Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

I den finansiella analysen över viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning används nyckeltal som visar utfall över en tioårsperiod. På detta sätt ges en bild av utvecklingen över tid och möjlighet till trendbedömningar. Detta är en del av analysen även om fokus i första hand är utvecklingen under verksamhetsåret som gått och de närmast föregående åren. Upplysningar lämnas också över finansiella risker, pensionsåtagande och de mellanhavande som sker inom koncernen.

Den övergripande utvecklingen där befolkningen växer med 7 000–8 000 per år påverkar kommunen och de kommunala bolagens verksamhet. Behoven av kommunal service, bostäder, infrastruktur och kommunikation avspeglas allt mer i den ekonomiska utvecklingen. Koncernens investeringar ökar och uppgick 2019 till 11,9 mdkr, en ökning med 1,9 mdkr jämfört med 2018. Med denna utveckling följer högre kapitalkostnader som tar en allt större andel av det ekonomiska utrymmet. Samtidigt ökar tillgångarna och för 2019 ökar låneskulden när investeringarna inte fullt ut har kunnat finansierats med egna medel. Skuld- och avsättningsgraden ökar som en konsekvens av detta och är nu 70 procent. Koncernen visar på positiva resultat på drygt 2 mdkr per år de senaste tre åren men med en nedgång för 2019. Koncernens soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser) har stärkts något och ligger på drygt 20 procent.

För kommunen och dess skattefinansierade verksamhet försämras resultatet för tredje året i rad och det strukturella resultatet uppgår till knappt 0,2 mdkr. De senaste åren ökar samtidigt de strukturella nettokostnaderna mer än skatte­intäkterna. De ekonomiska marginalerna minskade därmed i jämförelse med de senaste åren och de framtida finansiella utmaningarna som kommunen står inför ökar ytterligare. Redovisat resultat på sista raden var 1 504 mnkr, vilket uppnås genom realisationsvinster och utdelning från de kommunala bolagen. Investeringsvolymen fortsätter öka i förhållande till tidigare år som en konsekvens av verksamhetens lokalbehov och stadsutveckling.

Parallellt med befolkningstillväxten har det över en längre tid varit en positiv konjunktur som mattades av något 2019 där BNP inte ökar i samma takt. Sverige och Göteborg är beroende av utvecklingen i den globala ekonomin. Göteborgsregionen har klarat sig något bättre än landet som helhet och några större avmattningseffekter kan ännu inte avläsas i den ekonomiska ställningen. Däremot blir den demografiska utmaningen, för Göteborg liksom kommunsektorn i stort, att finansiera det kommunala välfärdsuppdraget allt mer ansträngd.

Finansiell analys av den kommunala koncernen

I detta avsnitt görs en finansiell analys av den kommunala koncernen.


Årets resultat för den kommunala koncernen uppgick till 2 200 mnkr, varav kommunen bidrog med 1 504 mnkr, bolagen med 1 255 mnkr och kommunalförbund med negativt resultat om 3 mnkr. Justeringar för att hantera interna mellan­havanden, mellan kommunen och bolagen, uppgick till minus 536 mnkr och bestod i huvudsak av utdelning (540 mnkr) från bolag till kommunen samt internvinst vid fastighetsöverlåtelser. Årets resultat tillsammans med tidigare års resultat har bidragit till att stärka den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen.

Verksamhetens omsättning

Koncernen redovisade under 2019 intäkter på 59,2 mdkr, varav drygt hälften bestod av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört med 2018 ökade intäkterna med 1,4 mdkr, där skatteintäkterna stod för en stor del av ökningen. Inom kommunen ökade intäkterna med 3,7 procent eller 1,6 mdkr. I bolagssektorn ökade rörelsens intäkter med tre procent jämfört med föregående år.

Investeringar

Koncernen genomför från år till år stora investeringar när befolkningen växer och över tid kommer det ske en fortsatt omfattande stads­utveckling och utbyggnad av verksamhet. Brutto­investeringarna ökade jämfört med tidigare år och uppgick till 11,9 mdkr 2019, vilket är 1,9 mdkr eller 19 procent högre än föregående år. Kommunen investerade för 4,8 mdkr och de största investeringarna gjordes i lokaler för förskola/skola och inom trafikområdet. De kommunala bolagens investeringar uppgick till 7,2 mdkr och en stor del avsåg bostäder. Mer information om investeringar finns att läsa om under block om investerings­redovisning.

Totalt sett var investeringsvolymen cirka 3,3 mdkr lägre än budgeterat och den huvudsakliga orsaken till detta var att projekt av olika skäl har behövt skjutas fram i tid.

Egenfinansieringsgrad av årets investeringar på 71 procent är en minskning mot föregående års 88 procent. Det är också lägre än det tioåriga snittet som uppgår till 105 procent. Graden av egenfinansiering blir lägre när investeringsvolymen nu ökar samtidigt som överskotten inte gör det i samma utsträckning. Samtidigt är nyckeltalet än så länge fortsatt relativt starkt.

Balansomslutning

Balansomslutningen uppgick till 105,9 mdkr, varav kommunen stod för 89,1 mdkr och bolagen för 70,8 mdkr. Interna mellanhavanden inom koncernen var 54,7 mdkr. Göteborgs Stads andelar i kommunalförbund var 0,5 mdkr. Balansomslutningen ökade med närmare 9 procent och en stor del av förklaringen är ökade investeringar.

Avkastning på eget kapital

Avkastning på eget kapital samt totalt kapital är exempel på lönsamhetsmått som beskriver resultatet i förhållande till kapitalinsats. Avkastning på eget kapital minskade 2019 från 7,7 till 6,9 procent. Även avkastningen på totalt kapital minskade, från 3,2 till 2,8 procent. Genomsnittet över en femårsperiod är drygt tre procent. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att dessa mått bara ska ses som en indikator över tid, då nyckeltalen inte används i styrningen.

Fotnot: 2018 justerades det egna kapitalet för rättelse av uppskrivningar inom bolagen. Detta försämrade soliditeten med cirka tre procentenheter.

Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme och svarar för hur mycket av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av eget kapital och tillgångar. För 2019 uppgick soliditeten till 30,2 procent, vilket var en marginell förändring från 30,6 procent föregående år. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen som inkluderar samtliga pensionsförpliktelser ökade med 0,7 procentenheter och uppgick år 2019 till drygt 20 procent. Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en stad av Göteborgs storlek, men ju högre soliditet desto större handlingsfrihet att kunna hantera fluktuationer i resultat­utvecklingen. Det är viktigt att bolagen som ingår i den kommunala koncernen har en god soliditet, annars riskerar kommunen som ägare att få skjuta till medel om bolagen drabbas av finansiella svårigheter. Bolagens soliditet varierar men i stort visar de på goda och stabila soliditetsmått. I blocket Driftredovisning redovisas de olika bolagens soliditet. Diagrammet illustrerar koncernens totala skuldsättning i relation till hela balansomslutningen. Skuldsättningsgraden uppgick till 70 procent, vilket är en fortsatt ökning jämfört med föregående år. Detta påverkar finansnettot negativt och den ökade skuldsättningen innebär en ökad finansiell risk.

Framtidenkoncernens upplåning står för en stor del av den totala upplåningen, vilket framgår separat i diagrammet. Koncernens skuld under de senaste tio åren, 2010–2019, har legat kring 36–37 mdkr. Skuldutvecklingen har under dessa år inte ökat på det sätt som bedömts för respektive års budget. Det beror på två samverkande faktorer. Dels har investeringarna inte ökat i den takt som budgeterats, dels har resultaten blivit högre. Detta har inneburit att investeringarna har kunnat finansieras med egna medel.Koncernens externa nettolåneskuld uppgick vid årsskiftet till 43,0 mdkr vilket är en ökning med 4,6 mdkr jämfört med året innan. Bolagens låneskuld uppgick till 37,2 mdkr. Den skatte­finansierade verksamhetens del av skulden, det vill säga kommunens nettolåneskuld, uppgick till 5,8 mdkr, vilket utgör 15 procent av den totala upplåningen. Av den totala ökningen under 2019 står kommunen för 1,7 mdkr, Framtidenkoncernen för 1,7 mdkr och övriga bolag för 1,2 mdkr. Skuldökningen är i sig i linje med de budgetmål som ställts upp och har sin förklaring i det behov av stadsutveckling som staden befinner sig i.

Likviditet

Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditet ökade med 2,3 procentenheter jämfört med föregående år och låg 2019 på 30,5 procent. Förändringen förklaras till största del av att fordringarna har ökat mer i förhållande till de kortfristiga skulderna. De likvida medlen på bank var vid årsskiftet något lägre än året innan men nedgången var tillfällig då ny upplåning skedde efter årsskiftet. Kommunens koncernbank fungerar även som internbank för kommunens bolag. Koncernbanken har under de senaste åren haft en nivå på kassalikviditeten som innebär att kommunen i kort och medellångt finansiellt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningar.


Finansiella nettotillgångar

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Måttet, som försvagats över tid, fortsatte ytterligare något nedåt och förändringen var 4 mdkr motsvarande 8,5 procent.
De senare årens förändring förklaras till stor del av tillämpning av bruttoredovisning i samband med investeringsinkomster. Inkomsterna skuldförs istället för att tas upp på tillgångssidan, vilket påverkar nyckeltalet negativt.

Resultaträkningen uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Belopp i mnkr Nämnder

Kommunal-
förbund

Bolag Eliminering koncernen Kommunala koncernen
Verksamhetens intäkter
11 397
531
531 531 26 720
Verksamhetens kostnader
-41 140
-504 -13 957
3 955
-51 646
Avskrivningar och nedskrivningar
-1 639
-21
-3 356
403
-4 613
Verksamhetens nettokostnader -31 382 6 1 847 -11 -29 539
Skatteintäkter
28 833
- - - 28 833
Kommunalekonomisk utjämning
3 634
- - - 3 634
Verksamhetens resultat 1 085 6 1 847 -10 2 928
Finansiella intäkter
978
2 15 -930
65
Finansiella kostnader
-559
-11 -606 405
-773
Resultat efter finansiella poster 1 504 -3 1 255 -536 2 220
Extraordinära poster - - - - -
Årets resultat 1 504 -3 1 255 -536 2 220

Balansräkning uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag

Belopp i mnkr Nämnder Kommunal- förbund Bolag Eliminering koncernen Kommunala koncernen
Anläggningstillgångar 76 634 401 63 718 -43 431 97 322
Omsättningstillgångar 12 476 192 7 096 -11 227 8 537
Summa tillgångar 89 110 593 70 814 -54 658 105 859
Eget kapital 25 596 73 20 368 -14 043 31 994
Avsättningar 4 431 394 5 235 -30 10 030
Långfristiga skulder 39 360 7 31 149 -29 511 41 005
Kortfristiga skulder 19 723 120 14 061 -11 074 22 830
Summa skulder och eget kapital 89 110 593 70 814 -54 658 105 859

Finansiella nyckeltal

Procent (%) 2015 2016 2017 2018 2019
Avkastning på eget kapital 4,5 8,1 7,7 7,7 6,9
Avkastning på totalt kapital 2,7 4,2 3,8 3,2 2,8
Kassalikviditet 35 34 35 29 30
Finansieringsgrad av investeringar 116 106 94 88 71
Soliditet




Blandmodell 32 32 32 31 30
Fullfondering 17 20 21 19 20
Skuldsättningsgrad 69 68 68 69 70
varav avsättningsgrad 10 10 10 9 9
varav kortfristig skuldsättningsgrad 22 23 19 23 22
varav långsiktig skuldsättningsgrad 36 35 39 37 39
Finansiella nettotillgångar (mnkr) -40 735 -42 926 -44 427 -47 326 -51 361

Jämförelsetal för 2018 har justerats som en effekt av rättelser avseende konsolideringsmetod och uppskrivningar, se not 19 b. Övriga tidigare år har inte justerats.

Finansiell analys av kommunen

I detta avsnitt görs en finansiell analys av Göteborgs kommun. Det avser den del av kommunens verksamhet som skattefinansieras.

Årets resultat och resultatutveckling


För att se det underliggande löpande driftresultatet och analysera vad detta står för i ett längre perspektiv redovisas ett resultat där engångsposter av olika slag inte tas med, det vill säga det strukturella resultatet. Diagrammet visar strukturellt resultat över en längre tid. För 2019 uppgick resultatet till 179 mnkr, vilket innebär att de ekonomiska marginalerna försämrats jämfört med de föregående två åren. Strukturellt resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 0,6 procent. Det är lägre än genomsnittet 1,2 procent för en femårsperiod.

Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader


Överskott i resultaträkningen betyder att den samlade verksamhetens nettokostnader varit lägre än skatteintäkter och generella statsbidrag. I förhållande till 2018 ökade nettokostnaderna med 4,6 procent och intäkterna med 3,7 procent. Den genomsnittliga procentuella utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag under en tioårs­period har legat på 4,5 procent. Under motsvarande period ökade de strukturella nettokostnaderna med 4,6 procent i genomsnitt per år. Diagrammet ovan visar skillnaden mellan skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning tillsammans med statsbidrag och verksamhetens nettokostnader.

Kostnaderna ökar i en högre takt än skatte­intäkterna vilket betyder att tidigare gjorda bedömningar har börjat visa sig. Tillsammans med de utmaningar som kommunen står inför med ökade investeringar och kostnader till följd av demografisk utveckling gör detta att det ekonomiska utrymmet krymper.

Engångsposter

Till engångsposter räknas extraordinära poster och jämförelsestörande poster liksom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning och utdelning från bolag. Årets engångsposter uppgick till 1 325 mnkr att jämföra med förra årets 1 427 mnkr. Rea-vinster vid fastighetsförsäljning har ökat kraftigt de senaste åren och samtidigt har utdelning från de kommunala bolagen tagits ut på 767 mnkr 2017, 810 mnkr för 2018 och 540 mnkr för 2019.

Årets realisationsvinst för fastighetsaffärer låg på 785 mnkr vilket är en ökning mot fjolårets siffra på 739 mnkr. De senaste årens realisationsvinster är ur ett historiskt perspektiv höga.

Totalt för kommunen uppgick årets intäkter till 44,8 mdkr vilket innebar en ökning med 3,2 procent i jämförelse med föregående år. Skatteintäkterna tillsammans med den kommunal­ekonomiska utjämningen är den största intäktsposten på 32,5 mdkr och mellan åren ökade denna med 1,2 mdkr motsvarande 3,7 procent. Verksamhetens andra intäkter ökade marginellt med 0,2 mdkr. Kommunalskatten var oförändrad 21,12 procent. Även skatten till Västra Götalands­regionen var oförändrad med 11,48 procent. Den genomsnittliga kommunalskatten i regionen var 21,30 och i landet 20,70 procent.

De totala kostnaderna för året uppgick till 43,3 mdkr, en ökning på 4,0 procent. Personalkostnaderna, som är den enskilt största posten, ökade mellan åren med 3,1 procent. Detta är främst en effekt av både fler anställda och årets löneökningar. Räknat i årsarbetare arbetad tid, som är ett mått som anger tid i produktion, var ökningen närmare 400 årsarbetare eller knappt en procent. Föregående år var ökningen närmare 300 årsarbetare. Försörjningsstödet har minskat årligen under de senaste sex åren och är nu under en mdkr. Rörelsekostnaderna för verksamheten som består av bland annat kostnad för lokaler, inköp av material och tjänster, förbrukningsmaterial och övriga verksamhetskostnader ökade med drygt 11 procent. Kostnader för förgäveskostnader i investeringsverksamheten förklarar en stor del av den ökningen. Av verksamhetens totala kostnader består drygt 23 procent av externa köp av verksamheter, entreprenader och övriga tjänster. Detta innebär en minskning med tre procentenheter mot 2018.

En fördubbling av det egna kapitalet skedde 2013 i och med resultateffekten av omstrukturering inom bolagssektorn (extraordinär post på 8,7 mdkr). Överföringen av bolag till Göteborgs Stadshus AB var en helt koncernintern affär och är därför eliminerad i Göteborgs Stads sammanställda räkenskaper.

Göteborgs kommuns egna kapital förstärktes i och med årets resultat på 1 504 mnkr och uppgick till 25,6 mdkr per 31 december 2019.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med skatte­i­ntäkter. Diagrammet ovan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. För 2019 uppgick soliditeten till 28,7 procent och var därmed något lägre än för 2018. År 2013 förstärktes soliditeten kraftigt till följd av omstrukturering inom bolagssektorn. Sedan dess har en minskning skett trots positiva resultat och ökat eget kapital. Detta beror på att det egna kapitalet minskat något i relation till den ökade balansomslutningen. Den ökade balansomslutningen beror i sin tur till stor del på att låneskulden för hela koncernen hanteras samlat i koncernbanken. På tillgångssidan finns numera också vissa placeringar samt kommunens leasing upptagen som materiell anläggningstillgång. För den kommunala koncernen, där interna mellanhavanden elimineras, utvecklas soliditeten positivt och följer därmed mer en förväntad förbättring kopplat till den positiva resultatutvecklingen.

Kommunens samlade investeringsvolym ökar och uppgick till 4,8 mdkr för 2019, och 5,3 mdkr när leasade inventarier räknas med. Delar av investeringsvolymerna finansierades av investeringsinkomster på 0,5 mdkr, vilket innebar att den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till 4,3 mdkr. Diagrammet ovan illustrerar hur investeringarna totalt sett har ökat över tid. Årets nettoinvesteringar i förhållande till kommunens bruttokostnader låg på närmare 12 procent, vilket är en ökning med närmare två procentenheter jämfört föregående år.

Kommunens samlade investeringsvolym ökar och uppgick till 4,8 mdkr för 2019, och 5,3 mdkr när leasade inventarier räknas med. Delar av investeringsvolymerna finansierades av investeringsinkomster på 0,5 mdkr, vilket innebar att den investeringsvolym som ska finansieras av egna medel uppgick till 4,3 mdkr. Diagrammet ovan illustrerar hur investeringarna totalt sett har ökat över tid. Årets nettoinvesteringar i förhållande till kommunens bruttokostnader låg på närmare 12 procent, vilket är en ökning med närmare två procentenheter jämfört föregående år.

Den omfattande stadsutveckling som kommunen genomför visar på historiskt höga utgifter och att dessa trendmässigt fortsätter att öka och uppgår till cirka 1,3 mdkr under 2019. Värt att notera är att inkomstsidan endast redovisar inkomster av markförsäljning och exploateringsbidrag. I de fall kommunen upplåter mark i form av tomt­rätter erhålls årliga intäkter i driften. Inte heller anslutningsavgifter för kommunalt vatten och avlopp redovisas inom ramen för exploaterings­verksamheten. Exploateringsekonomin redovisade ett negativt kassaflöde på drygt 90 mnkr för 2019 och sett över en tid från och med 2010 är det ackumulerade kassaflödet negativt med i storleksordningen 400 mnkr, se diagram ovan.

Exkluderas VA-utbyggnaden, i enlighet med nyckeltalen för de nya riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, pekar det ackumulerade exploateringsnettot för perioden 2010–2019 på ett positivt utfall om i storleksordningen drygt 300 mnkr.


Diagrammet ovan visar hur nettolåneskulden förändrats över en tioårsperiod. Nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskad med vidareutlåning till bolagen och den likviditet som placerats i marknaden. Låneskulden åskådliggör det likvida flödet för kommunen och fluktuerar ständigt beroende på händelser i verksamheten. I stort påverkas den av driftresultatet i verksamheten, investeringsvolymen och större enskilda likvidposter. De stora förändringarna består exempelvis av transaktioner vid fastighetsförsäljning, när större statsbidrag flyter in eller när utbetalningar sker för avgiftsbestämd pension. Kurvan i diagrammet visar översiktligt hur nettolåneskulden ökat över tid. Under 2016 och 2017 ökade låneskulden till följd av att stadens fordringar på Migrationsverket tillfälligt steg.

Vid årsskiftet var låneskulden drygt 1,6 mdkr högre än året innan. En förklaring finns i den höga investeringsvolymen som för året inte kunnat finansieras med egna medel i samma grad som tidigare.

Utfall i förhållande till budget

Kommunfullmäktige budgeterade ett positivt resultat om 90 mnkr för 2019. En förutsättning för att nå detta resultat var en utdelning från bolagen med 540 mnkr samt intäkter för reavinster med 500 mnkr. Nämnderna, som hade budgeterat ett underskott på 12 mnkr, redovisade slutligen ett överskott på 84 mnkr och det blev därmed en positiv avvikelse på 96 mnkr. Nämndernas resultat uppnås trots stora nedskrivningskostnader och förgäveskostnader i vissa nämnder. Samtidigt visas minskade kostnader inom individ- och familje­omsorg och då framför allt för försörjningsstödet.

Ställs avvikelsen mot nämndernas totala kostnader på 43,3 mdkr var avvikelsen två promille av dem och utifrån det är avvikelsen marginell i förhållande till omfattningen på nämndernas uppdrag.Kommuncentralt redovisades ett positivt resultat på 95 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse på 533 mnkr. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att kommuncentrala beredskapsposter och poster för särskilda ändamål inte nyttjats. Därutöver uppstår en avvikelse kopplat till de finansiella posterna på grund av lägre räntekostnader än budgeterat. Även intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning avviker positivt mot budget.

Kommunens positiva avvikelse mot budget förklaras också till stor del av vinster vid försäljning av fastigheter då dessa översteg budget med 285 mnkr. Vid delårsbokslutet per augusti prognostiserades ett resultat på 1 208 mnkr. De främsta orsakerna till differensen mellan årets resultat på 1 504 mnkr och prognosen är att nämnderna förbättrat resultatet med cirka 100 mnkr, utfallet på det kommuncentrala blev närmare 250 mnkr bättre och reavinsterna blev närmare 50 mnkr sämre. För det kommuncentrala utfallet är den främsta orsaken till förbättringen att beredskapsposter i det närmaste inte använts.

Utfall i förhållande till budget

Belopp i mnkr Budget 2019 Bokslut 2019
Resultat nämnder -12 84
Resultat kommuncentrala poster -438 95
Resultat före engångsposter -450 179
Jämförelsestörande poster 0 0
Reavinster 500 785
Utdelning från bolag 540 540
Resultat 590 1 504

Finansiella nyckeltal – kommunen

Procent (%) 2015 2016
2017 2018 2019
Skatteintäktsutveckling 4,8 7 5 2,9 3,7
Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 4,8 6 0,9 4,4 4,9
Driftkostnadsandel 97 97 93 94 95
varav verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 93 92 90 92 92
varav planenliga avskrivningar 4,3 4,3 4,6 4,8 5,1
varav finansnetto 0,4 0,5 -2 -2,3 -1,3
varav jämförelsestörande engångsposter -0,7 0 0 -0,4 0
Årets resultat/skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 3 3,2 7 5,7 4,6
Årets strukturella resultat/skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 0,7 1,7 1,8 1,2 0,6
Bruttoinvesteringar/bruttokostnader 6,5 6,8 9,9 11 12,4
Nettoinvesteringar/bruttokostnader 5,8 6,1 8,7 9,9 11,8
Nettoinvesteringar/avskrivningar 173 181 209 264 295
Grad av egenfinansiering av årets nettoinvesteringar 101 104 115 83 77
Soliditet enligt balansräkningen 32 30 29 29 29
Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 12 13 15 16 17
Total skuld- och avsättningsgrad 69 70 71 71 71
varav avsättningsgrad 5,6 5,1 4,9 4,9 5
varav kortfristig skuldsättningsgrad 25 22 19 24 22
varav långfristig skuldsättningsgrad 39 44 47 41 44
Primärkommunal skattesats (%) 21,12 21,12 21,12 21,12 21,12
Kassalikviditet 81 111 103 57 59
Finansiella nettotillgångar (mnkr) -8 021 -10 550 -10 763 -12 638 -14 914
Nettolåneskuld (kommunens räntebärande låneskuld) (mnkr) -3 315 -4 514 -4 260 -4 154 -5 809

Upplysning om interna mellanhavanden, koncernbidrag och aktieägartillskott

I koncernen Göteborgs Stad ingår kommunen, de kommunala bolagen samt kommunalförbunden. Ett stort antal transaktioner sker mellan de olika enheterna inom koncernen Göteborgs Stad, nedanstående tabeller ger en bild av dessa transaktioner. Inom koncernen Göteborgs Stad sker en omfat­tande internförsäljning från Göteborg Energi AB till övriga enheter avseende fjärrvärme och el. Även kretslopp och vatten har en omfattande internförsäljning till andra enheter. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska kommunens investeringar i lös egendom finansieras genom leasing med det kommunala bolaget Göteborgs Stads Leasing AB som leasinggivare. Detta innebär ett stort antal transaktioner med övriga bolag, nämnder och kommunalförbund.

Den största delen av lånen utgörs av mellan­havanden gentemot Göteborgs Stads koncernbank vid stadsledningskontoret. Kommunen har borgensåtaganden för stadens bolag. Borgen tecknas av kommunen dels för lån, dels för vissa pensionsförpliktelser.

Försäljning

Belopp i mnkr Köpare: Bolag
Kommun Kom­munal­­förbund Summa
Säljare:



Bolag
3 387 8 3 395
Kommun 923

17 940
Kommunalförbund
430
430
Summa 923
3 817 25 4 765

Utlåning

Belopp i mnkr Låntagare: Bolag
Kommun Kom­munal­­förbund Summa
Långivare:



Bolag
2 362
2 362
Kommun 35 764


35 764
Kommunalförbund
559
559
Summa 35 764
2 921
38 685

Räntor

Belopp i mnkr Låntagare: Bolag
Kommun Kom­munal­­förbund Summa
Långivare:



Bolag
11
11
Kommun 369


369
Kommunalförbund
3
3
Summa 369
14
383

Borgen

Belopp i mnkr Mottagare: Bolag
Kommun Kom­munal­­förbund Summa
Utställare:



Bolag



Kommun 4 996

101 5 097
Kommunalförbund



Summa 4 996

101 5 097

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Stadshus AB har:
Belopp i mnkr

erhållit aktieägartillskott

lämnat aktie­ägar

tillskott till

erhållit
koncernbidrag från
lämnat
koncern­bidrag
till
Bolag:



Göteborg Energi AB
423 771
Göteborgs Hamn AB
45 108
Higab AB

74
Förvaltnings AB Framtiden
422 536
Göteborg & Co AB
44 68 290
Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB
2 3
Business Region Göteborg AB
5
40
Göteborgs Stads Leasing AB

106
Göteborgs Stad 5


Summa 5 941 1 666 330

Finansiell uppföljning och riskhantering

Koncernens totala externa upplåning inklusive lån för likviditetsplanering uppgick vid årsskiftet till 46,3 mdkr vilket är en ökning med 4,2 mdkr jämfört med samma period förra året. Kommunens nettolåneskuld, kommunens egen låneskuld, uppgick vid årsskiftet till 5,8 mdkr. Nettolåneskulden har ökat med drygt 1,6 mdkr jämfört med samma period förra året.

Den finansiella infrastrukturen

Finansverksamheten bedrivs utifrån av kommun­fullmäktige beslutad finanspolicy och finansiella riktlinjer, vilka innehåller riskmandat och begränsningar för finansverksamheten inom kommunen och den kommunala koncernen. Kommunkoncernens medelsförvaltning är samordnad vid stadsledningskontoret. Syftet med samordningen är dels att få lägre totala upplåningskostnader, dels att kunna hantera de finansiella riskerna utifrån ett helhetsperspektiv. Återrapportering av efterlevnad av finanspolicy och finansiella riktlinjer görs månatligen till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Upplåning

Genom den finansiella samordningen agerar finansfunktionen vid stadsledningskontoret som en koncernbank. Koncernbanken gör upplåningen för hela kommunkoncernen och vidareutlånar till de kommunala bolagen. Upplåningen sker genom flera olika finansieringskällor:

Kapitalmarknaden: Största delen av låne­finansieringen, 70 procent, sker på den öppna kapitalmarknaden via emissioner av obligationer (löptider över ett år) och certifikat (löptider under ett år).
Under året har fyra emissioner (upplåningar) om totalt 7,1 mdkr emitterats inom stadens obligationsprogram.
Kommuninvest: Kommuninvest är ett svenskt kreditmarknadsbolag som erbjuder lån till de svenska kommuner och regioner som äger och är medlemmar i Kommuninvest.

Institutionell upplåning: Upplåning kan även ske hos internationella finansieringsinstitut. Göteborgs Stad lånar för närvarande hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) och Europarådets utvecklingsbank (CEB).

Koncernens totala externa upplåning inklusive lån för likviditetsplanering uppgick vid årsskiftet till 46,3 mdkr vilket är en ökning med 4,2 mdkr jämfört med samma period förra året. I tabellen nedan framgår fördelningen mellan olika finansieringskällor samt nivån på avtalade låneramar 31 december 2019.

Program Låneram Nyttjandegrad
EMTN, obligationslån 6 mdr EUR

26,3 mdr SEK

+ 2,3 mdr NOK

varav gröna obligationer
10,3 mdr SEK
KCP, korta lån <1 år 6 mdr SEK 1,6 mdr SEK
ECP, korta lån <1 år 0,5 mdr USD 0,2 mdr USD
Kommuninvest
6,7 mdr SEK
Europeiska Investeringsbanken 9,9 mdr SEK 5,3 mdr SEK
Europarådets Utvecklingsbank 0,2 mdr EUR 0,8 mdr SEK
Nordiska Investeringsbanken 1,0 mdr SEK 1,0 mdr SEK

Fortsatt hög kreditvärdighet

För att få full tillgång till kapitalmarknaden har kommunen kreditbetyg, så kallad rating. Kommunens kreditbetyg är från Moody’s sedan 2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor’s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Betygen har bekräftats under 2019.

Av kostnadsskäl beslutade Göteborgs Stad i december 2019 att gå från två till ett kreditvärderingsinstitut, och likt övriga svenska kommuner med rating värderas staden framöver enbart av Standard & Poor’s.

Derivatportföljen

Upplåning sker rörlig och fast ränta. Fram till och med 31 december 2019 har delar av bolagens skuld räntesäkrats genom derivat hos bolagen själva, och de befintliga räntederivat som bolagen innehar löper till förfall. Från och med 2020 har bolagen inga egna räntederivat.

Staden använder derivatinstrument i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande lån. Derivatportföljens nominella värde i koncernen uppgick till 25,0 mdkr för räntesäkring och till 2,4 mdkr avseende valuta- och räntesäkring för obligationslån i utländsk valuta. Räntederivaten hade vid årsskiftet ett negativt marknadsvärde om 0,7 mdkr. Ett negativt marknadsvärde kan beskrivas som den ränta som skulle få betalas om räntederivaten hade förtidslösts per bokslutsdagen.

Säkringen anses vara effektiv, då följsamheten mellan skuldportföljen och derivaten är god.

Säkringsinstrumentens effektivitet

Instrumenten för säkring av skuld i utländsk valuta överensstämmer helt avseende belopp, löptid och räntebas.Avseende ränterisken, för den räntesäkring som sker genom koncernbanken, avspeglar inte skulden och säkringen varandra helt avseende belopp och löptid. Följsamheten mellan den säkrade skuldportföljen och säkringsinstrumenten är dock god, och då förfallande lån med mycket stor sannolikhet ersätts med ny upplåning, kan säkringen anses vara effektiv. Avvikelsen i följsamhet motsvarar endast 0,03 procent av den totala räntekostnaden.

Göteborgs Stads riskhantering

Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för framför allt följande finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, valutarisk och operativa risker. I policy och riktlinjer har riskramar satts på nivåer som ska säkerställa betalningsförmågan, trygga tillgången på kapital samt skapa en förutsägbarhet i framtida räntekostnader.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt. Risken hanteras genom av kommunfullmäktige beslutade riskmandat för räntebindning och ränteförfall:
Den genomsnittliga räntebindningstiden på den totala externa skulden ska inte understiga 2 år och bör inte överstiga 6 år.

  • Utfall: 3,7 år
  • Lägst 70 procent av den totala externa skuldens volym ska vara räntesäkrad.
  • Utfall: 86,9 procent

Ingen avvikelse finns per 31 december 2019.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Risken hanteras genom av kommunfullmäktige beslutade riskmandat för kapitalbindning och kapitalförfall:

  • Bindande lånelöfte ska täcka kommande tolv månaders förfall (lägst 100 procent).
    Utfall: Täckningsgrad 166 procent
  • Bindande lånelöfte och likviditetsreserv ska täcka kommande tolv månaders förfall plus kommande tolv månaders prognostiserad nettoutflöde (lägst 100 procent).
    Utfall: Täckningsgrad 119 procent
  • Den genomsnittliga förfallotiden på långa lån ska inte understiga två år och bör inte överstiga sex år.
    Utfall: 3,9 år
  • Högst 25 procent av den externa långa (ett år) låneskulden får förfalla under ett kalenderår.
    Utfall: <19 procent
  • Högst 35 procent av den totala externa låne­skulden får förfalla inom kommande tolv månader.
  • Utfall: 21 procent

Upplåningens förfallostruktur


Som en del i hantering av finansieringsrisken placerar Göteborgs Stad tre mdkr i likvida bostadsobligationer, och för detta lånar staden motsvarande belopp. Dessa exkluderas dessa tre mdkr vid all analys av stadens och den
kommunala koncernens skuldutveckling.Ingen avvikelse finns per 31 december.

Motpartsrisk

Med motpartsrisk avses risken för att motparten inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet innebär. Risken hanteras genom av kommun­fullmäktige beslutade riskmandat för motparter:

  • Vid nya avtal om checkkrediter, bindande lånelöften och derivatinstrument ska motpartens långa kreditvärdighet vara lägst A3 hos kreditvärderingsinstitutet Moody’s eller lägst A- hos Standard & Poor’s.
    Utfall: Inga avvikelser
  • Högst 30 procent av den samlade motparts­risken per kategori i derivatavtal får finnas hos en enskild motpart.
    Utfall: Motpart med högst andel uppgår till 20 procent.
  • Högst 30 procent av den sammanlagda
    volymen kreditlöften får finnas hos en enskild motpart.
    Utfall: Motpart med högst andel uppgår till 31 procent.

Avvikelse finns per 31 december 2019 då volym­andelen av kreditlöften uppgår till 31 procent hos motparten Europeiska Investeringsbanken. Avvikelsen förväntas vara tillfällig och upphöra när nästa upplåning görs hos EIB. Avvikelsen kan bedömas som mindre allvarlig då EIB är ett finansieringsinstitut med högsta kreditbetyg, ägt av Europeiska unionens medlemsstater.

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att drabbas av ökade kostnader till följd av valutakursförändringar. Valutarisker ska omedelbart valutasäkras avseende finansiella tillgångar och skulder, och vid försäljning och köp av varor eller tjänster ska valutasäkring ske av väsentligt belopp. Ingen avvikelse finns per 31 december 2019.

Operativ risk

Med operativ risk avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller fel­aktiga system. De operativa riskerna ska begränsas genom att det ska finnas en intern kontroll och process för löpande identifiering, värdering och hantering av operativa risker inom finansverksamheten. Ingen avvikelse finns per 31 december 2019.

Gröna obligationer

Inom obligationsprogrammet ges även gröna obligationer ut, vilka finansierar projekt inom ramen för stadens miljöprogram. Grön finansiering växer snabbt som finansieringskälla, starkt drivet av att investerarna vill placera hållbart. Två av årets fyra emissioner har varit gröna obligationer om totalt 3,8 mdkr. Sammanlagt har staden 10,3 mdkr i utestående gröna obligationer, vilket är 23 procent av den totala upplåningen. Fördelningen av de projekt som finansieras genom de gröna obligationerna framgår i tabellen nedan.

Projektfördelning – Gröna obligationer

Projekt (mnkr) Nämnd/Bolag Projektkategori 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
GoBiGas Göteborgs Energi AB Förnyelsebar energi 300 0 620 -920 -

Ultrafilter Kretslopp och vatten Vattenhantering 150 420



22
Elbilar Göteborgs Stads Leasing Hållbara transporter 30 19 11
19 15 27
Kväverening Gryaab AB Vattenhantering
47 110 164 32 3 0
Trädplantering Park och natur Hållbar miljö
8 6 5 6 8 7
Celsius fjärrvärme Göteborgs Energi AB Energieffektivisering
5



-
Fotgängarstaden Trafikkontoret Hållbara transporter

50 10 17 32 17
Cykelstaden Trafikkontoret Hållbara transporter

60 28 28 65 84
Energieffektivisering inom trafik Trafikkontoret Energi­effektivisering

50 42 37 43 18
Hållbart byggande Lokalförvaltningen Gröna byggnader
382 314 498 588 707 906
Framtiden Förvaltnings AB Framtiden Gröna byggnader

388 427 544 830 1 633
Spårvagnar Göteborgs Stads Leasing AB Hållbara transporter
170 91 41 9

Kodammarna Kretslopp och vatten Vattenhantering



35 80 66
Solcellspark Göteborgs Energi AB Förnyelsebar energi




38 6
Selma Stad Förvaltnings AB Göteborgslokaler Gröna byggnader




239 214
Vatten och avloppsledningar Kretslopp och vatten Vattenhantering





103
Hotell Liseberg AB Gröna byggnader





65
Elbussar GS Buss AB Hållbara transporter





92
HIGAB Kommersiella lokaler Gröna byggnader





144
Summa per år

480 881 1 609 1 344 1 397 1 181 3 414
Summa ackumulerat

480 1 361 2 970 4 314 5 711 6 892 10 306


Upplysning om pensionsförpliktelser

I detta avsnitt lämnas upplysningar om kommunen och den kommunala koncernens totala pensionsåtagande för både den del som redovisas i balansräkningen och den som redovisas utanför som ansvarsförbindelse.


Pensioner i balansräkning och ansvarsförbindelse Kommunen Kommunala koncernen
Belopp i mnkr 2018 2019 2018 2019
Avsättning inkl. särskild löneskatt 3 122 3 529 4 333 4 753
Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 10 535 10 341 10 653 10 455
Summa pensioner och särskild löneskatt 13 657 13 870 14 986 15 208

Pensionsförpliktelse

Av tabellen ovan framgår kommunens och kommunkoncernens totala pensionsförpliktelser i balansräkning och ansvarsförbindelse. Den största delen avser åtagande för pensioner och särskild löneskatt före 1998. Dessa åtaganden redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt gällande lag. Pensionsförpliktelserna har sedan föregående år ökat med 1,5 procent för kommunkoncernen och med 1,6 procent för kommunen.

Utöver åtagandena i tabellen har inlösen av pensionsförpliktelser sedan tidigare år gjorts med sammanlagt 700 mnkr genom tryggande av pensionsförsäkring. De förpliktelser som tryggats är helt hänförliga till pensioner intjänade före 1998.

Det fanns även upplupen avgiftsbestämd pension i kommunen på 826 mnkr inklusive särskild löneskatt per 31 december 2019.

Förvaltade pensionsmedel

Till följd av Kommunallagens krav på riktlinjer för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser beslutade kommunfullmäktige 1999 att medel avsatt för pensionsförpliktelser som förvaltas av Göteborgs kommun ska återlånas, vilket innebär att medlen används i den egna verksamheten.

Bakgrunden är att Göteborgs Stad är en nettolåntagare, vilket innebär att de finansiella skulderna är större än de finansiella tillgångarna. En placering av pensionsmedel skulle då kräva en ökning av låneskulden. Göteborgs Stad arbetar därför efter principen att pensionsmedel inte bör placeras externt så länge kommunen är nettolåntagare och samtidigt står för hela den finansiella risken för placeringens resultat.

Kommunen har med anledning härav inga egna placerade pensionsmedel, utan huvud­principen är återlån. Pensioner intjänade före 1998 hanteras helt som återlån, förutom den försäkringsinlösen på 700 mnkr som skett enligt separat upphandling. Pensioner intjänade från och med 1998 inbetalas som tjänstepensions­försäkring till upphandlat pensionsförsäkringsbolag, och arbetstagaren väljer själv en pensions- eller fondförsäkring som pensionsavgiften ska betalas till.