Hälsolitteracitet

Health literacy är en del av hela skolans arbeteSkolan kan stödja och uppmuntra till en mer aktiv och hälsosam livsstil genom att främja elevers delaktighet i hälsofrågor. Det handlar bland annat om att i utbildningen som helhet utveckla elevernas hälsolitteracitet, ett begrepp som kan vägleda skolans professionella i arbetet ( Skolverket, 2022).

På Skolverket går följande att läsa om hälsolitteracitet:

"Health literacy kan översättas till hälsolitteracitet, eller ”hälsoförmåga”. Health avser den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och stärka den. Hälsolitteracitet är en specificering av begreppet litteracitet.

Det i sin tur innefattar förmågan att förstå, värdera och använda sig av språk i olika sammanhang, exempelvis i tal, skrift, genom läsning, bilder, symboler och så vidare. Detta är något som är centralt i att utveckla ny kunskap i skolans alla sammanhang.

Kort och gott handlar hälsolitteracitet om den förmåga och kunskap som behövs för att fatta mer medvetna beslut om hälsa och livsstil. I skolans arbete är det av vikt att all skolpersonal har kunskap om innebörden i begreppet hälsolitteracitet, eftersom det bland annat innebär att stärka eleverna i att göra mer hälsosamma val och ställningstaganden.

Hälsolitteracitet har tre nivåer

I ett kapitel i antologin( Health Literacy – Teori och praktik i Hälsofrämjande arbete ) refererar skribenterna till den australiensiska forskaren Don Nutbeam, som definierar tre nivåer av hälsolitteracitet; basal/funktionell, kommunikativ/interaktiv samt kritisk:

  • Basal literacy handlar om nödvändiga färdigheter för att kunna ta till sig och förstå information om hälsa och därigenom kunna fungera väl i vardagen.
  • Kommunikativ literacy innefattar mer avancerade och sociala färdigheter, som möjliggör ett mer aktivt deltagande, som att kunna samla in information från olika typer av källor och använda sig av informationen för att på egen hand göra förändringar för att förbättra sin hälsa.
  • Kritisk literacy inbegriper en väl utvecklad kognitiv och social förmåga, som leder till att kunna reflektera kritiskt över hälsorelaterad information och fatta välgrundade hälsobeslut. Det innefattar att faktiskt kunna genomföra individuella livsstilsförändringar och vara engagerad i samhällsfrågor för en bättre hälsa på ett mer övergripande plan.

För att skolan ska kunna vägleda eleverna i att utveckla detta behöver lärmiljöer som främjar högre nivåer av hälsolitteracitet byggas upp. I dessa miljöer kan eleverna få möjligheter till att reflektera och diskutera hälsoinformation samt hälsorisker i sin utbildning.

Utifrån det har skolan möjlighet att stärka personlig och social förmåga – med fokus på ökad självtillit och självförtroende. När det kommer till kritisk hälsolitteracitet, blir skolans roll att stärka individens och gruppens känsla av kontroll och makt över sitt eget liv, med det kräver även en förståelse för faktorer som påverkar livsstil och livsmiljöer i utbildningen.

( Skolverket, 2022)