mer mot trä och Marica vill testa allt!

Lucia: Jag skulle vilja testa att arbeta med glas igen. Jag har arbetat med glasbitar tidigare och då köpte jag färgat glas och skar ut bitar. Men jag fick fingrarna fulla med glassplitter så jag har inte vågat på det igen.

Rosanne: Jag drömmer om att kunna arbeta med allt möjligt mycket mer än vad jag hinner med nu. Glasblåsning tar jag jättegärna upp men det är väldigt dyrt och det är svårt att gå jämnt upp ekonomiskt. Jag skulle också vilja jobba med smide och sy kläder.

Karin: Jag är nyfiken på trä och allt möjligt inom träslöjd och träkonst. Jag har aldrig riktigt gjort något men tycker det är vackert. Kanske göra möbler. Jag antar att man behöver massa olika verktyg och maskiner.

Marica: Det skulle vara roligt att kombinera keramiken med andra typer av hantverk, typ smide, träslöjd, glasblåsning. Men jag måste kontrollera mig själv för det är så mycket jag vill göra!

  
Där det tidigare klapprade hovar står numer ett vackert träd gjort av Tiina Markkanen och Karin Lindahl. 

Konstrundans roll i att bygga nätverk och vidga vyerna

Genom Higab, som äger huset, fick Rosanne höra talas om Konstrundan och flera konstnärer från Attic Studio har deltagit de senaste åren. För Lucia är det däremot första året och ser det som en bra chans att knyta kontakter och lära sig mer om konst- och kulturlivet i Göteborg.

Lucia: Jag hörde om Konstrundan förra året här i studion, jag visste inte ens vad konstrunda betydde. Då var det försent att anmäla sig så jag fick ny chans i år. Jag vill gärna delta i så många event som möjligt för att lära känna människor och andra konstnärer, knyta kontakter och lära mig mer om konst- och kulturlivet här i Göteborg.

Marica, Rosanne och Karin håller med om att Konstrundan är bra för att lära känna andra konstnärer i området och att få konstintresserade i andra delar av Göteborg att komma hit.

Marica: Konstrundan möjliggör att träffa andra konstnärer och se vad som händer i området. Det är också en bra möjlighet för personer som inte bor i östra Göteborg att ta sig hit och faktiskt se dessa områden och på köpet få se konst och kultur. För helt ärligt är det väl främst i Majorna som det utövas konst och konstnärer bor. Så det är härligt att vi kan ha det här, bjuda hit personer och även visa personer som faktiskt bor här att de också kan få ta del av konst utan att behöva åka så långt.

Rosanne: Jag tror det är viktigt för personer i området att känna samhörighet och communityskap.

Karin: Jag tror också det är en bra möjlighet för konstnärer, oavsett om du är professionell eller gör konst på hobbynivå, att visa dina verk och din konst. Och skapa kontakter.

Under Konstrundan kommer det finnas möjlighet att testa på att dreja och ta en fika i lokalerna. Och titta på all konst, såklart!

Adress: Lilla Regementsvägen 33, Kviberg

Närmsta hållplats: Kviberg

Med på intervjun var: Karin Lindahl, Lucia Medina, Marica Johansson, Rosanne Elfstrand. Intervjun genomfördes på engelska och är översatt av textförfattaren. Verken som syns på bild är gjorda av nämnda konstnärer. Trädet i utställningssalen är gjort av Tiina Markkanen och Karin Lindahl. Målningarna i rummet är gjorda av Julia Pivén.

Text och bild: Malin Fallgren, kommunikatör på Kulturförvaltningen Göteborgs Stad