Föreläsning: VÅRVINDAR FRISKA - över alla gränser

Genom snart 200 år har Julia Nybergs ”Vårvindar friska” inte bara varit en del av den svenska sångtraditionen, utan har också introducerats till publiker i de flesta världsdelar. Den har översatts, plagierats, parodierats och använts i de mest osannolika sammanhang, från reklam och järnvägsinvigningar till Hollywoodfilmer.

Gunilla Hermansson från Göteborgs universitet visar hur en dikt förvandlas när den delas över tid, gränser och medier samt över sociala och ideologiska klyftor – och hur en uppmärksamhet på poesi som ska sjungas öppnar för en fylligare och mer representativ bild av litteraturens kulturhistoria.

 Fri entré 

I samarbete med Göteborgs universitet

Välkomna! 

*******************************************

(Illustrationer:

Stillbild av Inger Stratton i The Great Northfield Minnesota Raid (1972). Screenshot från YouTube

Foto av Ingrid Bergman som syster Benedict i The Bells of St Mary’s (1945). Wikimedia commons.

Annons från den svensk-amerikanska tidningen Svea, 11 June 1902. Minnesota Historical Society and the National Library of Sweden.

Skämtteckning från Svea 46 (1887): 368. Alvin, alvin-record:461984, public domain.) 

***************************************

Mer info om föreläsningen:

Olika sångpraktiker har gjort Julia Nybergs visa till en av de få svenska romantiska dikter som ännu i dag är levande i populärkulturen. Den har mött publiker i de flesta världsdelar – från manskörernas och de kvinnliga operastjärnornas turnéer på 1800-talet, över Ingrid Bergmans insats i Hollywood 1945, till 2000-talets rock- och jazztolkningar som laddats upp på YouTube. Redan från början blev ”Vårvindar friska” associerad med svenskhet på sätt som gjorde den öppen för användning inom helt olika politiska, ideologiska och kommersiella agendor, i officiella sammanhang såväl som i olika typer av grupper, föreningar och subkulturer. Det som översättarna, redaktörerna, sångarna och deras publiker har använt och interagerat med är inte så mycket en dikt av Nyberg som olika föreställningar om svenskhet och ursprung – ett ursprung som dikten tycks ge tillgång till. Visans receptionshistoria belyser överraskande samband mellan, bland annat, etableringen av en nationell sångkanon, moderniseringssträvanden genom järnvägsbygge och konsumtion, identitetsbyggande i svensk-amerikanska samhällen, den internationella bilden av Sverige som den på en gång sunda och farliga erotikens hemland samt (ny)nazisters anspråk på kulturarvet. Den breda och långvariga appell som denna nästan ”herrelösa” text har utövat är också det som gör att ”Vårvindar friska” kan bidra med helt nya, avgörande insikter i litteraturens transnationella rörelser. Att följa en sådan text och dess transformationer i olika medier och olika kulturer erbjuder samtidigt en modell för nya sätt att skriva litteraturhistoria.