Mål och skolans styrdokument

Målet för Hälsoäventyren är att vara en del av skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt att utveckla elevernas hälsolitteracitet ( se mer om det under puffen Hälsolitteracitet). Hälsoäventyret blir en förstärkning och ett komplement till den vanliga undervisningen i samband med att eleverna läser om kropp och hälsa i skolan. Genom den upplevelsebaserade pedagogiken tar eleverna in kunskapen på ett tydligt, enkelt och lustfyllt sätt när de får använda alla sinnen och tydlig rekvisita.


Vad är ett Hälsoäventyr?

Hälsoäventyrets vision är att utveckla barnens hälsolitteracitet, dvs den förmåga och kunskap som behövs för att fatta mer medvetna beslut om hälsa och livsstil.

Hälsolitteracitet är en del av hela skolans arbetet, läs mer om detta hos Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar...

Genom upplevelsebaserad pedagogik (Lindgren, 2007) i form av olika program förmedlar Hälsoäventyrspedagogerna kunskap om hälsa till barn och unga.

Programmens syfte och innehåll grundar sig på de nationella, regionala och lokala mål som är satta inom folkhälsoarbetet och de har en tydlig koppling till skolans styrdokument. I Göteborgs Stads folkhälsoprogram står det ”Övergripande mål är att minska hälsoskillnader och att alla göteborgare ska ha bästa möjliga hälsa. Alla människor ska kunna öka och förbättra sin hälsa vilket skapar en positiv utveckling av folkhälsan generellt”. Mål för utbildning i folkhälsoprogrammet är bl.a. ”I Göteborg finns utbildning som ger förutsättningar för livslångt lärande”. ”För att nå målet ska stadens verksamheter:

  • Verka för en hälsofrämjande förskola/skola som ger alla samma förutsättningar”.
  • Främja elevers möjligheter att uppnå goda skolresultat
  • Verka för att alla elever får fullständiga betyg i grundskolan

I folkhälsoprogrammet står även att människor har förutsättningar att ta eget ansvar för sin hälsa. ”Människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hänger ihop och har en inbördes påverkan. Hälsosamma levnadsvanor omfattar sådant som fysisk aktiv livsstil, hälsosamma matvanor, sexuell hälsa, att avstå från tobak, narkotika och doping samt ansvarsfull hantering av alkohol och spel”. ”För att nå målet ska stadens verksamheter:

  • Göra hälsoinformation tillgänglig för alla
  • Stödja människor att omsätta hälsoinformation till handling
  • Verka för fler hälsofrämjande mötesplatser och miljöer
  • Verka för att öka och stödja allas möjlighet att ta kontroll över sin hälsa och sina levnadsvanor
  • Stödja deltagande i ideellt arbete/föreningsverksamhet/idéburna organisationer och erbjuda möjligheter till kultur och fritidsaktiviteter för alla
  • Verka för inköp av livsmedel av god kvalité samt främjande av hälsosamma matvanor
  • Verka för att inga barn och unga börjar missbruka narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak”

(H 2013:108 P 2013-06-13 § 23 Dnr 1002/08, H 2019:73 P 2019-05-23 §10 Dnr 0110/18)

"Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi."

Vidare står

"Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."

(LGR 22 s.8)

I läroplanen står det att ”I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar” (Lgr 22 s. 9).

Det står även att varje elev efter genomgången grundskola:

”… har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället…” (LGR 22 s.16). Enligt Nilsson (2008) kan Hälsoäventyrets program ses som en del i undervisningen i många av skolans ämnen, innehållet i flera av skolans kursplaner överensstämmer med syfte och innehåll i Hälsoäventyrets program.

Nedan presenteras kopplingen mellan Hälsoäventyrets olika program och det centrala innehållet i flera av skolans kursplaner (Skolverket, 2022). 

Skelettprogrammet

Skelettets uppbyggnad, rörelsens och vilans betydelse samt den mat som skelettet behöver för att må bra. Syftet med programmet är att förmedla kunskap kring kroppens funktion och vad den behöver för att må bra.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Människans kroppsdelar, deras namn och funktion” (centralt innehåll år 1-3).
Idrott och hälsa: ”…samband mellan rörelse, kost och hälsa” (centralt innehåll år 7-9).

SAM-programmet

Vad händer med kroppen när vi sover och vilken betydelse har sömnen för vårt välbefinnande? Massage och avslappningsövningar som eleverna själva utför. Syftet är att förmedla kunskap kring sömnens betydelse och lära ut praktiska övningar inom massage och avslappning för stresshantering och ökat välbefinnande.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra” (centralt innehåll år 1-3).
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (centralt innehåll år 1-3).
Idrott och hälsa: "Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer" (centralt innehåll år 1-3).

Programmet Digestiva

Om matens väg från tallriken till pottan. Med hjälp av tygtarmen Digestiva får barnen aktivt uppleva matens väg genom matspjälkningskanalen. Syftet är att lära barnen vikten av att äta olika sorters mat för att vi ska få i oss alla näringsämnen kroppen behöver. Kroppen behöver också rörelse, vatten, fibrer och sömn.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra” (centralt innehåll år 1-3).
”Människans organsystem, organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan” (centralt innehåll år 4-6).
Hem- och konsumentkunskap: ”Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag” (centralt innehåll år 1-6).
Idrott och hälsa:”… samband mellan rörelse, kost och hälsa” (centralt innehåll år 7-9).

Programmet PULS

I det nya Puls-programmet, som riktar sig till elever i årskurs 3, lär sig barnen vikten av fysisk aktivitet och hur syre färdas genom kroppen.

Koppling till kursplaner

Biologi:Människans kroppsdelar, deras namn och funktion" (centralt innehåll år 1-3)

Idrott och hälsa: ”Betydelsen av mat, sömn och motion för att må bra" (centralt innehåll år 1-3).

Programmet Bra Bränsle

Med hjälp av inspirerande matmodeller bygger vi tillsammans Göteborgs största kostcirkel. Vi lägger fokus på frukostens betydelse. Syftet är att ge barnen förståelse för hur viktigt det är att äta olika sorters mat. Frukostens betydelse kopplas till inlärning och fysisk aktivitet.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra” (centralt innehåll år 1-3). 
”Människans organsystem, organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan” (centralt innehåll år 4-6).
Hem- och konsumentkunskap: ”Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag” (centralt innehåll år 1-6).
Idrott och hälsa:”… samband mellan rörelse, kost och hälsa” (centralt innehåll år 7-9).

Programmet Maträtt

Programmet handlar om miljömåltider. Barnen får bygga ihop en miljö- och hälsopyramid, lära sig om miljömärkning (KRAV, MSC och Fairtrade), vilka grönsaker och frukter det är säsong för och hur de själva kan minska sitt matsvinn. Syfte är att lära barnen på vilket sätt miljön och den egna hälsan påverkas av våra val av vad vi äter och hur vi hanterar maten.

Koppling till kursplaner

Förskolans värdegrund och uppdrag: ”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”
Förskolans mål och riktlinjer: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö”.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra"

Grundskolans övergripande mål och riktlinjer: ”Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv” (centralt innehåll år 4-6).
Hem och konsumentkunskap: ”Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse”.
”Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa”
”Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar” (centralt innehåll år 1-6).
Biologi: ”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft” (centralt innehåll år 4-6).
Geografi: ”Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en Hållbar utveckling” (centralt innehåll år 4-6).

Tobaksprogrammet

Vad innehåller tobaken för olika ämnen och hur påverkar de kroppen? Var och hur odlas tobaken? Hur påverkas människor och miljön av odling/skövling? Under vilka villkor arbetar människor med tobaksodling? Värderingsövningar där eleverna får reflektera kring olika tänkta situationer de kan hamna i. Syftet med programmet är att ge eleverna kunskap om tobakens konsekvenser på människokroppen och miljön, samt ge var och en möjlighet att reflektera kring tobak.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling” (centralt innehåll år 4-6). 
”Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel…” (centralt innehåll år 4-6). 
”Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan” (centralt innehåll år 4-6).
Samhällskunskap: ”Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom” (centralt innehåll år 4-6).

Programmet Kropp och Knopp

Genom faktainformation, samtal och anonyma frågor tar vi upp vad som händer i kroppen när man kommer i puberteten. Vi talar även om relationer och om att bli tillsammans. Syftet är att förmedla kunskap kring vad som händer i kroppen under puberteten, både fysiskt och psykiskt, samt stärka elevernas självförtroende inom området.

Koppling till kursplaner

Biologi: ”Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan” (centralt innehåll år 4-6).
”Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar” (centralt innehåll år 4-6).
Samhällskunskap:”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Centralt innehåll år 4-6).
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur (centralt innehåll år 4-6).