Vincent Larsson är en av grundarna till Tint Post, som just startat en ny postproduktionsstudio i Göteborg. I oktober är han Filmkontorets instagramgäst. Fotograf: Camilla Adolfsson

Oktober månads instagrammare: Vincent Larsson, postproducent


Publicerad 3 oktober 2022

Efter många år i Stockholm har Vincent Larsson flyttat hem till Göteborg. Med läge mitt i stan har han och postproduktionsbolaget Tint byggt en avancerad bio för postproduktion av långfilm. ”Det finns inget liknande i närheten”, säger han.

Vad har du på gång just nu?
− Vi har fortfarande lite kvar att bygga, men vi har också flera produktioner på gång. Vi är precis klara med Ruben Östlunds ”Triangle of Sadness”, och därefter är kanske det största projektet den norska produktionen ”Hanteringen av odöda”, baserad på John Ajvide Lindqvists roman samt ”Konferensen” för Netflix. Snart kommer även ”UFO Sweden”, ”En dag kommer allt det här bli ditt” samt den norska storfilmen ”Guldtransporterna” in för slutmix.

Berätta lite mer om Tint Post. Vilka är ni?
− Det var jag och tre personer till som startade bolaget i Stockholm för fem år sedan. Då låg vårt fokus hyfsat mycket på reklam, inte minst på grund av att det är dyrt att bygga upp ett postproduktionshus. Jag hade gjort klart ”The Square ” när vi efter något år valde vi att öppna upp för fler långfilmer och serier. Efter bland annat den amerikansk-italienska HBO-serien ”We Are Who We Are” kände vi att vi hade kapacitet även för större projekt.  Numera är vi tio personer, varav fyra i Göteborg.

Hur kommer det sig att ni började bygga upp verksamhet i Göteborg?
− Vi såg ett behov av ett större centralt posthus med fokus på kvalitet, både när det gäller faciliteter och i form av bra och kunnig personal. Därtill var det mycket som passade för mig privat med att flytta hem till Göteborg igen. Så när vi väl hittade en lokal med ett enormt rum – en före detta gympasal, kyrka och teater – och som låg mitt i stan, så såg vi möjligheten att bygga en toppmodern bio för postproduktion där vi kan göra ljudmix i Dolby Atmos Theatrical och färgkorrigering i 4K på duk. Något som bara finns på en handfull ställen i hela Europa, och av dem är det få som ligger mitt i stan. Men oavsett hur fina lokaler och bra teknik man har, så handlar allt i slutändan om bra personal och passion för film.

Var det den passionen som lockade dig till film- och tv-branschen?
− Jag var nördig när det gällde film redan på högstadiet. Vi var ett gäng som kollade på Fellini och Tarkovskij och sporrade varandra. Det var en tacksam miljö i min klass, till skillnad från många andra klasser, och så här i efterhand inser jag hur viktigt det var. Sedan lärde jag mig att göra film och startade bolag direkt efter gymnasiet. I Stockholm jobbade jag på Chimney innan vi drog igång Tint.

Hur tänker du kring Göteborg som filmstad?

− Det finns en kollektiv och facklig anda som jag gillar. Man bryr sig om film och folk går all-in med sina filmer. Jag skulle inte säga att här finns ett lillebrorskomplex, utan mer ett lillebrors-fuck-off gentemot Stockholm.

Du har i några års tid jobbat en del med Ruben Östlund och hans filmer. Nu senast ”Triangle of Sadness”, vilket ledde till ett teknikpris i Cannes. Vad betydde det?
− Det var jättekul! Utöver Guldpalmen vann vi alltså teknikpriset för bästa ljud, ett pris som alla som jobbar bakom kulisserna på samtliga filmer i Cannes tävlar om. Det gav förstås en del pr, men också en tydlig insikt om att det vi bygger i Göteborg är rätt och att vi valt rätt proportion på det. För att göra ”Triangle of Sadness” fick vi åka till Potsdam utanför Berlin för postproduktionen, men nu kan vi göra samma saker i Göteborg med det vi just byggt.

Vad kan vi förvänta oss av dig som oktober månads instagrammare?

− Jag kommer att fokusera på det vi bygger upp här. Det blir lite som en bygg-dagbok.

Text: Camilla Adolfsson

Fakta/Vincent Larsson

Gör inom film: Postproducent och medgrundare av Tint Post
År i branschen: 15
Bästa branschminne: ”Att få sitta på någon uteservering under en filmfestival och få återse filmteamet efter en lång och intensiv resa med ett projekt är svårslaget.”
Favoritfilm: ”Ryska filmen ’Återkomsten’ av Andrej Zvjagintsev är otrolig! Den berättar så mycket i sin enkelhet. Nu är det nästan 19 år sedan jag såg den på Hagabion, men jag vill minnas den som en av favoriterna.”