Juni månads instagrammare: Björn Dokken, belysningsmästare
Publicerad 3 juni 2019
I unga år ville Björn Dokken bli filmregissör. Men vände helt om efter att ha praktiserat på tv-serien ”Solisterna”. ”Jag märkte med en gång att jag inte har tålamod för regi. Ljus passar mig bättre. Det är kreativt, mycket prylar och man ser direkt resultat”, säger han.
Vad har du på gång just nu?
− Från att ha haft egen firma i många år är jag numera fastanställd på Red Rental, som levererar den teknik som behövs på en filminspelning. I juni hyr vi ut till flera inspelningar, bland annat till produktionsbolaget Yellowbird som gör nya kriminaldramaserien ”Bäckström” och till SF som producerar Lasse-Maja-filmerna. Dessutom har vi ständigt reklam, kortfilm och musikvideos på gång.
Hur kommer det sig att du började jobba med uthyrning?
− Jag har jobbat med ljus på filminspelningar och haft eget företag sedan 2007. Innan dess hade jag mängder av andra positioner, elassistent, platschef, koordinator och allt möjligt. Men när jag och min sambo – som också jobbar med ljus – fick barn för tre år sedan, insåg vi att det inte funkar så bra med barn och filminspelning. Som anställd är det lättare att hämta på förskolan.
Vad gör du om tio år?
− Oj, om tio år… (lång tystnad). Jag har ingen aning. Folk byter väl jobb vart tredje eller vart fjärde år nuförtiden. Men kanske jobbar jag på filminspelningar igen, när vår son Zeke har börjat skolan. Men jag känner mig inte alls låst till filmbranschen. Jag kan mycket väl göra något helt annat.
Som vad?
− Jag kanske köper en gård i Grekland eller i Spanien. Det är så många filmarbetare som anser att jobbet är ”for life”. Så tänker inte jag. Jag känner inte alls att jag ska ”göra den där filmen” när jag blir äldre, har inga regidrömmar som ska uppfyllas eller filmidéer som ska förverkligas.
Hur har ditt jobb utvecklats under dina år i filmbranschen?
− Det har verkligen hänt jättemycket! Det är förstås en grov generalisering, men om man jämför med utländska filmer och Hollywoodproduktioner så ser svenska filmer från 1980- och 90-talen ut som att de är gjorda på 60-talet. Det var så tekniskt undermåligt, vi låg så många år efter.
Och hur är det nu?
− Helt annorlunda. Nu kan det komma folk utomlands ifrån och vara jätteimponerade av det vi gör här och hur vi jobbar.
Hur ser du på Göteborg som filmstad?
− Ganska smal, känns det som. Min upplevelse är att det hände mer förr, att det fanns fler coola projekt, som kanske inte alltid hade så mycket pengar men som gjorde något nytt. Och fortfarande tar bolagen ofta med sig A-funktionerna från Stockholm, även när de filmar här, vilket gör att vi blir lite av en produktionsservicestad.
Varför är det så, tror du?
− Sverige är ett litet land och Göteborg är inte huvudstaden. Det är nog inte något vi gör direkt fel. Vi gör mycket som är bra. Jämför man med de andra nordiska länderna så finns det oftast ingen filmproduktion alls utanför huvudstaden. Så egentligen händer mycket här. Även om det absolut skulle gå att göra betydligt fler dramaproduktioner i Göteborg. Basen och kompetensen finns.
Vad kan vi förvänta oss av dig som juni månads instagrammare?
− Det blir en blandning av prylar och bilder från inspelningar. Och säkert lite om min son.
Text och foto: Camilla Adolfsson
Fakta/Björn Dokken
Gör inom film: Belysningsmästare (gaffer/best boy) och ljusansvarig på Red Rental.
År i branschen: 16
Bästa branschminne: ”Det har varit ett par tillfällen när både fotograf och regissör har kopplat in mig i ett väldigt tidigt skede i produktionen. Det är fantastiskt att få vara delaktig från början och inte enbart bli inkopplad strax innan filmstart.”
Favoritfilm: ”Det är ’Pulp Fiction’. Jag var 14 år, biograferna hade just skärpt reglerna för 15-årsgräns och jag gick med pappa på bio – som fick tjata in mig. Jag hade inte sett ’Resorvoir Dogs’ och visste inte riktigt vad som väntade. Det är fortfarande en av mina bästa filmupplevelser, och jag ser fram emot Tarantinos nya, ’Once Upon a Time… in Hollywood.’”