Arkitektur och inredning

I vårt bildgalleri finns fler foton och andra avbildningar av husets exteriör och interiör, i dåtid och nutid. Här får du veta mer om byggnadens arkitektur och inredning, fasad för fasad och rum för rum.

Skyddad kulturmiljö

Börsen byggnadsminnesförklarades 1960. Skyddsföreskrifterna gäller både exteriören och delar av interiören. Byggnaden ingår även i Göteborgs bevarandeprogram och hela området är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.

2016–2020 gjordes en omfattande renovering. Grundkonstruktion förstärktes och hela huset rengjordes och återställdes i stora delar till sitt ursprungliga utseende både exteriört och interiört. Läs mer under Renoveringar och ombyggnationer.

Exteriör

Börsen är en tvåvåningsbyggnad, med en lägre mellanvåning, i nyrenässansstil. Under 1800-talets andra hälft ritade i princip alla svenska arkitekter hus i denna stil. Den var en återuppväckning av renässansen från 1400–1600-talets Europa, som i sin tur inspirerades av antikens kompositioner med bland annat pelare och kapitäl.

Börsens fasader har ett symmetriskt formspråk och är putsade i varma beige och gråbeige kulörer med rödbruna fönster. Under ett antal år var byggnaden vit, men återfick 2020 sin ursprungliga färgsättning. Exteriören väckte från början ett stort intresse, både på grund av den överdådiga utformningen och de moderna tekniska lösningarna. 

Material och teknik

I bygget av Börsen användes flera innovativa material och tekniker, vilket öppnade för en stor formrikedom och nya färgkonstellationer.

Torgfasadens balkongräcken, kolonner och fönsteromfattningar gjordes av gjutjärn. Det var oprövat, men billigt, hållfast och motståndskraftigt. Det lämpade sig bättre för vårt kyliga klimat, än till exempel marmor. Modellerna till fasadornamenten tillverkades i en verkstad vid Lilla Bommen. Själva gjutningen skedde i Jonsereds gjuteri. De sex skulpturerna längst upp på torgfasaden gjöts i zink på Finspångs gjuteri.

Taket kläddes med engelska järnpannor, men höll inte tätt och fick bytas ut till galvaniserad järnplåt redan 1879. På grundmuren och sockeln av lokal granit murades väggarna av 1 850 000 tegelstenar från Forsåkers tegelbruk. De skulle vara välformade och välbrända av en lera som vilat minst en vinter och utsatts för frost. Men bruket klarade inte att leverera tegelstenar fullt ut. Till slut fick tegel köpas in även från från andra bruk.

De sex skulpturerna längst upp på torgfasaden gjöts i zink på Finspångs gjuteri. De kallas, från vänster till höger, Idogheten, Lyckan (ibland Freden), Handeln, Sjöfarten, Rikedomen och Industrin  Foto: Lo Birgersson

Torgfasaden

Enligt arkitekten Pehr Johan Ekman behövde huvudfasaden mot Gustaf Adolfs torg vara rikt dekorerad för att göra intryck bland de andra byggnaderna runt torget. Den formades likt en teaterfasad med gjutjärnskolonner i två våningar, en balkong, fem stora rundbågiga fönster på övervåningen och fem rundbågiga ekportar på bottenplan. Portarna är av ek med infällda glasrutor och spröjsar av gjutjärn. Spröjsarna är formade som detaljrika mönster med bland annat Göteborgs stadsvapen och bladornament. Mindre, rektangulära fönster markerar husets mellanvåning.

Fasaden kröns av en rad 1,8 meter höga kvinnoskulpturer. Varje karaktär anspelar på olika aspekter av husets funktion. Från vänster till höger kallas de: Idogheten, Lyckan (ibland Freden), Handeln, Sjöfarten, Rikedomen och Industrin. De modellerades av professor Carl Gustaf Qvarnström, som bland annat ansvarat för utsmyckningen av Stockholm slott. 

I fasadarbetet deltog också professorn och bildhuggaren Axel Fahlcrantz, som smyckat de svenska kungliga slotten. Putsning och fasadornament utfördes av murare från Hamburg.

Börsens torgfasad, 2021. Foto: Lo Birgersson

Del av gjutjärnsspröjsarna med Göteborgs stadsvapen på torgfasadens portar. Foto: Lo Birgersson

Östra hamngatans fasad

Byggnadens långsida vänder sig mot öster och Östra Hamngatan. Fram till 1936 löpte även Östra hamnkanalen längs med gatan. Denna fasad har ett mer återhållsamt uttryck, men här finns till exempel ett sirligt gallerverk på taket över fasadens mittparti, välarbetade listverk och gjutjärnsinramningar kring fönstren. Även här markeras mellanvåningen med rektangulära fönster.

Från början fanns tre portar in till byggnaden från den här sidan. Den mittersta porten utgjorde huvudentré, medan de andra ledde in till ett biljardrum respektive ett konditori. Redan 1870 ändrades sidoportarna till fönsteröppningar, bland annat eftersom biljarden gjorts om till ytterligare ett sammanträdesrum för börsverksamheten och konditoriet inte ansågs behöva en egen ingång.

Den mittersta porten och dess trappa finns kvar än idag och flankeras fortfarande av en lykta på varje sida. Både trappan och hela fasaden förlorade dock delvis sitt sammanhang när Östra hamnkanalen lades igen 1936. 

Östra hamngatans fasad, 2021. Foto: Lo Birgersson

Detalj från Östra hamngatans fasad med porten och en av lyktorna. Foto: Lo Birgersson

Postgatans fasad

Fasaden mot norr följer samma karaktär som mot Östra hamngatan, men här har inte alla fönster gjutjärnsomfattningar. Första våningen har höga, rundbågiga fönster och under dem finns gallerförsedda källarfönster. Varje källarfönster inramas av ornamenterade konsoler, som bär upp de rundbågiga fönstrens inramning.  

Då Börsen byggdes hette gatan norr om huset Sillgatan. Knappt femtio år efter att Börsen stod klar lämnade 25 husägare i området in en skrivelse till myndigheterna om att gatunamnet borde ändras. Den främsta orsaken var att gatans rykte inte var det bästa. Deras förslag var Börsgatan. Senare samma år klubbades en namnändring igenom. Namnet som antogs var Postgatan, efter Posthuset som kommit på plats 1873 på Packhusplatsen inte långt därifrån.

Postgatans fasad, 2021. Foto: Lo Birgersson

Interiör

Även husets inredning är storslagen och påkostad, med intrikata stuckaturer och tak- och väggmålningar. Stilen kan kallas senempire och inspirationen kom bland annat från Stockholms slott och andra slott i huvudstadens närhet, Frankrike och Tyskland. 

Citat av arkitekten Pehr Johan Ekman om Börsens interiör.

I Börsen rymdes från början bland annat handelsmännens möteslokaler och växelkontor, en festvåning avsedd för stadens finaste fester, bageri, konditori, biljardrum och en restaurang öppen för allmänheten.

Axel Fahlcrantz stod även för det invändiga bildhuggeriet. Stuckaturarbetet, takputsningen och gjutning av gipsdekorationer utfördes av den italienske stuckatören Antonio Detoma. En stor del av av de ursprungliga dekorationerna och inredningen har i och med renoveringen 2016–2020 restaurerats och återskapats. Här följer en beskrivning av de viktigaste rummen –  när huset byggdes och nu.

Bottenplan

Smetanarummet

Smetanarummet ligger närmast Stadshuset på bottenplan och fungerar idag som entréhall från Gustaf Adolfs torg. Här finns fortfarande den stora malmklocka som troligen användes som vällingklocka under byggtiden, och senare som börsklocka. En plattformshiss i rummet gör entrén fullt tillgänglig för alla gäster.

Lokalen var från början växel- och mäklarkontor och en öppen del av den stora Börshallen. Här skötte särskilt utsedda mäklare köp och försäljning av allt från försäkringar till spannmål. Rummets namn kommer av den tjeckiske nationalkompositören Bedrich Smetana. Han verkade som dirigent i Göteborg då huset byggdes och höll konserter i övervåningens konsertsal. Under ett antal år fanns också en utställning om kompositören här i Smetanarummet.

Smetanarummet, med sin port mot Gustaf Adolfs torg, fungerar idag som huvudentré till Börsen. Foto: Lo Birgersson

Malmklockan i Smetanarummet. Klockan användes troligen som vällingklocka under byggtiden och senare som börsklocka. Foto: Lo Birgersson

Börshallen

I anslutning till Smetanarummet och dess entré mot Gustaf Adolfs torg finns den sal där Handelssocieteten från början höll sina möten. Ursprungligen skedde entrén genom de fem portarna mot torget. De är gjorda av ljus, polerad ek med infällda spröjsar av gjutjärn i detaljrika mönster. Portarna kan fortfarande öppnas upp så att ljuset strömmar in i rummet genom de bakomliggande glasdörrarna.

Idag används Börshallen som foajé vid festligheter och ser i hög grad ut som den gjorde på 1870-talet. Väggarna är av röd marmorstuck och kolonnerna längs långsidorna av grön kolmårdsmarmor. Taket är praktfullt dekorerat med förgylld och ornamenterad gipsstuckatur. 

I mitten av salen finns fyra järnpelare, prydda med ljusarmaturer i form av gripar. De sattes in 1877 för att förstärka mot bjälklaget till Festivitetsalen ovanför. Golvet var ursprungligen av cement med marmorinfattning. 1878 lades golvet om med golvklinker i färgstarka mönster. Vid salens västra sidovägg står en staty av kung Oscar I, skapad av den göteborgsfödde skulptören Johan Peter Molin. Statyn var från början placerad längs rummets inre långvägg, men flyttades då huset fick en ny trapphall 1904–1905. Istället byggdes en låg trappa mot trapphallen där skulpturen stått. 

Börshallen 2021. På den plats där statyn av Oscar I tidigare stod leder idag trappor in till trapphallen. Foto: Lo Birgersson

Statyn av kung Oscar I vid den västra kortsidan av Börshallen. Foto: Lo Birgersson

Representationsrummet 

På andra sidan om Börshallen finns rummet som användes för Handelssocietetens mindre sammanträden. Även det var från början en avdelad nisch i den stora hallen. Ursprungligen fanns här specialtillverkade möbler av mahogny och väggar med grön kulör och orangeröd och blå dekorationer. Idag är detta representationsrum för kommunfullmäktiges presidium. Här tas exempelvis ambassadörer och andra besök emot. 

Representationsrummet 2021, med glasdörrar in till den stora Börshallen. Foto: Lo Birgersson

Trapphall

Ursprungligen fanns en enklare trappa i en utbyggnad på gården.1904-1906 täcktes gården över med ett välvt glastak och här byggdes en betydligt pampigare trapphall. Hallen med sin breda, vita dubbeltrappa av marmor ligger alldeles innanför entrén från Östra hamngatan. Denna entré användes från början som ingång till festsalarna på översta våningen. Idag används istället ingången från Gustaf Adolfs torg som huvudentré.

I trapphallen finns vackert ådrade dörrar och väggar med stucco lustro, en puts- och målningsteknik från romartiden som ger en glänsande yta. Runt rummet löper avsatser med räcken och pelare rikt dekorerade med stuckatur, skapad av den italienske stuckatören Pietro Liva. I och med renoveringen 2016-2020 har trapphallen till största delen återskapats så som den såg ut på tidigt 1900-tal. Vid restaureringsarbetet hittades bland annat texten Uppgång till restaurationen på trappans pelare. Texten syftar på den restaurang som en gång fanns på översta våningen i huset.

I anslutning till trapphallen finns idag hissar som servar alla våningsplan.

Trapphallen med stucco lustro på väggarna och dubbeltrappan i vit marmor, 2020. Fotograf: Hans Wretling

Trapphallen sedd från galleriet på översta våningen, 2021. Foto: Lo Birgersson

Mellanvåningen

Garderob

I anslutning till trapphallen ligger två garderober med avhängning för cirka 350 gäster. Ursprungligen fanns endast ett mindre kapprum för damer. Det förändrades till dagens garderober i samband med ombyggnationen av trapphallen 1904–1906.

En av Börsens två garderober på mellanvåningen, 2021. Foto: Lo Birgersson

Toaletter

Ursprungligen var husets toaletter mycket exklusiva och påkostade. På damtoaletten fanns väggmålningar i blått, rosa, grönt och guld med blomsterprydda ramverk. En av målningarna föreställde Venus omgiven av amoriner. Möbleringen gick i rokokostil med smäckra konsolbord och mahognyspeglar av vackert utskurna akantusblad och mjuka bladformer. Här fanns från början två stora soffor, sex taburetter och två divanbord utförda av skickliga snickarmästare. Det berättas också att det vid extra fina tillfällen köptes in puder, parfymerade tvålar och parfym till de kvinnliga gästerna. Även herrtoalettens väggar var ursprungligen vackert dekorerade. Toalettstolarna var troligtvis bland de första vattenklosetterna i Sverige. De köptes in från England och installerades av en engelsman. 

De ursprungliga toalettutrymmena finns inte kvar. Idag finns i anslutning till garderob och trapphall två tillgänglighetsanpassade toaletter, tre damtoaletter, tre herrtoaletter och tre urinoarer.

Börsens damtoalett, 2021. Foto: Lo Birgersson

Osignerad akvarellritning till väggmålning på den ursprungliga damtoaletten.

Kök

I och med renoveringen 2016–2020 fick Börsen ett nytt, högklassigt kök med moderna funktioner. Köket är placerat på mellanvåningen, liksom det ursprungliga köket, dock inte i exakt samma läge. 

Originalköket hade fönster mot Östra hamngatan och Postgatan och låg i anslutning till restauratörens bostad. Restauratören var den som var ansvarig för restaurationen, det vill säga Börsens restaurang. Den var öppen för allmänheten och låg direkt ovanför köket på översta våningsplanet. I början av 1900-talet byggdes restaurangen om till dagens Sessionssal för kommunfullmäktige. Köket gjordes samtidigt om till lokaler för stadsfullmäktiges kansli. Däremot finns både serveringsrummet och skänkrummet som låg bredvid restaurangen kvar än idag. 

Börsens kök, 2021. Foto: Lo Birgersson

Översta våningen

Stora Börssalen (tidigare Festivitetssalen)

I Stora Börssalen, från början kallad Festivitetsalen, hölls alla de stora festligheterna. Salen ligger på översta planet i Börsen och fyller hela husets bredd. Här har du utsikt över Gustaf Adolfs torg, hamnkanalen och Östra hamngatan. Takhöjden på sju meter förstärker känslan av rymd och ljus. Väggarna är dessutom utformade som arkader med inramningar av spegelglas, vilket ger rummet en illusion av att vara oändligt långt.

Det mesta av originalinredningen är bevarad eller återskapad. På de fyra vita kakelugnarna står gipsstatyer inköpta i Berlin. De föreställer Sanningen och de tre sånggudinnorna Klio, Melpomene och Euterpe. I rummet finns också Mercuriusstatyn av göteborgsskulptören Bengt Erland Fogelberg, inköpt av staden 1946. Vid salens östra kortsida står statyn Amor och Venus som är skapad i Rom på 1820-talet av Johan Niklas Byström.

Dörrarna i rummet är är av mahogny. Ovanför fyra av dem finns gipsmedaljonger som kallas Årstiderna av skulptören Thorvaldsen. I taket hänger sju franska ljuskronor i brons och bladguld. Det ursprungliga parkettgolvet med sju olika träslag har inte kunnat bevaras. Delar av det hänger som prydnad i den övre våningens arkad. Dagens parkettgolv är lagt i ett intrikat stjärnmönster av lönn, ek, mahogny och amarant.

Både Stora och Lilla Börssalen kan numera hyras för representation och evenemang utöver det vanliga, av förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad och av större företag och organisationer. Läs mer under rubriken Representation och fest.

Stora Börssalen med sitt stjärnmönstrade parkettgolv, kakelugnar och skulpturer, 2021. Foto: Lo Birgersson

Stora Börssalen, dåvarande Festivitetssalen, i början av 1900-talet. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Lilla Börssalen (tidigare Konsertsalen)

Lilla Börssalen har kallats den elegantaste i sitt slag i Norden. Den var från början en konsertsal där bland annat Föreningen för klassisk musik höll flera konserter, under ledning av den tjeckiske nationalkompositören Biedrich Smetana. Fram till år 1905, då Göteborgs nya konserthus invigdes, användes salen flitigt för musik och föreläsningar.

De två ursprungliga läktarna för publik är borta, men kvar finns bland annat dekorerade kakelugnar, takrosetter och ljuskronor. De praktfulla ornamentmålningarna är gjorda av den tyske konstnären Fritz Hagedorn. Tekniken kallas skuggmålning och ger ett tredimensionellt intryck. För att få rummet att upplevas som större har långväggen fått dekorationer i form av lönndörrar.

Från 1863 till 1906, då Sessionssalen kom till, fungerade detta rum som sammanträdeslokal för stadsfullmäktige. Rummet användes då även för middagar och kaffeservering efter mindre sammankomster. 

Lilla Börssalen med sina ornamentmålningar av Fritz Hagedorn, 2021. Foto: Hans Wretling

Lilla Börssalen i början av 1900-talet. Fotograf: okänd Källa: Göteborgs stadsmuseum

Pompejanska salongen

Pomejanska salongen är en av tre salonger i fil, med fönster mot Östra hamngatan. Från början användes salongerna som samtalsrum. Idag används de både som mindre mötesrum för kommunfullmäktige och för mingel då festsalarna hyrs ut för representation och fest. Pompejanska salongen inreddes med väggmålningar i pompejansk stil av Fritz Hagedorn. Han hade utfört liknande målningar i Gustaf III:s paviljong i Haga. Den pompejanska stilen ingår i den nyklassicistiska inredningsstilen och inspireras av bevarade miljöer i den romerska staden Pompeji. Staden begravdes vid Vesuvius utbrott år 79  och återupptäcktes på 1700-talet.

Pompejanska salongen med väggmålningar av Fritz Hagedorn, 2021. Foto: Lo Birgersson

Stucksalongen

Stucksalongen har fått sitt namn på grund av sina rikliga stuckaturer. Ibland kallas det också Gula salongen eftersom det har gula möbelklädslar och från början också hade gula gardiner. Salongen har av många beskrivits som den vackraste i sitt slag i Sverige. Prinsessan Lilian, som varit gäst i huset ett flertal gånger, hade just Stucksalongen  som sitt favoritrum och satt ofta i den gula soffan här.

Stucksalongen, även kallad Gula salongen, 2021. Salongen och den gula soffan här var prinsessan Lilians favoritplats i huset. Foto: Lo Birgersson

Röda salongen 

Den sista av de tre salongerna är Röda salongen. Den har väggfält av röd sidendamast och kallas ibland även Sidensalongen. Väggtyget köptes in från Stockholm och hade en extra dyr röd kulör. Från början hade salongen även möbler klädda med röd och vit sidendamast och röda draperade gardiner.

Röda salongen med sin exklusiva sidendamast på väggarna, 2021. Foto: Lo Birgersson

Kommunfullmäktiges sessionssal

Sessionssalen kom till 1904–1905. Börsens restaurangmatsal, som var öppen för allmänheten, byggdes då om för att ge plats åt dåvarande stadsfullmäktige. Den gamla restaurangen hade fem höga fönster mot Postgatan, tak- och väggmålningar och två förmak. När rummet förvandlades till sessionssal byggdes det om helt i den jugendstil det fortfarande har idag. Här finns två läktare och plats för drygt 80 ledamöter, administration, allmänhet och press. Läs mer om hur du kan ta del av kommunfullmäktiges möten på goteborg.se/kommunochpolitik.

Kommunfullmäktiges sessionssal i jugendstil, 2019. Fotograf: Hans Wretling

Sessionssalen 1922 för dåvarande stadsfullmäktige. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Kommunfullmäktiges samtalsrum 

Detta rum ligger i anslutning till Sessionssalen och kallas även hörnrummet. Här sitter i dag kommunfullmäktiges ersättare. I rummet finns bland annat ett porträtt av göteborgaren, affärsmannen, politikern och riksdagsledamoten Olof Wijk den yngre, målat av Anders Zorn. Wijk var en av de sista som adlades i Sverige.

Kommunfullmäktiges samtalsrum, 2021. Här finns flera porträtt på väggarna, bland annat av göteborgaren och riksdagsledamoten Olof Wijk den yngre. Foto: Lo Birgersson