Forskning

Innovationsprojektet kommer att ge byggbranschen bra kunskaper om hur vi kan välja klimatsmarta material att bygga med och hur dessa kan återanvändas i framtiden. Det pågår många forskningsprojekt tätt förknippade med Hoppet - läs mer här om de projekt som pågår.

CIX

Det finns behov av att öka kunskap om och användandet av cirkulära material i bostadsprojekt och övriga byggprojekt. Nu finns det ett verktyg — Cirkularitetsindex – CIX — som bidrar till kunskapshöjning och som skapar förutsättningar för ökad användning av cirkulära material i bostadsprojekt.

Cirkulärt byggande handlar om att minimera avfall och öka materialåtervinningen. Det handlar även om återanvändning och arkitektur som möjliggör demontering och flexibilitet. Verktyget kommer att inkludera återvunnet material, återanvändning av material, flexibla samt demonterbara konstruktioner av material som tål att återanvändas.

Verktyget har tagits fram för en testbädd/ett testhus men erfarenheter och verktygen ska spridas och ska kunna användas av andra projekt.

ETTELVA Arkitekter, Riksbyggen, stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs Stad och Bengt Dahlgren deltar i forskningsprojektet som finansieras av Boverket under perioden januari 2019 till juni 2020.

Registrera dig för att använda verktyget gratis.


Scandinavian Sustainable Circular Construction (S2C)

S2C är ett forskningsprojekt med stöd av EU Interreg och Västra Götalandsregionen, där Göteborgs Stad och Hoppet deltar som ett av tre fallstudier.

Stadsfastighetsförvaltningen och Förskoleförvaltningen kommer bland annat genomföra aktiviteter för att jobba med en ökad andel återbrukat material i inredning och möbler och kunskapsutbyte med övriga deltagare i projektet. Projektet pågår under tre år och leds av Aalborgs kommun. Förutom Hoppet ingår en förskola i Grimstad i Norge och en barn- och ungdomsskola i Stigsborg i Danmark som fallstudier i projektet. I Sverige ingår förutom Göteborgs Stad, även Innovatum i Trollhättan och Alexanderssoninstitutet i Varberg. Projektet har en budget för Göteborgs Stad på 5,5 miljoner.

S2C hittar du på Energikontor västs hemsida.

ReCirculate

Som en del i forskningsprogrammet Viable Cities, med stöd av Energimyndigheten har stadsfastighetsförvaltningen tillsammans med White Arkitekter, Chalmers, Bengt Dahlgren AB, Wingårdhs arkitekter och EarthLab beviljats projektet ReCirculate. Projektet startade 2019 och kommer att pågår under tre år. Projektet startades utifrån behovet av nya sätt att bygga våra städer. Det byggmaterial vi använder idag orsakar stora klimatutsläpp i Sverige och i andra länder. För att minska klimatbelastningen måste vi minimera uttaget av nytt material och främja material som har en låg klimatbelastning. Potentialen att utnyttja material som redan finns i den urbana miljön är stor. Forskning och innovation är därför viktigt för att utveckla nya materialflöden och få en ökad cirkularitet. ReCirculate syftar till att utforska innovativa sätt att använda befintliga material, genom att återanvända material och produkter från rivnings- och ombyggnadsprojekt och genom att utveckla nya produkter med "avfallslera" som råvara. Nya byggprodukter som tas fram inom projektet kommer att användas i byggandet av Göteborgs Stads "fossilfria" förskolor och på sikt i flera framtida byggprojekt. Den långsiktiga effekten av ökad cirkularitet är minskad klimatpåverkan inom byggsektorn.

Projektets långsiktiga mål är att minska klimatpåverkan från byggsektorn och därmed bidra till lokala, nationella och globala hållbarhetsmål. Under projektets gång väntas nya byggprodukter utvecklas med råmaterial från dels ”avfallslera”, dels från material från rivnings- och ombyggnadsprojekt för återbruk. För att kunna kommersialisera och skala upp användningen de här typerna av produkter krävs att nya affärsmodeller utvecklas och att materialflöden som idag räknas som avfall recirkuleras."


REPIPE-demo

Hoppet är engagerade i ett samarbete med demonstrationsprojektet REPIPE-demo tillsammans med Rise IVF och ett 30-tal företag. Projektet är finansierat av Energimyndigheten RE:Source och kommer att pågå från mars 2019 till januari 2021. REPIPE-demo är ett demonstrationsprojekt som har som mål att demonstrera insamling, sortering, materialåtervinning och tillverkning av nya rör och profiler i större skala. I första hand är det installationsspill som kommer att testas men även möjligheterna med rör från rivningsavfall kommer att undersökas.

I Sverige installeras varje år stora mängder rör i nybyggnationer och vid underhåll av både infrastruktur och byggnader. Dessa rör tillverkas till stor del inom landets gränser och enbart tillverkningen i Sverige uppgår till 100 000 ton  per år. Dessvärre skapas mycket spill i samband med att rören installeras, ca 5 000 ton per år. Rör och profiler som består av plast är av hög kvalitet då de är tillverkade för att behålla sina egenskaper i mer än 50 år och plasten från återvunna rör är av god kvalitet. Det innebär att det spill som uppkommer i Sverige kan behållas i ett cirkulärt system där rörspill används för att tillverka nya rör. I ett tidigare steg av REPIPE har beräkningar visat att det går att spara nästan 2 kg koldioxidekvivalenter per återvunnet kg plast jämfört med att tillverka motsvarande mängd plast från jungfrulig råvara. Om allt rörspill som uppstår i Sverige tas omhand och materialåtervinns kan det ge en besparing om 10 000 ton CO2-ekv. per år. I detta finns också en stor ekonomisk potential, plast från rörspill som samlas in och materialåtervinns kan ge intäkter motsvarande 50 miljoner kr per år. Uppskattningsvis skulle 50 nya jobb kunna skapas hos insamlingsföretag, transportföretag och materialåtervinnare. Tyvärr befinner sig detta scenario dock långt ifrån verkligheten. Insamlingen av rör och profiler i Sverige är låg. På byggplatser sker oftast ingen sortering utan rör och profiler hamnar i den brännbara avfallsfraktionen vilket gör att rörspillet energiåtervinns istället för att bli materialåtervunnet. Syftet med fortsättningen på REPIPE-demo  är att skala upp insamling och materialåtervinning av rör i Sverige.

Projektets mål är följande:

  • Att genomföra insamlingsförsök på ett antal olika arbetsplatser som via aktörskedjan leder till nytillverkning av rör och profiler.
  • Öka kunskapen om incitament och arbetssätt som ökar insamlingsgraden av rör.
  • Identifiera möjligheter av effektiva transport- och logistikupplägg.
  • Undersökta materialkvaliteter och möjliga applikationer för PP- och PVC-rör.
  • Utökade möjliga avsättningar för rör gjorda av återvunnen plast.
  • Utökat samarbete mellan nyckelaktörer i Sverige för att uppnå ett cirkulärt system för rör.
  • Ett delmål är att leverera rör till första pilotprojektet i Hoppets innovationsprogram på Backa kyrkogata 11.

REPIPE-demo finns på Rises hemsida

Trägrund

För en större del av en byggnadens komponenter är träbyggnation möjligt utan att riskera konstruktionens funktion. Grundplattan är dock del i en byggnad som få förknippar med trä och ofta är tveksamma till att det är möjligt att göra i trä. Det innebär att det naturliga valet blir betong.

Avsikten med projektet är att pröva en ny idé att göra hela bärande grundläggningen av trä med prefabricerade grundelement. Fördelen förutom minskad miljöpåverkan är att trähusindustrin eventuellt kan integrera grundläggning i sina volymelement alternativ bifogas som planelement i sina leveranser. Det innebär troligen att även grundläggning får en högre kvalité i likhet med övrig industriellt byggande och att hustillverkaren får kontroll av hela kedjan från grund till färdig byggnad.   

Målet med projektet är verifiera trägrundens konkurrenskraft genom att fastställa produktionskostnaden för trägrund anpassad för prefabricerade lösningar. 

Projektet pågår med finansiering från Vinnovas utlysning "Hypotesprövning steg 1" från december 2018 till september 2019. Förslaget på uppbyggnad av trägrunden har utretts och optimering pågår. Projektet leds av RISE och övriga deltagande parter är Svensk Trägrundläggning AB, Trähusföretag via ARBIO, TMF Teknikgrupp, stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs Stad och Bengt Dahlgren AB.

Mer information finns på: https://www.bioinnovation.se/projekt/tragrund/

 

Policy för hållbara bioplaster

Bioplaster blir ett allt vanligare alternativ till "vanlig" plast. Det råder dock en viss osäkerhet kring hur råvaran i bioplasten ska bedömas ur hållbarhetssynpunkt. Frågor som  "kommer tillverkning av bioplastens råvara konkurrerar ut odling av mat?", "är det okej att använda slaktavfall som bioråvara?", eller "hur ställer vi oss till användning av palmolja?" kan dyka upp. Osäkerheten kan vara en bidragande orsak till varför omställningen till bioplast går långsammare än vad som tidigare förutspåtts. Projektet Policy för hållbara bioplaster syftar till att överbrygga dessa hinder. Dels genom att identifiera hinder och möjligheter, kartlägga befintliga upphandlingskrav och policyer samt ta fram en vägledning för hur upphandlingskrav kan sättas framåt.

 Projektet är uppdelat på fyra olika arbetspaket med olika fokusområden:

  • drivkrafter och barriärer för omställning till biobaserade plaster,
  • spridning och branschkommunikation,
  • upphandlingar och upphandlingskrav samt
  • policyer och policyinstrument.

Ett nästa steg är en enkät om upphandlingskrav kring bioplaster, som ska skickas ut till kommuner, regioner och fastighetsägare med fler.

Det tvååriga projektet är finansierat av Vinnovas, genom utlysningen "Cirkulär och biobaserad ekonomi, från teori till praktik". Hoppet är med via stadsfastighetsförvaltningen , och Bengt Dahlgren utför delar av utredningarna. Chalmers Industriteknik leder projektet där även Västra Götalandsregionen, Procurator, Hammarplast Medical, Tarkett och Johanneberg Science Park deltar. Projektet hade uppstartsmöte januari 2019 och arbetet är nu igång!