Februari månads instagrammare: Håkan Blomdahl, visuella effekter
Publicerad 1 februari 2018
Trots allt arbete Håkan Blomdahl lägger ner på en film ska det helst gå obemärkt förbi. Han har till och med en idé om att hans namn borde tas bort från eftertexterna. ”Det skulle väl vara lite oärligt, men målet är att de visuella effekterna inte ska synas”, säger han.
Vad har du på gång just nu?
− Jag är fortfarande ganska ny på Haymaker, där jag jobbar nu. Under februari väntar jobb med en ny kortfilm av Isabella Carbonell. Den spelas in här i Göteborg och jag ska vara med en del på set för att skapa de bästa förutsättningarna för det arbete jag gör senare, på kontoret. Dessutom kommer det nog bli del annat, både reklamfilm och långfilm.
Vilken är största skillnaden mellan reklam- och spelfilmsjobb?
− När du gör reklamfilm är det oftast oerhört många – kunden, reklambyrån och andra – som är inne och petar i detaljer. Budgeten är större och det är mer effekter för effekternas skull. När det kommer till spelfilm handlar allt om att berätta en historia. Min del av arbetet är sådant man vill förstärka eller förtydliga eller saker man inte har kunnat filma på plats.
Som vad, till exempel?
− I Ella Lemhagens ”Kronjuvelerna” behövde en huvudkaraktär prestera avancerade konståkningsmanövrar på världsmästerskapsnivå. I Maria Bloms ”Monky” var en digital apa, som gjordes här på Haymaker, en förutsättning för att filmen skulle kunna genomföras. Som compositor integrerade jag den med det filmade materialet.
Berätta lite om dig själv. Hur hamnade du i filmbranschen?
− Som liten var jag intresserad av teckning och höll på mycket med datorer. Dessutom kollade jag gärna på film. Jag tror att vi var först med VHS-spelare i hela Frändefors, där jag växte upp. Efter gymnasiet sökte jag en multimediautbildning i Gävle och tänkte att jag så småningom skulle jobba med reklamfilm. Mitt första jobb fick jag på ett företag i Stockholm, direkt efter praktiken.
Hur kommer det sig att du trots att siktet var inställt på reklam främst har jobbat med drama och spelfilm?
− Efter Stockholm gjorde jag en avstickare till Mallorca där jag bodde i tre år och jobbade med att utveckla programvara. När jag sedan kom hem till Sverige och flyttade tillbaka till föräldrarna, som bor ganska nära Trollhättan, fick jag kontakt med Farmland, som inriktade sig på långfilm. Då bestämde jag mig för att det var det jag skulle satsa på. Så blev det också när jag flyttade till Göteborg och var med och startade Filmgate. Där jobbade jag i nio år.
Du har varit med ett tag. Vad är det som gör att du fortfarande håller på?
− Jag tycker att det är kul. Man utvecklas och lär sig nya saker hela tiden. Dessutom finns det i dag mycket bättre verktyg som gjort att den tråkiga delen av jobbet minskat. Som till exempel att jag numera slipper sitta och döpa alla versioner av det jag arbetar med. Det gör programvaran åt mig, och jag får mer tid åt det som är kul, själva problemlösningen.
Hur tycker du yrkesrollen har utvecklats under dina år i branschen?
− Det är mycket mer standardiserat i dag, både i kameravärlden och när det gäller programvara. När jag började fanns det ingen utbildning inom området och det var kaos på flera plan. Det är mer professionaliserat nu. Mer stabilt.
Har det höjt filmpublikens förväntningar på vad ni ska åstadkomma?
− Ja, folk är mer vana, har högre krav och vill inte bli störda i sin upplevelse. Problemet är när de går på bio och ser film i mångmiljonklassen och sedan själva vill göra samma sak, utan budget.
Vad tycker du utmärker din del av branschen, här i Göteborg?
− Vi som är verksamma här är till antalet ganska få, men vi har hållit på länge. Vi som är kvar i Göteborg vill vara kvar i Göteborg och har antagligen redan varit utomlands och jobbat.
Vad kan vi förvänta oss av dig som februari månads instagrammare?
− Både att få lite inblick i vad vi gör här på kontoret och i det arbete jag gör under inspelning. Jag tänker dela med mig lite från gamla produktioner och försöka ge exempel på olika typer av effekter, särskilt sådana som man inte alls förstår hur de är gjorda.
Text och foto: Camilla Adolfsson
Fakta/Håkan Blomdahl
Gör inom film: Arbetar med visuella effekter, främst som compositor.
År i branschen: 20
Bästa branschminnet från Göteborg: ”När ’The Woman in Black’ visades på Draken och bland annat filmens regissör var på plats. Det är en film jag har jobbat mycket med och är nöjd med. Det kändes speciellt och minnesvärt att se den här i Göteborg.”
Favoritfilm: ”En är ’Children of Men’. Den har många långa tagningar och svåra effekter.”