Kartläggningen: Ett jämlikhetsfilter på Göteborgs sociala arbete

Att det är avgörande med tidiga insatser i barns liv har länge varit en utgångspunkt i Göteborgs Stads arbete för en jämlik stad. Utan främjande och förebyggande arbete – ingen jämlikhet. Men vilka insatser görs runt om i staden och hur vet vi att de får rätt effekt? Social resursförvaltning har studerat hur förutsättningarna ser ut i Göteborgs Stad att arbeta främjande och förebyggande.

På bild: Peter Molin och Pernilla Nylén

I socialtjänstlagen står det tydligt att kommunerna ska bedriva ett förebyggande arbete. I den kommande nya socialtjänstlagen förväntas det förebyggande fokuset bli ännu starkare. Vikten av tidiga insatser är också tydlig i styrdokumentet Göteborgs Stads program för en jämlik stad, som klubbades i kommunfullmäktige 2018 och som gäller stadens alla förvaltningar och bolag.

I praktiken har socialtjänsten en verklighet där en allt för stor del av arbetet går ut på myndighetsutövning, som utredningar och ingripanden. Anledningen är bland annat att antalet orosanmälningar har ökat radikalt de senaste åren.

Handlar om människors liv och samhällets resurser

Att kunna ge det främjande och förebyggande arbetet mer fokus är viktigt av flera anledningar. Pernilla Nylén och Peter Molin från Social resursförvaltning i Göteborgs Stad har skrivit rapporten.

I första hand är det viktigt på ett mänskligt plan, där vi faktiskt kan förhindra lidande hos vuxna och att barn far illa. Men det handlar också om att de ökande orosanmälningar låser upp resurser. Det blir svårt att planera och arbeta systematiskt. I ett annat perspektiv är det inte heller ekonomiskt försvarbart eftersom det kostar mer av samhällets resurser att ta hand om problemen när de uppstått, än att förebygga dem, säger Peter Molin.

Men både akuta och långsiktiga insatser behövs. Under arbetets gång blev det tydligt för Peter och Pernilla hur nära sammanlänkande insatserna på olika nivåer är. En akut insats för en vuxen person kan verka förebyggande för ett barn. Och en främjande insats som görs till alla, kan ha stor effekt för en individ.

Det är viktigt att komma ihåg att myndighetsutövningen är viktig och bidrar till jämlikhet. Men det finns en känsla av att vi ofta kommer in för sent och det är det som behöver förändras. Om vi kan nå de här personerna innan det har utvecklats allvarliga problem, har vi mycket bättre förutsättningar att bidra till goda uppväxtvillkor för alla barn och unga, säger Pernilla Nylén.

Viljan finns men den samlade bilden saknas

Rapporten undersöker förutsättningarna att arbeta främjande och förebyggande och ger förslag på hur dessa kan bli bättre. Metoden har varit workshops med en bred representation från stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar kompletterat med intervjuer. Utöver det baseras rapporten på forskning och andra kunskapsunderlag som statistik, statliga utredningar och program. Pernilla Nylén upplevde ett stort engagemang när medarbetare från olika sektorer och förvaltningar samlades i frågan.

Det finns enormt mycket kraft, erfarenhet och kunskap i de här frågorna. Den kunskapen behöver tas om hand så att vi gemensamt kan lära av vårt eget arbete. På så vis kan vi utveckla det sociala arbetet och bidra både till bättre arbetsvillkor för personal och bättre livsvillkor för göteborgare.

Resultatet visar att det finns en stark vilja på alla nivåer, både hos dem som möter brukare, deras chefer och politiker, att det främjande och förebyggande arbetet behöver stärkas. Det finns också ett stort behov av att stärka socialtjänstens roll i stadsutveckling. Men det har varit svårt att få en samlad helhetsbild av stadens främjande och förebyggande arbete menar Peter Molin.

Vi kunde se att det görs många bra insatser som både är långsiktiga och proaktiva, men det som saknas är en samlad heltäckande bild. Vi har inte heller en gemensam uppföljning så att vi kan säkra att våra insatser ger den långsiktiga effekt som vi vill.

Så kan förutsättningarna bli bättre

För att stärka det främjande och förebyggande arbetet visar rapporten att det i första hand behövs en gemensam struktur och samordning. Det innebär till exempel att samordna insatser som görs, att skapa ett gemensamt språk och att ha en medveten strategi för det främjande och förebyggande arbetet. En samordnad uppföljning är också en nyckel för ett gemensamt lärande inom hela staden.

Om vi ska vässa det förebyggande arbetet måste vi bli bättre på att följa upp. Vi behöver kunna analysera om våra insatser får rätt effekt. När vi lyckas med det kan vi göra mer av det som fungerar, och arbeta kunskapsbaserat både utifrån erfarenhet och teori. Det ger oss möjlighet att vara steget före och hinna lyfta blicken för att se behoven innan det blir akut, säger Pernilla Nylén.

Det handlar också om att organisera för ett långsiktigt arbete. Idag är det för stora delar som finansieras av projektmedel.

Vi hoppas att den här rapporten ska finnas med som ett underlag när Göteborgs Stad nu genomför en stor omorganisering av det sociala arbetet och bygger fyra nya socialförvaltningar. Om de nya förvaltningarna byggs upp på ett sätt som stärker samordning, uppföljning och långsiktighet kommer både personal och göteborgare att vinna på det, säger Peter Molin.

Begreppsordlista

Främjande arbete: Främjande arbete, ibland kallat promotion, handlar om att utgå från det friska, det positiva och det som man vill stärka. Man utgår ifrån något som är bra, en positiv företeelse, som man vill främja eller stärka.

Förebyggande arbete: Förebyggande arbete, allas ibland även prevention, handlar om att motverka eller förhindra att en negativ företeelse uppstår eller förvärras. I praktiskt arbete ligger dock de aktiviteter som sker med utgångspunkt i respektive perspektiv ofta nära varandra. Promotiva insatser har också ofta preventiva effekter och preventiva insatser har i sin tur promotiva effekter.

Tidiga insatser: Insatser som sker tidigt i ålder eller tidigt i ett händelseförlopp.

Socialtjänst eller socialförvaltning: Är i Sverige den mer vardagliga benämningen på den kommunala förvaltning som lyder under varje kommuns socialnämnd.

Medverkande

Peter Molin, Social resursförvaltning Göteborgs Stad

Pernilla Nylén, Social resursförvaltning Göteborgs Stad

Skribent: Helena Nymark, kommunikatör Jämlik stad, Göteborgs Stad

Relaterade länkar

Ladda ner rapporten Jämlikhet ur ett socialtjänstperspektiv - Förutsättningarna för främjande och förebyggande arbete i Göteborgs Stad


Kontakt: jamlikt@goteborg.se


Jämlikhetskonferensen 2020 är en del av ESF-projektet Socialt innovationslabb — för jämlik stad och hållbart arbetsliv och medfinansieras av Europeiska socialfonden.