Förväntad utveckling

Under detta avsnitt redovisas kända förhållande och faktorer som bedöms påverka den kommunala koncernen i närtid och vilka risker och osäkerhetsfaktorer det innebär. Redovisningen utgår från nedanstående tankemodell med tre områden som är centrala i stadens uppdrag.

Det kommunala grunduppdraget; Stadsutveckling; Social hållbarhet

Tankemodellen med att Grunduppdraget, Stadsutveckling och Social hållbarhet hänger ihop och är beroende av varandra, pekar på ett antal utmaningar att hantera.

Finansiering och bemanning

av välfärdsuppdraget Göteborgs demografiska fördelning har en förskjutning mot ökad andel barn och unga samt äldre. Antalet invånare i arbetsför ålder ökar kraftigt men på grund av att framför allt den äldre befolkningen ökar snabbare minskar ändå andelen i arbetsför ålder. Detta påverkar den så kallade försörjningskvoten, det vill säga att en mindre andel av befolkningen kommer att försörja en ökad andel. Detta är en utveckling som sker över hela landet och innebär att den idag dominerande finansieringen av välfärdsuppdraget, inkomstskatten, försvagas i relation till uppdraget men på sikt är det försörjningskvoten som blir en allt större utmaning. Utöver detta bidrar ett generellt ökat välstånd i landet till ökade förväntningar på tillgång till och kvalitet i den kommunala servicen. Välfärdsuppdraget behöver effektiviseras genom bland annat digitalisering och användande av artificiell intelligens (AI).

Några framgångsfaktorer:

  • Bedriva verksamhetsutveckling och effektivisera arbetssätten.
  • Skapa attraktiva jobb för att bemanna det kommunala välfärdsuppdraget.

Samverkan inom stadsutveckling

Stadsutveckling består av en komplex helhet för att skapa attraktiva stadsdelar genom bostäder, affärer, arbetsplatser, kommunal verksamhet, mötesplatser, parker och möjlighet till fritids­sysselsättning och nöjen. Utbyggnaden av infrastruktur som i historiska mått är betydande med nya tunnlar och broar ger förutsättningar för stadsutvecklingen. Stora krav ställs på hållbarhet och modern infrastruktur. Komplexiteten ställer stora krav på samverkan mellan stadens olika aktörer och samarbetet med externa aktörer. Den egna organisationen kan bara till del påverka flödet i arbetet så att tiden från planering till det att bostäder är inflyttningsklara förkortas. En viktig del i processen är kommunikation och medborgardialoger.

Den omfattande stadsutvecklingen är nu allt mer i en konkret genomförandefas efter en tid av planeringsarbete. En dämpad konjunktur kommer delvis att påverka förutsättningarna för att byggnation kan ske, men de stora infrastrukturprojekten är fortsatt en stark motor. Då det i stor utsträckning är privata byggbolag som står för byggandet är marknadens vilja att investera en väsentlig faktor för att planer ska förverkligas, och marknaden är konjunkturkänslig. Detaljplaner finns framtagna och beslutade i stor omfattning men en uppbromsning av konjunkturen riskerar medföra lägre takt i genomförandet.

Några framgångsfaktorer:

  • Effektiva arbetsprocesser.
  • Inriktningsbeslut tidigt i planeringen och medborgardialoger.

Social hållbarhet kräver långsiktigt arbete

Social hållbarhet är långsiktigt kanske den viktigaste av de tre områdena i tankemodellen. I grunden handlar det om ett samhälle där människor känner stor delaktighet. Så är det inte för alla i Göteborg idag. Människor och grupper upplever sig vara utanför vilket bland annat avspeglar sig i minskad trygghet och framtidstro. Livsvillkoren för människor behöver utjämnas. En viktig förutsättning för aktivt deltagande i samhället är bostad, skolgång och arbete. Fler barn och ungdomar behöver ges ökade förutsättningar att lyckas bättre i skolan. Att nå gymnasiebehörighet och möjlighet att läsa vidare ger ungdomar hopp och möjlighet att påverka sin livssituation. Arbetsmarknadens utveckling är ytterst en grundförutsättning för att fler ska komma i arbete och egenförsörjning. Arbetslösheten har minskat under senare år men mer marginellt bland de grupper som står längre från arbetsmarknaden, till exempel de som är nyanlända eller har bristande utbildning. För att underlätta för denna grupp och möta näringslivets behov av arbetskraft är jobbmatchning angeläget. Det är viktigt att arbetet inom Jämlik Stad bedrivs engagerat och långsiktigt för att bygga en socialt sammanhållen stad.

Några framgångsfaktorer:

  • Uthållighet i arbetet med Jämlik Stad.
  • Fokus på bostad, skolgång och arbete.

Framtida befolkningsutveckling

Stadens befolkningsprognos visar på en fortsatt stor befolkningstillväxt. Fram till prognosens slutår 2040 beräknas folkmängden växa med 156 000. Folkökningen är jämt fördelad över åren, vilket innebär cirka 7 400, eller 1,3 procent årligen. Den förväntade befolkningsutvecklingen ligger i linje med utvecklingen sedan år 2000. Alla åldersgrupper kommer att växa och mest ökar den stora gruppen i förvärvsarbetande åldrar. Av de viktigaste åldrarna för den kommunala serviceproduktionen är det ökningen av äldre som sticker ut. Gruppen 65 år och äldre beräknas öka med 38 000 fram till år 2040, en ökning på 42 procent. Hittills har hela ökningen av äldre varit i de yngre åldrarna, men från och med i år så börjar även gruppen 80 år och äldre att växa i snabb takt. För staden innebär ökningen en ökad efterfrågan på olika former av samhällsservice, som till exempel hemtjänst och äldreboende. Enligt den kommunala äldreboendeplanen kommer behovet av platser på äldreboende att öka från dagens 4 000 till 6 700 år 2040.

Fram till år 2040 förväntas antalet barn i förskoleåldrarna ha ökat med 7 000 och antalet skolbarn med över 12 000. Dessa åldersgrupper växer långsammare än andra åldrar, men de antalsmässigt stora ökningarna innebär ett fortsatt behov av att bygga ut såväl förskolan som grundskolan. Omräknat till grupper med 15 barn i förskolan och skolklasser med 25 elever

så kommer det att finnas ett behov av ytterligare 500 fler grupper i förskolan och lika många nya skolklasser. Göteborg har i många avseenden en gynnsam åldersstruktur med en stor befolkning i de yrkesverksamma åldrarna. Den stora inflyttningen av unga vuxna innebär att stadens åldersstruktur kommer att påverkas betydligt mindre, trots den stora ökningen av antalet äldre, än flertalet andra kommuner och landet som helhet.

Ekonomi

Under den senaste tiden har frågan om Brexit till stor del lösts ut och handelskonflikten mellan USA och Kina har dämpats. Det är i sig positiva nyheter men trots detta bedöms tillväxten i såväl världen som Sverige bromsa in under kommande åren. För världsekonomin bedöms BNP-utvecklingen de kommande åren hamna kring tre procent och för svensk del bedöms utvecklingen hamna kring strax över en procent. Det får anses som en relativt svag tillväxt. Detta innebär att konjunkturläget kan bedömas som oförändrat de kommande åren. Västsverige står sig relativt väl avseende inbromsningen i förhållande till Sverige i övrigt. Jobbtillväxten hamnade tredje kvartalet på 2,4 procent för Göteborgsregionen vilket kan ställas mot 0,7 procent för riket.

De långsiktiga utmaningarna som kommunen står inför gällande finansiering och kompetensförsörjning blir nu allt tydligare. De slutsatser som gjordes i rapporten Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar 2017–2035 som stadsledningskontoret redovisade till kommunstyrelsen hösten 2017 gäller fortsatt. Där slogs fast att kommunens kostnadsutveckling överstiger finansieringsutvecklingen, av demografiska skäl, under många år framöver. Det innebär, förutom utmaningar att finansiera kommunens uppdrag, också betydande utmaningar att kompetensförsörja stadens verksamheter. I detta avseende har en storstad som Göteborg det något lättare än kommunsverige i stort. Sammantaget ger detta att kommunsektorn framöver, alldeles oavsett möjligheterna till finansiering, behöver prioritera var den tillgängliga arbetskraften ska verka.

Riksdagen tog i november beslut om förändringar i kostnadsutjämningssystemet. Förändringarna träder i kraft redan år 2020. Förändringarna innebär bland annat att systemet i högre grad kommer ta hänsyn till merkostnader till följd av gles bebyggelse. För Göteborg innebär förändringarna att stadens bidrag till övriga kommuner ökar. Totalt går staden från att betala en kostnadsutjämningsavgift på knappt 700 mnkr 2019 till knappt 1 100 mnkr 2020, vilket i huvudsak förklaras av modellförändringarna. För att ges möjlighet till en successiv omställning får Göteborg, i likhet med övriga kommuner som förlorar på förändringarna, ett införandebidrag som mildrar effekterna år 2020. Införandebidraget trappas dock ner kraftigt 2021 för att sedan helt försvinna år 2022. Eftersom konjunkturavmattningen samtidigt bidrar till en svagare skatteunderlagstillväxt står staden inför en betydligt försvagad finansieringsutveckling under kommande år.

Arbetsmarknad

Enligt arbetsförmedlingens prognos avtar efterfrågan på arbetskraft men ligger på en fortsatt hög nivå. Arbetskraften fortsätter att växa men i långsammare takt än tidigare.

Fler personer står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket bidrar till en stigande arbetslöshet. Samtidigt ökar antalet jobb inte i samma takt som tidigare. Under 2020 bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stiger från 6,8 procent 2019 till 7,2 procent. Under 2021 bedöms arbetslösheten nå 7,4 procent.

Göteborg har flera infrastrukturprojekt som bedöms kunna väga upp lokalt. Det råder vidare ett osäkert läge kring vad som händer med Arbetsförmedlingen. Anställningar med stöd av arbetsmarknads- och vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen kan komma att förändras vilket riskerar att påverka försörjningsstödet i hög utsträckning.

Kompetensförsörjning

Som beskrivs ovan hänger befolkningsstrukturen samman med möjligheterna att försörja verksamheten med kompetens. Andelen arbetsföra minskar samtidigt som efterfrågan på kommunala tjänster ökar. Tack vare att Göteborg är en storstad är förutsättningarna bättre än i de flesta av Sveriges kommuner.

Utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet har påverkat möjligheterna att utföra stadens uppdrag under flera år. Det handlar både om kvaliteten inom välfärden och leveranserna inom stadsutvecklingsområdet. För att klara utmaningen gentemot brukare och kunder behöver kompetensen användas mer ändamålsenligt med mer effektiva arbetsformer och med större fokus på grunduppdraget. Även bemanningsplaneringen behöver ha ett mer strategiskt perspektiv. Kompetensen behöver också kunna förändras i högre utsträckning under ett yrkesliv. Under 2019–2023 är ändamålsenlig kompetens ett målområde i Programmet för attraktiv arbetsgivare.

I förändringsarbetet behöver digitaliseringen vara ett verktyg. Under 2020 kommer mål och strategier för digitalisering tas fram och beslutas. Samtidigt behöver staden vara attraktiv för nya målgrupper och rekryteringsbasen breddas. I synnerhet är vuxenutbildningen en viktig rekryteringsbas för flera av våra stora välfärdsyrken.

Miljö och klimat

World Economic Forum rankar i sin Global Risk Report för 2020 miljörisker, så som klimat och förlust av biologisk mångfald, som de mest troliga riskerna att inträffa och påverka den globala ekonomin det kommande decenniet. För första gången är det enbart miljörisker som toppar risklistan. På klimatområdet tog EU beslut om att bli den första klimatneutrala kontinenten 2050 och utropade även Klimatnödläge. Europeiska Investeringsbanken tog beslut om att sluta investera i fossila bränslen. Arbetet med ett nytt miljö- och klimatprogram för staden pågår och uppdraget är att klimatmålet ska anpassas till Parisavtalet. Kommunfullmäktige kommer under de kommande åren behandla programmets mål och strategier.

Klimatanpassning

Göteborgs Stad behöver klimatanpassas för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot klimatförändringar. Främst behöver staden genomföra åtgärder till följd av extrema väder som skyfall och ökade nederbördsmängder som orsakar översvämningsrisker men även havsnivåhöjningen bidrar till översvämningsrisker. Enligt tematiska tillägget till Översiktsplanen för översvämningsrisker, behöver staden anlägga älvkantskydd på sträckan Marieholmsbron–Älvsborgsbron och genomföra åtgärder för skyfallshantering. Anläggningarna behöver vara färdiga 2035 och kostnaden uppskattas till minst 10 mdkr vardera för älvkantskydd respektive skyfallshantering. Vidare behöver staden anlägga yttre portar i både Nordre älv och Göta älv för att förhindra översvämning. Dessa behöver stå klara till 2070 och till en uppskattad kostnad om 10 mdkr. Extrema väder ger också värmebölja med torka som orsakar klimatrelaterade hälsoeffekter för stadens medborgare och det finns ytterligare klimatrelaterade effekter som påverkar stadens robusthet men som i nuläget inte är utredda.

Ytterligare ett steg för en ändamålsenlig organisation

Under 2020 pågår förberedelser för att verksamhetsansvaret som idag finns hos stadsdelsnämnderna och Social resursnämnd ska överföras till en ny nämndsorganisation. Några befintliga nämnder kommer i och med detta få utökade ansvar, men den större delen av verksamheten kommer tas över av ett antal nyinrättade nämnder. Det senare gäller ansvaret för äldreomsorg och hälso- och sjukvård, funktionsstödsverksamhet, individ och familjeomsorg samt övrig socialtjänst. Planeringen är att nämnderna tar över ansvaret den 1 januari 2021 vilket innebär ett intensivt arbete med många involverade under 2020. På sikt förväntas förändringen bland annat innebära bättre förutsättningar för likvärdighet i service­utbudet till stadens invånare.

Bostadsförsörjning

Kommunen har enligt lag ett särskilt ansvar för bostadsförsörjningen för de grupper som står långt från bostadsmarknaden, såsom nyanlända och hemlösa. Staden har under 2019 erbjudit 200 nyanlända hushåll en genomgångsbostad. Hushåll utan barn får hyra i fyra år och barnfamiljer i fem år. Under 2020 kommer de första utflyttningarna att ske för de hushåll som bott i en genomgångslägenhet under maxtiden fyra år. Totalt berörs cirka 130 vuxenhushåll av uppsägningar. Under perioden 2020–2024 ska cirka 1 300 hushåll avflytta, med cirka 3 100 personer, varav närmare 1 100 barn. Stadens åtgärder för att motverka risken för hemlöshet är att hyrestiden för barnfamiljer har förlängts till fem år samt att arbetet med boendecoachning har intensifierats.

De senaste åren har en ny grupp hemlösa identifierats som omfattas av en strukturell hemlöshet, det vill säga att de inte har någon annan problematik än att de har svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden.

Lokalt utvecklingsarbete med fokus på folkhälsa, jämlikhet och trygghet

I juni 2018 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik där jämlikhet i hälsa betonas. Skillnader i livsvillkor och hälsa är en utmaning för samhället som helhet. Sverige ligger långt fram i arbetet med hållbar utveckling, men det finns fortsatta utmaningar när det exempelvis gäller att uppnå jämlik hälsa. Även om folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet har hälsoklyftorna ökat under de senaste decennierna, så även i Göteborg. Regeringen har ett brotts­förebyggande program, Tillsammans mot brott, där det slås fast att ett lokalt trygghetsarbete är en förutsättning för att skapa en trygg och säker stad.

Välfärd och hållbarhet har direkt samband med folkhälsan och hur den är fördelad. Såväl regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som nya folkhälsopolitiken och den långsiktiga strategin för att minska och motverka segregation har alla identifierat jämlikhet i hälsa som en viktig framgångsfaktor för hållbarhet ur de tre dimensionerna. Ett av regeringens initiativ är segregationsmedel som kopplas till fem prioriterade områden: boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle samt brottslighet. Medlen finns under 2020, därefter är ännu inga beslut tagna. I Göteborgs Stad har kommunstyrelsen fattat beslut om insatsområden som medlen finansierar med 32,7 mnkr för 2020.

I Göteborgs Stad finns ett flertal program och planer med styrning inom området. Programmet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning är under revidering i samverkan med intresseorganisationerna. Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026 antogs 2018 och Göteborgs Stads plan för en jämlik stad 2019–2022 är på väg mot beslut. Folkhälso­programmet löper på under 2020 och ska ses över under året. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att ta fram ett nytt program för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet samt att inrätta ett trygghetsråd där arbetet påbörjas 2020.

Folkhälsoarbetet, arbetet med en jämlik stad samt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande knyter alla an i det lokala och bygger på en samverkan med invånare, civilsamhället, akademi, näringsliv och andra offentliga aktörer som exempelvis polismyndighet och Västra Götalandsregionen. En bärande strategi är att arbetet måste ske såväl i nutid som med långsiktigt fokus där strategiska styrdokument, på nationell, regional och lokal nivå, ger stöd att sätta en gemensam agenda.

Civilt försvar – förändrat ansvar för kommuner

Projektet civilt försvar beslutades av kommunstyrelsen under 2018. Arbetet bedrivs i projekt­form från januari 2019 till december 2020. Projektet bygger på Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018–2020, som tecknades mellan dåvarande Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Projektet är starten på ett långvarigt arbete med att återuppbygga det civila försvaret. I krig är det civila försvaret i kommunen liktydigt med all den verksamhet som kommunen då ska bedriva. Arbetet kommer att beröra samtliga förvaltningar, bolag och förbund inom staden. En ny överenskommelse väntas tas 2021. Den kommer sannolikt att peka ut nya och fördjupade arbetsuppgifter för Sveriges kommuner när det gäller att bygga upp det civila försvaret.