Utbildning

Viktigt förbättringsarbete för barn och elever

Andelen elever som har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram visar en positiv utveckling sedan tre år tillbaka. Det är dock en fortsatt utmaning att en stor andel elever är obehöriga till gymnasieskolans nationella program efter avslutad grundskoleutbildning. Läskunskaperna för elever i de lägre åldrarna har minskat, liksom resultaten i årskurs 6. Andelen elever med gymnasieexamen i årskurs 3 har ökat, likaså andelen elever som tar gymnasieexamen efter tre år. Variationen i måluppfyllelse är stor både mellan skolor, årskurser och kön.

Utbildningsförvaltningarna har under året utarbetat en gemensam digitaliseringsstrategi. Under 2020 kommer respektive huvudman att ta fram handlingsplaner kopplat till väsentliga områden, exempelvis digitala beslutsstöd, adaptiva läromedel och kompetensutveckling.

Kompetensförsörjning

Barn och elevers rätt till likvärdig utbildning påverkas av tillgången på medarbetare med behörighet och kompetens. Kompetensförsörjning är en viktig och aktuell fråga inom hela utbildningsområdet. Det råder brist på utbildade barnskötare, förskollärare och lärare vilket ställer krav på verksamheterna att ha strategier för att möta framtida kompetenskrav.

Förutsättningarna för att rekrytera den kompetens som behövs för att bedriva verksamheten försvåras av en nationell brist på såväl utbildade lärare som bedriver undervisningen som av utbildad personal som ska stödja i undervisningen. Bedömning av behovet av nyrekrytering av lärare såväl nationellt som i staden överstiger vida bedömningen av hur många som kommer att utexamineras från lärarprogrammen. Antalet sökande till förskol­lärarprogrammet och ämneslärarprogrammen har sjunkit de senaste två åren medan sökande till grundlärarprogrammen varit konstant och sökande till kompletterande pedagogisk utbildning ökat.

Göteborg som storstadsregion och universitetsstad har bättre rekryteringsförut­sättningar än många kommuner men det ställer krav på utbildningsförvaltningarna som arbets­givare att arbeta aktivt med alla tänkbara åtgärder som kan stärka stadens attraktivitet. Att attrahera nya medarbetare och minska avgångar samt att utveckla befintliga medarbetares kompetens är väsentliga inriktningar för kompetensförsörjningen.

Framtidsfrågor

• Öka likvärdigheten i utbildningen i stadens förskolor och skolor.
• Bemanna med utbildad och behörig personal i hård konkurrens.
  

Förskola

Tydligare ansvar för styrning och ledning

Förvaltningen har påbörjat det omfattande arbetet med att bygga förutsättningar för en systematisk planering och uppföljning av verksamheten, där strukturerade forum för dialog mellan varje ansvarsnivå i styrkedjan blir viktiga för att fånga upp resultat och behov av stöd för ökad måluppfyllelse.

Ökad kvalitet i undervisningen

Det har under året varit en utmaning för rektor att organisera arbetet så att förskollärare får möjlighet att leda arbetet i arbetslaget, delvis eftersom kompetensen i verksamheten varierar. Under 2019 har det organisatoriska stödet till rektor utvecklats i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar samt stärka rektors möjlighet att fokusera på sitt pedagogiska ledarskap vilket bedöms öka måluppfyllelsen.

Ökad likvärdighet mellan förskolor

Under 2019 har ett utvecklingsarbete initierats för att garantera rättssäker och likvärdig platstillgång utifrån medborgarnas behov av barnomsorg. En grundläggande förutsättning för att erbjuda likvärdig verksamhet med hög kvalitet är tillgång på utbildad personal. Inför 2019 rådde en ojämn fördelning av förskollärare i utbildningsområdena. Förvaltningen har under året inventerat och testat några första tillvägagångssätt för att möjliggöra bättre kompetensutnyttjande utifrån behov men fördelningen av förskolelärare är i slutet av året fortsatt ojämn. Under 2020 behöver ökat fokus läggas på insatser för att nyttja kompetens på bästa sätt.

Grundskola

Kunskapsresultat i grundskolan

En allt för stor andel elever, i synnerhet pojkar, når inte kunskapskraven i läsning i årskurs 1. Måluppfyllelsen i svenska som andra språk och matematik avviker negativt genom grundskolans årskurser.

Andelen elever som uppnått kunskapskraven i årskurs 6 har minskat sedan 2017. Flickornas resultat är bättre än pojkarnas. Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram har ökat de senaste tre åren, trenden är särskilt positiv avseende pojkarnas resultat. Dock saknar fortfarande knappt en fjärdedel av eleverna gymnasiebehörighet. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 har ökat jämfört med 2018.

Det är stor spridning mellan skolor i staden. Höstterminsbetygen visar att på tre skolor hade mer än 85 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen och i fem skolor hade mindre än 30 procent av eleverna uppnått målen i alla ämnen. I stadens grundsärskola används olika typer av underlag för att bedöma elevernas måluppfyllelse och öka undervisningens kvalitet. Ur ett uppföljningssyfte är det viktigt att grundsärskolorna utgår från ett gemensamt och rättssäkert dokumentations- och bedömningsstöd.

Ökad kvalitet i undervisningen

Tre kvalitetsområden har tagits fram för att öka kvaliteten i undervisningen. Dessa är kunskap och lärande, trygghet och delaktighet samt undervisningens kvalitet. Exempel på områden där brister identifierats och som kräver utvecklings­arbete är bland annat gällande trygghet och studiero, strategiskt jämställdhetsarbete, elevernas inflytande och delaktighet samt elevnärvaro. Exempel på planerade åtgärder är att skapa en samlad bild av elevernas närvaro och att stärka det främjande arbetet. Inför legitimationskravet i grundsärskolan som införs 2020 arbetas det aktivt med kompetensförsörjningsfrågan. Låg grad av grundsärskolans lärare har idag behörighet att undervisa i minst ett ämne.

Ökad likvärdighet mellan skolor

Ett uttryck för om skolan lyckats kompensera för barns och elevers skilda förutsättningar att nå målen är att kunskapsresultaten inte skiljer sig åt utifrån vilket område skolan är belägen i eller utifrån elevens familjebakgrund. Kommunala skolor i Göteborg med högt socioekonomiskt index har generellt lägre andel behöriga lärare än skolor med elever som har en socioekonomiskt priviligierad bakgrund.

Resultaten visar att elever inte ges tillgång till en likvärdig utbildning. Kunskapsresultaten är generellt sett bättre i de socioekonomiskt starka områdena. Det finns fortsatt stora utmaningar och en central sådan är att stärka förutsättningarna för ökad likvärdighet och åtgärda de stora skillnader som finns i måluppfyllelse och antal behöriga lärare mellan skolor. Grundskoleförvaltningens fortsatta arbete kommer att handla om vad dessa variationer i skolresultat föranleder för prioriteringar och beslut om behovsriktade insatser.

Det kompenserande uppdraget behöver mot bakgrunden ovan ha fortsatt fokus och avvägningar behöver göras när det gäller att rikta stöd och resurser generellt eller utifrån skolornas olika behov. En elev som tillhör särskolan men går minst halva tiden med elever som följer grundskolans läroplan kallas individintegrerad elev. I staden har antalet individintegrerade elever minskat under de senaste fem åren och ligger under nivån i riket. För att vända trenden och öka antalet individintegrerade elever betonar grundsärskolans rektorer vikten av att inkluderingsarbetet intensifieras i grundskoleförvaltningen.

Tydligare ansvar för styrning och ledning

Grundskoleförvaltningens nya modell för systematiskt kvalitetsarbete behöver fortsatt utvecklas i riktning mot en struktur- och kulturförändring som baseras på uppföljning och analys genom dialog istället för kontroll och rapportering. En rad insatser har påbörjats med syfte att förtydliga och renodla ansvar och roller i styr- och stödkedjan.

Grundskola och grundsärskola – några nyckeltal

Andel elever (%) med fullständiga betyg i årskurs 9

Gymnasieskola

Kunskapsresultat i gymnasieskolan

År 2019 har andelen elever med gymnasie­examen i årskurs 3 ökat mot föregående år med 0,5 procentenheter till 80,3 procent. För de högskoleförberedande programmen har examens­graden ökat mot föregående år både för kvinnor och män. Examensgraden var däremot lägre på yrkesprogram jämfört med föregående läsår.
Examensgraden för män på yrkesprogram fortsatte öka medan examensgraden för kvinnor minskade mot föregående år. Andelen elever med gymnasieexamen efter tre år på nationella program är 75,4 procent, en ökning från 73,8 procent föregående läsår.

Andelen elever i gymnasiesärskolans nationella program som fullföljer fyra år ökade med sju procentenheter till 89 procent. Andelen elever som går vidare till daglig verksamhet har ökat från 42 till 58 procent mot föregående år och andelen som går vidare till arbetsmarknaden har minskat med motsvarande andel. Andelen som går vidare till studier ligger på samma nivå som föregående år, på åtta procent.

Verksamhetens utveckling

För att öka elevernas kunskapsutveckling har förvaltningen arbetat med att utveckla kollegialt lärande, språkutvecklande arbetssätt och det formativa arbetet. Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning har också identifierat utvecklingsområden gällande bland annat elevernas delaktighet och inflytande, aktivt lärarstöd i undervisningen och trygghet och studiero. Det systematiska kvalitetsarbetet är fortsatt i fokus för utveckling på skolenhets- och huvudmannanivå.

Genomströmningen, som visar hur stor andel av eleverna som inom tre år efter skolstart tagit examen, är ett utvecklingsområde som identifierats i kvalitetsarbetet. Skillnaderna i genomströmningstakt är stora mellan stadens gymnasieskolor. Orsaker till avbrott/avhopp i studierna samt förlängd undervisningstid behöver analyseras närmare på skolor och program.

Ytterligare ett utvecklingsområde som identifierats i kvalitetsarbetet är skolnärvaron. Utvecklingen har varit positiv för samtliga programtyper under 2019. Den genomsnittliga frånvaron på stadens gymnasieskolor uppgick till 17,4 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående läsår. Att förbättra skolnärvaron är fortsatt ett utvecklingsområde då det påverkar elevernas möjlighet till måluppfyllelse.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola – några nyckeltal

* Avvikelse i procent mellan nettokostnad per invånare och den så kallade referenskostnaden enligt det nationella kostnadsutjämningssystemet. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. 2019 års värde levereras av Statistiska Centralbyrån i maj/juni 2020.

Kunskapsresultat gymnasieskolan