Jimi Vall Peterson ser gärna sig själv som filmnörd och tycker att vi har allt att vinna på att ha dörren öppen till filmhistorien. I mars gästar han Filmkontorets instagramkonto. Foto: Camilla Adolfsson.

Mars månads instagrammare: Jimi Vall Peterson, filmskapare


Publicerad 1 mars 2022

Som filmskapare drivs Jimi Vall Peterson av kärlek. Till filmmediet. Han älskar att experimentera sig fram och testa nya uttryck. ”Det är filmen som har skapat mening i mitt liv. Kärleken till filmmediet har alltid varit grunden i allt jag gör”, säger han.

Vad har du på gång just nu?
− Jag färdigställer min nya kortfilm ”Nalle” och ska skicka ut den till olika festivaler. Dessutom projektleder jag Göteborgs Film- och TV-bar, som det är dags för igen nu i mars. Plus att jag jobbar 30 procent som lärare och kursansvarig på HDK-Valand.

Berätta lite mer om ”Nalle”?
− Det är en dramakomedi om längtan och skam. Jämför jag med min förra film ”Sova över”, har ”Nalle” ett förhöjt och tillspetsat formspråk. Den har mycket humor, någon slags magisk realism och bygger upp ett filmiskt universum. Jag tycker att den sticker ut. Vi siktar på premiär vid en större internationell filmfestival och hoppas att den följer i fotspåren av ”Sova över”, som bland annat visades på Palm Springs ShortFest och en mängd hbtq-festivaler.

Hur hamnade du i film- och tv-branschen?
− Mitt stora intresse har alltid varit film och jag har tittat på film så länge jag kan minnas. Jag blev tidigt nyfiken på hur filmerna blev till, och när dvd:erna började ha extramaterial ”bakom kulisserna” slukade jag allt. I tidiga tonåren började jag göra film ihop med min kusin Simone, och det var första gången jag verkligen fastnade för ett kreativt uttryck. Det var så lustfyllt.

När insåg du att det här var något du skulle kunna jobba med?
− Första veckan i gymnasiet. Jag är uppvuxen i Falkenberg, men hade börjat på medieprogrammet med inriktning mot film och tv på Sturegymnasiet i Halmstad. Så jag hade ju redan valt den vägen. Men där och då insåg jag inte bara att det faktiskt går att jobba med film – utan också att jag ska jobba med film. Sedan dess har filmen varit en stor del av min identitet.

Du är relativt ny i Göteborg. Hur kommer det sig att du flyttade hit?
− Jag har alltid gillat Göteborg. Här finns en bra energi. Det är en lagom stor stad med ett starkt kulturliv, i alla fall när man jämför med mindre orter. Jag kände att det skulle vara lättare att vara verksam som filmskapare här än i Halmstad. Här finns mer stöd och mer verksamhet.

Vad behövs för att Göteborg ska fortsätta att utvecklas som filmstad?
− Jag skulle gärna se fler resurscentrum som kan hjälpa filmskapare med teknik, studio och klipprum. Det är tufft att finansiera film, både kort- och långfilm, och för att kunna göra fler bra filmer behöver vi hitta olika sätt att hålla kostnaderna nere. Det som finns i dag är främst för unga filmskapare, men det skulle behövas för filmskapare i alla åldrar.

Vad skulle du själv vilja se mer av på vita duken?
− Jag skulle vilja se fler som tar ut svängarna lite mer i sitt filmiska uttryck. Tv har börjat göra avtryck på hur vi gör film och dagens filmer bygger mycket på skådespeleri och dialog. Jag saknar det filmiska drivet. Vi måste komma ihåg att naturalism är en stil, men att det också finns många andra sätt att göra film på. Tyvärr tror jag att filmspråket, det visuella berättandet, håller på att gå lite förlorat. Det finns en ängslighet i branschen som gör att filmerna blir ganska likriktade.

Varför är det så, tror du?
− Vi är lyckligt lottade i Sverige med våra statliga och regionala filmstöd. Men resurserna är fortfarande begränsade och alla tävlar om samma pott. Det leder till att filmskapare anpassar sig för att få stöd och att fler försöker känna av vad som är inne för tillfället. Jag är själv rädd att jag anpassar mig på ett omedvetet plan och ibland kasserar idéer i ett för tidigt stadium.

Hur skulle du vilja att det var i stället?
− Ibland borde det satsas mer på människor än projekt. Nu känns det nästan som att man redan måste ha gjort filmen för att kunna få stöd för den. Det saknas tillit till filmskaparna.

Vad kan vi förvänta oss av dig som mars månads instagrammare?
− Ni kan förvänta er en personlig inblick i en filmälskares tankar och vardag. Jag kommer berätta om min nya kortfilm ”Nalle”, mitt arbete som projektledare för Göteborgs Film- & TV-bar, min kärlek till biografen och mina inspirationskällor som filmskapare. Med mera.

Text: Camilla Adolfsson

Fakta/Jimi Vall Peterson

Gör inom film: Filmskapare, pedagog och projektledare. Driver produktionsbolaget Färgfilm ihop med Johanna Andersson.
År i branschen: 8
Bästa branschminne: ”När min kortfilm ’Sova över’ hade premiär på Hagabion 2018. Det var ett fint ögonblick och en stark upplevelse att få dela det med teamet.”
Favoritfilm: ”Det har varit ’Närkontakt av tredje graden’ ända sedan jag var 16-17 år. Den är filmiskt fulländad. Så storögd, nyfiken och okonventionell. Dessutom är den från en tid då filmskapare i Hollywood kunde göra egensinniga filmer i stor skala.