Foto: Marit Lissdaniels

Funktionshinderverksamhet

Stadens arbete inom funktionshinderområdet ska bidra till att personer med funktionsnedsättning i alla åldrar har inflytande över sina liv och kan leva så självständigt som möjligt. Under året har verksamheterna arbetat med att förbereda sig inför att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020.

Viktigt förbättringsarbete för goda levnadsvillkor

Barn och unga med funktionsnedsättning har fått ökade möjligheter till en aktiv fritidsverk­samhet genom stadens partnerskap med civil­samhället.

Från den 1 november räknas andning som ett grundläggande behov i rätten till assistans. Det kan innebära att fler barn får rätt till assistans och därmed ökad möjlighet att bo kvar i sina hem.

Fler bostäder med särskild service (BmSS) har färdigställts och fler beslut har kunnat verkställas än tidigare år. Fler personer, om än i små volymer, har fått möjlighet att flytta från BmSS till bostad med högre grad av självständighet.

Individuellt stöd och service

Funktionshinderområdet inom socialtjänsten omfattar myndighetsutövning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) samt verksamheter till stöd för personer med funktionsnedsättning. BmSS, avlösarservice och boendestöd är exempel på sådana verksamheter.

Under 2019 har 4 300 personer i månaden fått insatser enligt LSS och 4 500 personer i månaden enligt SoL. Det innebär en ökning jämfört med föregående år med 100 personer vardera för insatser enligt SoL eller LSS. En person kan ha en eller flera insatser enligt en eller båda lagstiftningarna. Det är fler män än kvinnor som får insatser. Under 2019 har nettokostnadsutvecklingen dämpats något i förhållande till 2018 och ökningen på 2,5 procent beror till största delen på utbyggnaden av BmSS.

Delaktighet och egenmakt

Digitalisering och välfärdsteknik är viktiga förutsättningar för att öka den enskildes möjlighet till självständighet och utveckling. Flera arbeten pågår för utbyggnad av den digitala infrastrukturen och för att höja medarbetarnas digitala kompetens.

Utbildningsinsatser för medarbetare genomförs kontinuerligt i verksamheten för att utveckla arbetssätt och användningen av metoder för ökad delaktighet och inflytande för brukarna. Brukar­revision är ett verktyg för kvalitetsutveckling där enskilda brukare får möjlighet att värdera verksamhetens kvalitet och påverka insatser och stöd inom olika livsområden.

Kompetens och bemanning

Bemanning med kontinuitet och kompetens är förutsättningar för att den enskilde ska få ett stöd med hög kvalitet och möjlighet till delaktighet och inflytande. Inom funktionshinderverksamheterna är det avsevärd brist på arbetssökande med rätt kompetens. Behovet för staden att kompetensutveckla är omfattande när det gäller kompletterande utbildning för att uppnå grundkompetens såväl som metodutbildningar. Det pågår utvecklingsarbete i flera stadsdelar för att öka förutsättningarna att bemanna verksamheterna.

Valfrihet i daglig verksamhet

Valfrihet inom daglig verksamhet enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes från och med april 2019. Det innebär att personer med beviljad insats själva kan välja var de vill ha sin dagliga verksamhet. Cirka 1 700 personer, 40 procent kvinnor och 60 procent män, omfattas av valfrihetssystemet. Vid införandet erbjöds samtliga brukare möjlighet att välja och åtta procent valde att byta daglig verksamhet. Inom valfrihetssystemet finns 15 privata utförare. 19 procent av brukarna har sin dagliga verksamhet hos en privat utförare vilket är i stort sett oförändrat jämfört med innan valfrihetssystemet infördes.

Stadsdelsnämndernas nettokostnader för daglig verksamhet har minskat med sex procent under 2019 jämfört med 2018. Stadens verksam­heter har under 2019 arbetat med omställningar för att anpassa kostnaderna till nivån i ersättningsmodellen.

Sysselsättning och arbete

Inriktningen för stadens verksamheter är att stödja den enskildes möjlighet till egenförsörjning genom arbete. För att ge individanpassat stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller missbruksproblematik använder tre av stadens förvaltningar den evidensbaserade metoden Individual Placement and Support (IPS).

Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings­förvaltningen arbetar på olika sätt för att personer med funktionsnedsättning ska närma sig arbetsmarknaden. Exempelvis har 50 ungdomar fått sommarjobb och cirka 180 personer har under året erhållit stöd via stadens kompetenscentrum.

Bostadssituationen

I Göteborg råder stor brist på bostäder. Detta medför en risk för att personer med funktionsnedsättning, som skulle klara ett ordinärt boende, istället ansöker om bostad med särskild service (BmSS). Den 1 oktober 2019 hade 1 628 personer, cirka 40 procent kvinnor och 60 procent män, ett verkställt beslut om BmSS.Under året har 72 personer fått lägenhet genom de kommunala bostadsbolagen som erbjuder lägenheter till personer med funktionsnedsättning enligt den så kallade F100-överenskommelsen. 15 av dessa flyttade från BmSS till ett boende med ökad självständighet. 251 personer har erbjudits och tackat ja till BmSS, vilket är närmast en för­dubbling jämfört med 2018. Under 2019 har 193 nya beslut tillkommit vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 13 av dessa beslut berör barn och unga.

År 2019 färdigställdes 75 lägenheter i BmSS, vilket är en ökning jämfört med genomsnittet under senare år. Den planerade utbyggnaden av 250 lägenheter åren 2020–2023 når inte upp till de bedömda behoven av 400 lägenheter. Bristen på bostäder gör att ett antal göteborgare inte kommer att få sina behov tillgodosedda under de närmaste åren. Bristen på BmSS har också lett till att ett stort antal korttidsplatser och andra tillfälliga boendelösningar använts. Nettokostnadsökningen inom funktions­hinderverksamheterna förklaras i stort sett enbart av den utbyggnad som skett av BmSS.

Några nyckeltal

Stadsdelsnämndernas befolkningsram 2017 2018 2019
Nettokostnad (mnkr) 3 587 3 752 3 846
Nettokostnadsutveckling (%) 4 4,6 2,5
Nettokostnadsavvikelse LSS (%)* 6,5 6,7 -
Personalvolymsförändring (%) 0,9 -0,5 -0,9
* Avvikelse i procent mellan nettokostnad per invånare och den så kallade referenskostnaden enligt det nationella kostnadsutjämningssystemet. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. 2019 års värde levereras av Statistiska Centralbyrån i maj/juni 2020.

Framtidsfrågor

  • Tidiga och samordnade insatser för barn och unga.
  • Attrahera till yrkesområdet för kompetensförsörjning.
  • Tillgodose behoven av bostäder.
  • Införa välfärdsteknik för delaktighet, inflytande och ökade möjligheter till självständighet för brukare.