Våra sinnen

Vi har alla behov av och söker sinnesintryck. Kort sagt - utan intryck händer ingenting!

Sinnesintrycken är livsnödvändiga för vår utveckling. De är som näring för hjärnan och vi behöver en varierad kost bestående av olika intryck, för att må bra. Mycket av det vi njuter av är upplevelser som stimulerar våra sinnen på ett behagligt sätt. Till exempel en god middag, en promenad i naturen eller att besöka ett spa. Viktigt att poängtera är att det vi upplever med våra sinnen skiljer sig åt, vilket innebär att det som upplevs som behagligt kan vara det motsatta för någon annan.

Vi använder inte bara ett sinne åt gången för att få information om vår omvärld. Vi tar emot och hanterar sinnesintryck i en ständig ström och dessa samordnas till en enhetlig bild. Många av dessa processer sker på ett omedvetet plan. Vi är multisensoriska varelser som lever i en multisensorisk värld. Vi har också förmågan att filtrera bort de intryck som är oväsentliga, så att vi urskiljer rösten på den vi pratar med men kan bortse från ljudet av andra som pratar i närheten.

Vårt nervsystem utvecklas genom hela livet, även om den största utvecklingen sker under barnåren. För att utvecklas behöver vi få stimulans, men även vila. Idag har vi kunskap om att hjärnan kan återfå funktioner lång tid efter en skada och att närliggande områden i hjärnan kan ta över uppgifter från skadade delar.

Annorlunda sinnesuppfattning

Sinnesstimulans och förstärkning av sinnesupplevelser är extra viktigt när en person inte är aktivt utforskande och upptäcker saker på egen hand. Det kan handla om att personen har en funktionsnedsättning som medför låg vakenhet, syn- eller hörselnedsättning och/eller ett rörelsehinder. Dessa personer riskerar att bli under- eller överstimulerade av sinnesintryck då de inte själva kan reglera de intryck de utsätts för. Till exempel kan de ha svårt att ta sig bort från en stökig miljö eller ta sig fram till något som de vill undersöka.

Personer med en intellektuell funktionsnedsättning eller en diagnos inom det neuropsykiatriska spektrumet kan vara överkänsliga för vissa sinnesintryck eller uppfatta sinnesintrycken på ett annorlunda sätt. Det kan handla om att uppleva vissa ljud som obehagliga, uppfatta vissa kläder som irriterande eller synmässigt ha svårt att hantera en rörig omgivning. Vi kan också möta dem som är underkänsliga för intryck, där intrycken i stället behöver förstärkas för att personen ska ha möjlighet att uppfatta det som händer.

Personer med dessa funktionsnedsättningar kan också ha svårt att rikta sin uppmärksamhet och bortse från sådant som är ovidkommande eller ha svårigheter att samordna sina sinnesintryck och därför föredra att hantera intryck från ett sinne åt gången.

Vi kan välja aktivitet utifrån det sinnestillstånd vi vill uppnå, ett exempel på detta är att vi gör lugna aktiviteter på kvällen för att varva ner eller att vi i andra lägen tar en rask promenad för att piggna till. Kan inte detta tillgodoses på egen hand, så behöver omgivningen se till att man får de intryck man vill ha och behöver.

Om vi träffar en person med sensoriska svårigheter, så behöver vi i omgivningen vara observanta på hur vi möjliggör behagliga och utvecklande sinnesupplevelser för just den specifika personen. Vi behöver ha förståelse för att vi söker olika sensoriska intryck, utifrån vem vi är.

Våra olika sinnen

De traditionella fem sinnena – syn, hörsel, känsel, lukt och smak – är välkända, men det finns ytterligare sinnen som också bidrar till vår uppfattning om världen. Dessa har vi med i nedanstående presentation.

Känsel

Känseln ger oss information om var vår kropp börjar och slutar samt om föremål och deras egenskaper. Via känselsinnet uppfattar vi beröring, tryck, smärta, temperatur och vibrationer. Känselsinnet utvecklas tidigt och är ett viktigt sinne under våra första år i livet.

Huden är vårt största organ med sensorer över hela kroppen. Vi har extra bra känsel vid munnen, i handflatorna och på fingertopparna. Detta använder sig det lilla barnet av, när något ska undersökas. En person med svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning använder sig ofta av känseln för att känna in sin omgivning eller bekanta sig med andra.

Beröring kan ha en lugnade effekt, men kan även upplevas som obehagligt om detta sinne är överkänsligt. Även underkänslighet i känselsinnet kan leda till problem då det kan medföra att man inte uppmärksammar och agerar på smärtimpulser.

Syn 

En stor del av våra intryck inhämtar vi med hjälp av synen, idag kanske mer än någonsin. Med hjälp av synsinnet kan vi se färger, rörelse, former, kontraster, konturer och avstånd. Synen hjälper oss att skapa en karta av den omgivande miljön och gör oss motiverade att undersöka saker. Synsinnet behöver lång tid på sig innan det är färdigutvecklat, men vi uppfattar tidigt kontraster och rörelse och det lilla barnets blick söker efter ansikten.

Ögonkontakten är en viktig del i samspelet och det är via synen vi tar in varandras kroppsspråk. Det finns personer som upplever ögonkontakt som påfrestande och därför undviker detta, vilket inte behöver betyda att man är ointresserad av kontakt.

Hos personer med svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning är det vanligt förekommande med hjärnsynskador (CVI = cerebral visual impairment), vilket kan medföra svårigheter att uppfatta, samordna och tolka synintryck. Det går alltså inte att dra slutsatsen att bara för att en person riktar blicken mot något och tittar, så finns förmågan att förstå det man ser. En hjärnsynskada kan skapa svårigheter att förflytta sig i en miljö med nivåskillnader, hitta något i en rörig miljö eller känna igen ansikten. Denna typ av synsvårigheter kan växla från tillfälle till tillfälle beroende på dagsform.

Hörsel

Med hjälp av hörseln får vi veta vad som händer runt omkring oss. Via hörseln kan vi avgöra ljudstyrka och frekvens, men även var ljudet kommer ifrån.

När vi kommunicerar med andra uppfattar vi inte bara de ord som sägs, utan även tonfall och röstläge. Vi lär oss känna igen och särskilja på olika röster.  När vi kommunicerar med ett litet barn eller personer med omfattande kommunikationssvårigheter är det ofta tonfall och röstläge som säger mer än orden i sig.

Ljud skapar förväntningar. När vi hör klirret av tallrikar börjar vi förbereda oss på att äta och när vi hör ljudet av kaffebryggaren längtar vi efter den kommande fikastunden. Hörselsinnet varnar oss också för faror, så att vi reagerar direkt när vi hör ett kraftigt och överraskande ljud.

En person som är överkänslig för ljudintryck kan uppleva många miljöer som påfrestande. Vad som är påfrestande skiljer sig från person till person. Exempelvis kan det vara höga, gälla ljud, tickande klockor eller det surrande ljudet från ett ventilationssystem.

Lukt och smak

Luktsinnet är ett viktigt varningssinne, det hjälper oss att reagera på röklukt men kan även ge oss information om vi riskerar att få i oss mat som är dålig. Luktsinnet är tätt kopplat till våra minnen och känslor vilket gör att en lukt vi känner igen från barndomen kan förflytta oss till minnen och känslor från det tillfället.

Människan har ett känsligt luktsinne, minst lika bra som många djur. Luktsinnet är tätt sammankopplat med smaksinnet. Det vi ibland benämner som smak handlar egentligen om den del av lukten som når till näsan via svalget.

Även smak är ett sinne som varnar oss för att få i oss dålig eller giftig mat och samtidigt signalera till oss vad vi behöver.  Vi är programmerade att gilla söta saker och undvika bittra smaker. Vi har våra smakreceptorer på tungan, i gommen och i svalget och man brukar prata om fem grundsmaker: sött, surt, salt, beskt och umami.

Den mat vi vänjer oss vid under uppväxten är oftast den mat vi uppskattar, så även kultur och tradition påverkar vad vi gillar. Det är vanligt att man kan ha perioder under uppväxten då man är extra kräsen med vad man äter. Personer med autism kan genom hela livet ha fortsatt tydliga preferenser kring val av mat och i dessa fall behöver det inte bara vara smaken som påverkar utan även konsistens, färg eller lukt.

Muskel- och ledsinnet

Muskel- och ledsinnet gör att vi vet var vi har vår kropp och hur kroppsdelarna befinner sig i relation till varandra. Detta utan att vi behöver använda synen. Receptorerna i detta sinne är placerade i kroppens muskler och leder och ger som mest impulser då dessa är i utsträckt läge.

Om muskel- och ledsinnet fungerar dåligt, blir vi mer beroende av vår syn och kanske undviker motoriska aktiviteter som exempelvis att skriva för hand eller att gå på ojämn mark.

Förmågan att använda sig av muskel- och ledsinnet förbättras vid användning - ju mer du övar desto säkrare blir du. Exempel på detta är när vi lär oss spela ett instrument eller cykla.

Vestibulära sinnet

Det vestibulära sinnet gör att vi kan upprätthålla vår balans och känner av hur huvudet är placerat i förhållande till tyngdkraften. Sinnet märker om vi är stilla eller rör oss, samt i vilken riktning vi rör oss. Det vestibulära sinnet är även kopplat till vår ögonmotorik och gör att vi kan följa något med blicken utan att få en skakig bild. Om det vestibulära sinnet inte fungerar som det ska kan det också påverka vår vakenhet och koncentration.

Sinnesreceptorerna i vestibulära sinnet är placerade i örat. Bearbetningen av intrycken sker främst på omedveten nivå och därför blir vi kanske först blir medvetna om detta sinne när något inte fungerar som det ska.

Om man är vestibulärt överkänslig, blir man lätt åksjuk och det är obehagligt att gunga. Bara att ta sig fram på ojämn mark kan skapa känslor av obehag. Det är viktigt att tänka på att effekten från att exempelvis ha snurrat kan komma med fördröjning. Men man kan också träffa personer som verkligen söker intryck från detta sinne genom att snurra, placera sig upp och ner eller gunga fram och tillbaka. I dessa fall kan det handla om att det vestibulära sinnet är underkänsligt.

Interoception

Interoception är det sinne som ger oss kunskap om vad som händer i vår kropp. Det hjälper oss att veta om vi är törstiga, hungriga eller trötta. Om en person har en underkänslig interoception kanske man inte lägger märke till att man är hungrig förrän man är alldeles slut på grund av energibrist. Är man istället överkänslig kan det skapa oro, då man ständigt bombarderas av olika signaler från kroppen. Blir de behov som kroppen signalerar inte tillgodosedda är det svårt att ta in andra sinnesupplevelser. Tänk själv på hur det är när du är riktigt hungrig eller kissnödig.

Kartläggning

Om vi möter en person med funktionsnedsättning är det bra att ta reda på vilka sinnesintryck personen lockas av i stunden och sedan erbjuda det. Vi behöver också veta vilka intryck som upplevs som obehagliga eller rentav skrämmande. Att veta vad en person tycker om är att förstå något om vad hon eller han skulle välja om valet var deras.

Det är därför viktigt att göra en kartläggning av personens upplevelse av olika typer av sinnesstimulans. De finns olika färdiga kartläggningsmaterial man kan använda sig av. Exempelvis en Intressekartläggning från Statped i Norge som Eldorado Resurscenter har översatt till svenska: Länk till intressekartläggning

Material för sinnesstimulering

Man behöver inte ha tillgång till sinnesrum för att arbeta med sinnesstimulering. Vi har samlat tips på material som kan ge olika typer av sinnesupplevelser: Länk till Material för sinnesstimulering

Här kan du läsa mer

Se mig! Hör mig! Förstå mig! Gunnel Winlund och Susanne Rosenström Bennhagen

Sinnenas samspel – en artikelsamling av David Brown

Sinnenas samspel hos barn – Jean Ayres

Autism & sinnesintryck – autism Sverige

The Multisensory Handbook Paul Pagliano