Redovisningsprinciper, upplysningar och definitioner

En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. I detta avsnitt beskrivs de principer som används av Göteborgs Stad.

Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel elva samt Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redo­visning. Dessa har, till följd av den nya lagen LKBR, till större del reviderats under året. Kommunens redovisning följer den nya lagen och de uppdaterade rekommendationerna om inget annat anges.

De kommunala bolagens redovisning tillämpas enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1). Vid upprättande av kommunkoncernens årsredovisning är det kommunala regelverket överordnat. Det innebär att årsredovisningen är upprättad enligt detta regelverk. De sammanställda räkenskaperna är upprättade enligt R16 Sammanställda räkenskaper. Eventuella avsteg från rekommendationer och orsak till dessa redovisas under respektive rubrik nedan.

Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. I den mån gåvor tas upp som tillgång värderas dessa till verkligt värde. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Två rekommendationer från RKR, R14 Drift och investering samt R15 Förvaltningsberättelse är nya rekommendationer som ska tillämpas från och med 2020. Dessa båda tillämpas vad gäller struktur och rubriker. Fokus i dessa delar har varit att innehållsmässigt leva upp till det som LKBR föreskriver. Rekommendationerna kommer därefter tillämpas fullt ut 2020.

Kassaflödesanalysen är gjord enligt indirekt modell och följer i allt väsentligt RKRs rekommenderade uppställning. Jämfört med 2018 så är uppställningen ändrad i enlighet med rekommendationen. Förändringar har även gjorts av principerna för klassificering vilket har påverkat värden i uppställningen jämfört med tidigare år. I huvudsak innebär dessa förändringar att kassaflödesanalysen nu börjar med årets resultat och att periodiserade anslutningsavgifter och investeringsbidrag på minus 57 mnkr för 2018 har flyttats från finansieringsverksamheten till den löpande verksamheten. Rättelse har även gjorts 2018 för felaktig bruttohantering av utdelning från Göteborgs Stadshus AB med 810 mnkr. Omräkning har gjorts för 2018 för alla relevanta värden. För att tydliggöra kassaflödets uppbyggnad och dess kopplingar till kommunens resultat- och balansräkning har nothänvisning gjorts för 2019.

Förändrade redovisningsprinciper 2019

Enligt 12 kap. 5 § LKBR framgår att de sammanställda räkenskaperna ska upprättas med proportionell konsolidering, så kallad klyvningsmetod. Det innebär att konsolidering ska ske i proportion till kommunens andel av ett kommunalt koncernföretags intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Tidigare har full konsolidering tillämpats för koncernföretag med ett ägande över 50 procent samt kapitalandelsmetod för koncernföretag med ägande mellan 20 och 50 procent. Påverkan på jämförelsetal i resultaträkning för 2018 samt utgående balansvärden 2018 framgår i not 19 a respektive b. Som en följd av ändrad konsoliderings­metod förekommer inte längre obeskattade reserver avseende utomstående ägares andel av eget kapital eller obeskattade reserver i balansräkningen.

Rättelser/justeringar

Vissa bolag har i sina räkenskaper uppskrivningar av fastigheter vilket har tillåtits i bolagens regelverk. Dessa har återförts eftersom det för kommunen gäller uppskrivningsförbud. Påverkan på jämförelsetal för koncernens resultat 2018 uppgår till 55 mnkr. Effekten på utgående eget kapital för 2018 utgör en minskning med 3 308 mnkr. Se not 19 a och b.

Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i enlighet med R16 inom posten Verksamhetens kostnader. Skatten har tidigare redovisats på egen rad i resultat­räkningen. Belopp som flyttats mellan rader är 129 mnkr för jämförelseår 2018 och framgår i not 19 a.

Bidrag till statlig infrastruktur utgör en egen rad i balansräkningen. De har tidigare ingått i posten Finansiella anläggningstillgångar, med 27 mnkr i utgående balans 2018. Förändringen framgår av not 19 b.

Sammanställda räkenskaper

Enligt LKBR ska årsredovisningen omfatta all verksamhet som bedrivs av kommunen oavsett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs. Den kommunala koncernen består av kommunens nämnder tillsammans med de kommunala koncernföretagen. De senare utgörs av bolag och kommunalförbund där kommunen har ett varaktigt betydande inflytande, vilket i huvudsak tillämpas som ett ägande över 20 procent. Kommunens andel av kommunalförbundet Tolkförmedling Väst AB utgör drygt 17 procent (till och med 2018 22 procent) men kan enligt R16 anses ”ha särskild betydelse för kommunens verksamhet”.
Göteborgs Stads totala ekonomiska ställning och resultat framgår i de sammanställda räkenskaperna och syftar till att ge en sammanfattande och rättvisande bild av koncernen.

Kommunkoncernens sammansättning framgår i avsnitt Den kommunala koncernen. Där framgår även eventuella ändringar i sammansättning under året. Koncern­företag inom Göteborgs Stadshus AB presenteras i form av direkt ägda kluster/underkoncerner och deras direkt ägda bolag. Dessa kan i sin tur ha ytterligare under­liggande nivåer men de är inte medtagna i sammanställningen. Avseende regionala, interna respektive övriga bolag framgår enbart direkt ägda bolag.

Konsolideringsprinciper

Som framgår ovan tillämpas från 2019 klyvningsmetoden vid konsolidering vilket är i linje med R16. Respektive underkoncerns bokslut används som underlag för konsolidering av de sammanställda räkenskaperna. Mellanhavanden inom den kommunala koncernen har eliminerats.

Jämförelsestörande och extraordinära poster

Händelser av väsentlig storlek, som inte förväntas inträffa ofta och som saknar samband med den löpande verksamhetens betraktas och redovisas som extraordinära poster. Jämförelsestörande poster är resultat av händelser som inte är extra­ordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Post ska uppgå till ett väsentligt belopp och vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet.

Extraordinära poster särredovisas på egna rader och jämförelsestörande poster som not till resultaträkningen. Se not 3.

Intäkter

Skatteintäkter

Kommunens redovisade skatteintäkt består av preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året, prognos för slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) decemberprognos i enlighet med rekommendation R2 Intäkter. Se not 6.

Övriga intäkter

Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag redovisas oförändrat i enlighet med tidigare RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar (september 2009). Det är i linje med alternativ hantering enligt R2 Intäkter från juni 2019, vilket innebär att dessa inkomster skuldförs oavsett bidragsgivare och sedan intäktsförs under anläggningarnas nyttjandeperiod.

Vad gäller förutbetalda intäkter periodiseras gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag i intervallet 10 till 70 år beroende på komponent. För äldre inkomster (innan komponentredovisning infördes 2017) tillämpas upplösning på i huvudsak 33 år. Anslutningsavgifter periodiseras på 50 år, förutom för Göteborg Energis anslutningsavgifter. De intäktsför anslutningsavgifter för el, gas och fjärrvärme enligt K3 i samband med påbörjad leverans av anslutningen. De externa anslutningsavgifterna uppgick 2019 till 85,2 mnkr (62,7 mnkr). I de sammanställda räkenskaperna har posten justerats till förutbetald intäkt i enlighet med R2. Avgiften periodiseras över fem år enligt en förenklad modell för att kunna möta nedlagda kostnader. Se not 1 och 14.

Kostnader

Avskrivningar

Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar görs normalt för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som gör att det är nödvändigt, till exempel verksamhetsförändringar och teknikskiften.

Från och med 2017 tillämpas komponent­avskrivning vid nyanskaffning av materiella anläggningstillgångar i enlighet med R4 Materiella anläggningstillgångar. I tabell framgår intervall för nu tillämpade avskrivningstider samt kommunens rekommenderade avskrivningstider vad avser befintliga anläggningar, anskaffade till och med 2016. Jämte dessa framgår bolagens tillämpade avskrivningstider. Se not 4 och 5.

Av 9 kap. 9 § LKBR framgår att en upplysning ska lämnas om bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod för varje post som tas upp som materiell anläggningstillgång. Enligt rekommendation R4 framgår att beräkningen ska ske genom att, för varje post, summera anskaffningsvärdet (justerat för hur stor del av året redovisningsenheten innehaft tillgången) för de tillgångar som är föremål för avskrivning och dividerar med de av årets avskrivningskostnader som är hänförliga till dessa tillgångar. Redovisning av bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod finns i not 5.

Skäl för att tillämpa en nyttjandeperiod längre än fem år för immateriella anläggningstillgångar ska enligt 9 kap. 10 § LKBR upplysas om. Investeringar i goodwill betraktas i samtliga fall som strategiska och motiverar därför en längre avskrivningsperiod. Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalsperioden.

Nedskrivningar

Rekommendation R6 om nedskrivningar ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i sådan kommunal verksamhet som regleras av självkostnadsprincipen. Om nedskrivning görs av kommunalt ägt bolag som följer K3:s regelverk för sådan tillgång skall nedskrivningen återföras i sammanställda räkenskaper om inte nedskrivningskriteriet uppfylls enligt R6. Nedskrivningar överstigande fem mnkr har prövats. Se not 4 och 5.

Avskrivningstider (år)

Anläggning Kommunen t.o.m. 2016 Kommunen fr.o.m. 2017 Bolagen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten 5 5 3–7
Goodwill 5–10 5–10 5–10
Markanläggningar 20–50 7–75 10–50
Byggnader 20–50 15–50 10–100
Kiosker, paviljonger, baracker 10 10 10
Maskiner, tekniska anläggningar och inventarier 5–10 5–30* 3–25
Persondatorer och IT-inventarier 3 3 3
Ledningsrättigheter - - 100
Hyresrättigheter - - 20
* För kretslopp och vatten 5–50


Ränteutgifter i samband med investeringar

Ränteutgifter i samband med investeringar kan enligt r4 redovisas enligt huvudmetod eller enligt alternativregel. Göteborgs kommun tillämpar sedan 2014 huvudmetoden, vilket innebär att lånekostnaderna direkt belastar resultatet. I bolagssektorn aktiveras lånekostnader i huvudsak för bolag inom fastighetsbranschen som har avkastningskrav och följer därmed alternativregeln som innebär att lånekostnaderna under vissa förutsättningar får belasta anläggningens anskaffningsvärde. I de sammanställda räkenskaperna ingår årets aktiverade lånekostnader med 47 mnkr (44 mnkr) i tillgångsposterna Fastigheter för verksamhet samt Pågående nyanläggningar, beräknade på en räntesats om två procent. Se not 5 b och 7.

Anläggningstillgångar

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Inom Göteborgs Stad betraktas tillgångar för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjande­period om minst tre år som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett halvt prisbasbelopp. Gränsen gäller gemensamt för materiella och immateriella tillgångar liksom för finansiella leasingavtal. Vid reinvestering anger kommunens riktlinje för komponentredovisning regler för att klassificera utbyte av komponent som drift eller investering. För konst tillämpas avvikande gräns om två prisbasbelopp, med undantag för de fall som utgör konstnärlig utsmyckning/gestaltning enligt den så kallade enprocentregeln. Den avvikande gränsen för konst är ett avsteg från R4. Det görs därför att ändamålet med inköpen i första hand är att främja lokal kultur och beloppen dessutom är obetydliga i förhållande till stadens investeringsvolymer. Se not 5 och 18.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. I de sammanställda räkenskaperna består immateriella anläggningstillgångar av bland annat goodwill. Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av förvärvade nettotillgångar. Se not 5.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Komponentredovisning enligt r4 tillämpas från och med 2017 vid nyanskaffning av materiella anläggningstillgångar. Det innebär att i anläggningen ingående komponenter ges olika avskrivningstid utifrån bedömning av faktisk nyttjandetid. Modellen används även på befintliga anläggningar vid återanskaffning och vid tillkommande komponenter. Förändringen innebär att poster som tidigare klassificerades som driftkostnad för löpande underhåll hädanefter i större utsträckning hanteras som reinvestering. Bolagen tillämpar sedan 2014 komponentavskrivning för samtliga materiella anläggningstillgångar. Se not 5.

Leasing

Enligt beslut i kommunfullmäktige ska kommunens investeringar i lös egendom från och med år 2007 finansieras genom leasing, med det kommunala bolaget Göteborgs Stads Leasing AB (GSL) som leasegivare. Enligt R5 Leasing ska leasingavtal klassificeras som finansiella om de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs till lease­tagaren. Tillgångar i avtal som är klassificerade som finansiell leasing hos leasetagaren ska redovisas som anläggningstillgång och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Tillgångarnas värde skrivs av med samma modell och avskrivningstid som om de varit köpta. Betalda leasingavgifter redovisas som amortering och ränta.

Göteborgs Stad har i huvudsak två större leasegivare. Vid bedömning av avtalen är de avtal med GSL som avser maskiner och inventarier klassificerade som finansiell leasing. Avtalen medför här en ekonomisk risk för leasetagaren som gör att leasingen går att jämföra med köp av tillgången. De avtal som rör fordonsleasing med GSL är fortsatt klassificerade som operationell leasing eftersom den ekonomiska risken i dessa avtal vilar på leasegivaren. Avtalen med Västra Götalandsregionen om hantering av hjälpmedel klassificeras som operationell leasing på grund av avtalens karaktär.

Framtida minimileaseavgifter beräknas utifrån uppgifter från leasegivaren och anges som en förpliktelse inom linjen. Se not 18.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder redovisas som långfristiga eller kortfristiga poster beroende på deras karaktär. Omklassificering till kortfristig sker när posten ändrar karaktär eller då den finansiella posten inte förlängs. Se not 8, 10, 14 och 15.

Bidrag till statlig infrastruktur

Enligt LKBR ska upplysning lämnas om bidrag till statlig infrastruktur. Upplösningstid är satt till 25 år i befintliga projekt. Se not 8 b.

Skulder och avsättningar

Pensioner

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Det innebär att all pension som intjänats före år 1998 i tidigare pensionsavtal redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen och tas inte upp som avsättning i balansräkningen. Framtida förväntad särskild löneskatt tas också upp inom linjen. Utbetalningar avseende pensions­förmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Se not 17.
Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Se not 12.

Avgiftsbestämd pension inklusive löneskatt ingår i posten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter under kortfristiga skulder. Se not 15. Göteborgs Stad beräknar aktuell pensionsskuld för anställda i kommunen enligt angivna riktlinjer, RIPS 17. Pensionsåtaganden för personer anställda i de kommunala bolagen redovisas enligt BFN K3.

Avsättningar

Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp och får endast avse formella förpliktelser. Avsättningar för återställning av deponier har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningar avser återställning av stadens nedlagda deponier. För avsättning deponier görs ingen nuvärdesberäkning och Göteborgs Stad följer därmed i dessa delar inte R9 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Skälet till att detta inte görs är att det inte går att få fram den information som krävs för att göra en adekvat beräkning. Avsättning tas i anspråk när investeringen för omhändertagande av lakvatten tas i bruk.

R9 anger också att uppgift om förväntad tidpunkt för samt osäkerhet vad gäller utflöde av resurser för varje avsättning ska ges. Detta sker inte eftersom det skulle vara alltför omfattande att ange detta för varje post då dessa är grupperade.

Ingångna avtal om lämnade bidrag till staten eller annan juridisk person för investeringar i anläggningstillgång som Göteborgs Stad inte kommer att äga eller förfoga över, redovisas som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen när avtal tecknas.

Enligt R9 ska informella förpliktelser som redovisats som avsättningar i kommunala bolag omklassificeras till ansvarsförbindelser i de sammanställda räkenskaperna. Avsättningar överstigande fem mnkr har prövats. Se not 13.

Poster inom linjen

Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. Ansvarsförbindelser utgörs av möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden. Bland dessa återfinns kommunens borgensåtagande, den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998 samt leasing. Se not 16, 17 och 18. Pensionsåtagandet i sin helhet finns också beskrivet i Förvaltnings­berättelsen under avsnittet Upplysningar om pensionsförpliktelser.

Upplysning om särredovisningar

Särredovisning som upprättats enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, samt särredovisning för avfallsverksamheten finns tillgängliga hos kretslopp- och vattennämnden, hemsida: goteborg.se/kretsloppochvatten.

Särredovisningsrapporter upprättade enligt Ellagen (1997:857), Fjärrvärmelagen (2008:263) respektive Naturgaslagen (2005:403) avseende el-, gasnät samt fjärrvärme kommer att finnas tillgängliga via Göteborg Energi AB, hemsida: goteborgenergi.se.

Upplysning om kostnad för räkenskapsrevision

Sammanlagd kostnad för de kommunala revisorernas granskning av bokföring, delårsrapport och årsredovisning uppgår till 4,2 mnkr avseende räkenskapsår 2019 och 3,7 mnkr för 2018.

Definitioner

Aktualiseringsgrad

Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar.

Anläggningstillgångar

Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, till exempel byggnader. Kan även vara immateriella så som goodwill eller finansiella som till exempel aktier.

Avkastning på eget kapital (1) respektive totalt kapital (2)

1) Årets resultat i procent av eget kapital. 2) Verksamhetens nettokostnad plus finansiella intäkter i procent av totala tillgångar.

Avskrivning enligt plan

En anläggningstillgångs totala utgift fördelas ut som kostnader över det antal år som tillgången beräknas nyttjas i verksamheten.

Balanskrav

Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Balansräkning

En sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balans­dagen, det vill säga redovisnings­periodens sista dag.

Derivatinstrument

Finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara. Derivatinstrument används för att hantera kurs- och ränterisker. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och swappar.

Driftkostnadsandel

Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Eget kapital

Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör eget kapital och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel.

Eliminering

Innebär att interna poster tas bort, så att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar och skulder endast innehåller för organisationen externa poster.

Emission

När nya obligationer/certifikat ges ut till försäljning.

Finansiella nettotillgångar

(Finansiella anläggningstillgångar, exklusive aktier och andelar + omsättningstillgångar) – (kortfristiga + långfristiga skulder).

Finansieringsgrad av investeringar

(Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital + Försäljning av materiella anläggningstillgångar)/nettoinvesteringar

Finansnetto

Skillnad mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Genomsnittlig nyttjandeperiod

Anskaffningsvärde för tillgångar som är föremål för avskrivning/årets avskrivningskostnader.

Investeringar/bruttokostnader

Bruttoinvesteringar/verksamhetens kostnader, respektive netto­investeringar/verksamhetens kostnader.

Kassaflödesanalys

Visar in- och utbetalningar för stadens verksamheter. Summan av in- och utbetalningar utgör periodens totala kassaflöde.

Kassalikviditet

(Kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa och bank)/kortfristiga skulder.

Konsolidering

Innebär att finansiella rapporter från ett moderbolag och (minst) ett ägt bolag sammanfogas till en gemensam koncernrapport.

Motpartsrisk

Motpartsrisk avser risken att mot­parten i en transaktion inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser eller förpliktelser att leverera andra säkerheter.

Nettoinvestering

Investeringsutgifter minus investeringsinkomster.

Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelse­störande poster

Utveckling av intäkter jämfört med kostnader, exklusive skatteintäkter och kommunal­ekonomisk utjämning, jämförelse­störande och extraordinära poster.

Nettolåneskuld

Nettolåneskulden är nettot av kommunens totala upplåning och den vidareut­låning som sker till av kommunen ägda bolag (inkl. kommunalförbund) respektive den likviditet som är placerad i marknaden.

Omsättningstillgångar

Tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav är omsättningstillgångar, till exempel likvida medel och kortfristiga fordringar.

Resultaträkning

En sammanställning av resultatkonton i bokföringen, det vill säga verksamhetens intäkter och kostnader som ger saldot för periodens resultat (vinst/förlust eller över-/underskott).

Ränteswap

Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid.

Skatteintäktsutveckling

Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Soliditet enligt balansräkningen

Eget kapital/summa tillgångar.

Strukturell nettokostnad/resultat

Strukturell nettokostnad består av verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande respektive extra­ordinära poster, reavinster samt utdelningar. Denna ställd mot skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning ger strukturellt resultat.

Total skuld- och avsättningsgrad

Avsättningar/summa tillgångar, resp. kortfristiga skulder/
summa tillgångar, resp. långfristiga skulder/summa tillgångar.