Börsen på 1860-talet, invid Östra hamnkanalen som idag är Östra hamngatan. Litografi: Ludvig Messmann Källa: Göteborgs stadsmuseum

Arkitektur och historia


Många, både göteborgare och besökare i staden, har suttit på Börsens trappor och tittat ut över folkvimlet och Gustaf Adolfs torg. Men få vet vad som döljer sig bakom husets fasader. Här får du följa Börsens väg från dröm till verklighet. I menyn till vänster läser du mer om platsen, arkitekturen och om hur huset renoverats och byggts om under åren.

Från dröm till verklighet

1 december 1849 invigdes Göteborgs Börs- och festivitetsbyggnad, som huset då kallades. Här rymdes såväl handelsmännens möteslokaler och växelkontor, som en festvåning avsedd för stadens finaste fester, bageri, konditori, biljardrum och en restaurang öppen för allmänheten.

Vägen till det färdiga huset hade varit lång. Det hade tagit över 80 år för stadens handelsmän att samla ihop pengarna och gått åt minst tio olika förslag av åtta olika arkitekter, innan planerna godkändes. Slutligen tog det fem år att bygga huset. Det hade då krävt nästan två miljoner murstenar och blivit Sveriges vid den tiden dyraste byggnad, med en kostnad på 450 000 riksdaler silvermynt. Nu ska du få veta hur allt började.

Sveriges första handelsgille

Göteborg grundades 1621. Staden hade med sin placering vid Kattegatt ett strategiskt läge, både ur försvars- och handelssynpunkt. Det var också här som Sveriges första handelsgille blev till. Det samlade Göteborgs handelsmän och fick 1661 tydliga stadgar för hur handeln skulle bedrivas. Stadgarna slog också fast att stadens handelsmän hade rätt till en plats för sina möten.

Dhe kiöpmännen behöfwa en wiss orth och ställe, der dhe måge sammankomma, och om sin handel deliberera, dy oplåtes dem upbyggia sigh en Gille stuga."

Utdrag ur Göteborgs köp- och handelsgilles stadgar 1661.

Samlades utomhus

Under större delen av 1700-talet var handelsgillets samlingsplats Gustaf Adolfs torg, som då hette Stora torget. Var vädret fint möttes de utomhus på själva torget eller på rådhusgården alldeles intill. Var vädret dåligt samlades de på nedre plan i Rådhuset.

I slutet på 1700-talet bildades ett nytt börssällskap, som kallades Handelssocieteten, med nya stadgar. De var ännu tydligare med att det i alla välbeställda handelsstäder skulle finnas en börs där köpmännen kunde mötas. Det bestämdes att Handelssocieteten mer permanent skulle få använda salen på Rådhusets nedre plan. Rummet började i och med det att kallas Beursen.

1700-talsvy över Stora hamnkanalen och Stora torget, idag kallat Gustaf Adolfs torg. Konstnär: Elias Martin Källa: Göteborgs stadsmuseum

1700-talsvy över Stora hamnkanalen och Stora torget, idag kallat Gustaf Adolfs torg. Konstnär: Elias Martin Källa: Göteborgs stadsmuseum

Ett helt nytt hus

Beursen var tillgänglig för alla invånare i staden och hölls öppen klockan 9–14 och 16–22 på vardagar och efter gudstjänsten på söndagar. Här fanns bland annat inrikes och utrikes tidningar till låns. Men till något annat än ostörd läsning och ”behagelig conversation” fick lokalen inte brukas. Alla former av gräl bötlades. Beursen användes också för middagar och baler, ibland till och med för operaföreställningar och maskerader för Gustaf III.

Men Beursen var stadens enda stora festlokal och ofta upptagen. Dessutom hade Göteborg under 1700-talet växt till en betydande handelsstad med många rika företag, bland annat Ostindiska kompaniet. Allt detta gjorde att stadens myndigheter under 1770-talet började planera för en helt ny börs- och festbyggnad.

Bekostades genom insamling

Flera tidiga skisser och idéer togs fram, främst av Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Carl W Carlberg. Men inga av dem godkändes bland annat eftersom stadskassan trots allt inte räckte till för så omfattande projekt.

I början av 1800-talet såg de ekonomiska förutsättningarna ännu sämre ut. I princip byggdes inget nytt i staden, med undantag av tillbyggnationer. Samtidigt blev behovet av en mer ändamålsenlig börslokal allt mer påtagligt.

Stadens köpmän hade tillsammans börjat samla ihop pengar. 1809 lämnade Göteborgs styrande och Handelssocieteten dessutom in en begäran till riksdagen om att få ekonomiskt stöd till en ny börsbyggnad. Resultatet blev att börskassan under 25 års tid skulle få en viss procent på allt som såldes på börsauktioner och på tullavgifterna på varor som importerades eller exporterades med utländska fartyg. Trots det skulle det dröja längre än så innan summan var stor nog.

Ritning av ny börsbyggnad av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg 1777.

Ritning till ny börsbyggnad av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg 1777. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Många olika förslag

1814 tog Jonas Hagberg över som stadsarkitekt och ritade nya versioner av börsbyggnaden. 1824 beslutades det att huset skulle byggas efter hans ritningar och att det skulle placeras på Kaulbarska tomten, granne med handelsmännens tidigare samlingsplatser på Stora torget och i Rådhuset. Läs mer om torget, kvarteret och tomten under rubriken Platsen.

Utöver börs skulle byggnaden innehålla rum för festligheter, en restaurang öppen för allmänheten, en lägenhet för den restaurangansvarige och magasin för staden. På nedre botten, mot Östra Hamngatan, skulle det finnas salubodar.

Men alla i Handelssocieteten var fortfarande inte nöjda med husets utformning − och ännu fanns det heller inte tillräckligt med pengar i kassan. Under de följande tjugo åren det togs fram ytterligare en rad olika ritningsförslag  av olika arkitekter, så som Justus Weinberg, Fredrik Blom och den då nye stadsarkitekten i staden, Heinrich Kaufmann. 

Förslag till börsbyggnad av Justus Weinberg 1825.

Förslag till börsbyggnad av Justus Weinberg 1825. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Förslag till börsbyggnad av Fredrik Blom 1828.

Förslag till börsbyggnad av Fredrik Blom 1828. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Pehr Johan Ekman slutförde

I mitten av 1800-talet hade det ekonomiska läget i staden vänt. Handeln blomstrade i Sverige och Göteborg. Börskassan växte och 1844 var den till slut tillräcklig för en byggnad av den dignitet Handelssocieteten och myndigheterna önskade. Husen, bodarna och handelsstånden på den utvalda tomten revs och det beslutades att exteriören på den nya Börsen skulle utgå från Fredrik Bloms planer.

Den som skulle utföra nybyggnadsuppdraget och de slutgiltiga ritningarna valdes med stor omsorg. Huset skulle ju bli Göteborgs stora offentliga fest- och representationslokal.

Valet föll på Bloms gamla elev på Konstakademin i Stockholm: Pehr Johan Ekman. Han hade varit verksam som stadsarkitekt i Gävle och kommit till Göteborg för att arbeta på stadens vattenverk, då han fick uppdraget att slutföra Börsen. Senare lämnade Ekman arkitektverksamheten för att helt ägna sig åt trähustillverkning och startade en av Sveriges första mekaniska snickerifabriker 1858. Han var också ledamot i Stockholms stadsplanekommitté. 

Litografi av arkitekten Pehr Johan Ekman

Litografi av Börsens slutlige arkitekt och byggmästare Pehr Johan Ekman.

Slutlig ritning av fasaden mot dåvarande Stora torget, Pehr Johan Ekman 1844,

Slutlig ritning av fasaden mot dåvarande Stora torget, Pehr Johan Ekman 1844,

Tuschritning av inredningen i festivitetssalen (nuvarande stora börssalen), av Pehr Johan Ekman 1846.

Tuschritning av inredningen i Festivitetssalen (nuvarande Stora Börssalen), av Pehr Johan Ekman 1846. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Landets dyraste byggnad

Första juni 1844 lade Sveriges kung, Oscar I, första grundstenen till Göteborgs Börs- och festivitetsbyggnad. Det sägs att han placerade en blydosa med tre guldmynt, elva silvermynt och fjorton kopparmynt i stenen. Eventuellt är det bara en skröna, eftersom det vid den omfattande grundrenoveringen 2016–2020 varken hittades bly, koppar, silver eller guld. 

Arbetet med att bygga huset tog fem år. Pehr Johan Ekman anlitade Sveriges bästa hantverkare och en rad välrenommerade stuckatörer, dekorationsmålare och bildhuggare. När det var dags för den interiöra utformningen reste Ekman till Tyskland och Stockholm på inspirationsresor. I Stockholm tittade han bland annat på Stockholms slott.

Arbetet med dekorationsmålningarna och stuckaturen väckte stort intresse bland göteborgarna. Till slut fick tillträdet för allmänheten begränsas till söndagar klockan 13–14.30. När huset stod klart 1849 var det Sveriges vid den tidens dyraste byggnad − och beskrevs av många som Göteborgs svar på Stockholms slott. Läs mer under rubrikerna Arkitektur och inredning och Röster om Börsen.

Börshallen då den stod färdig. Litografi: Ludvig Messmann Källa: Göteborgs stadsmuseum

Börshallen då den stod färdig. Litografi: Ludvig Messmann Källa: Göteborgs stadsmuseum

Vy över Börsen och Östra hamnkanalen kring 1890. Fotograf okänd Källa: Göteborgs stadsmuseum

Vy över Börsen och Östra hamngatan kring 1890. Fotograf: okänd Källa. Göteborgs stadsmuseum

De finaste festerna

Den första i raden av storslagna festligheter i Göteborgs nya representationsbyggnad var själva invigningen 1 december 1849. Den hölls av Oscar I och avslutades med en stor bal på kvällen.

"Balen var i alla afseenden högst lysande och troligen en bland de mest briljanta, som någonsin givits i Sverige."

"Balen var i alla afseenden högst lysande och troligen en bland de mest briljanta, som någonsin givits i Sverige." Så beskrevs invigningsfesten i ett av stadens protokoll 4 december samma år.

Sedan dess har otaliga officiella besök och fester hållits på Börsen. Många utländska statsbesök, och så gott som alla svenska kungligheter som funnits sedan huset byggdes, har varit gäster här. I den nuvarande kungliga familjen har alla utom prinsessan Madeleine besökt huset. Prinsessan Lilian var en extra flitig gäst. Hon delade bland annat ut Hasselbladspriset, vars middagar årligen hålls i Stora och Lilla Börssalen.

Även middagen vid Europeiska rådets toppmöte i juni 2001 gick av stapeln på Börsen. Närvarade gjorde bland annat dåvarande president George W Bush, Jaques Chirac, Tony Blair och Göran Persson. Efteråt fick Göteborgs Stad och Börsens personal motta ett hjärtligt tack direkt från Vita huset, för att ha tagit så väl hand om sina besökare.

Program till maskeradbal på Börsen 13 mars 1875. Källa: Göteborgs stadsmuseum

Program till maskeradbal på Börsen 13 mars 1875. Källa Göteborgs stadsmuseum

Fest i Festivitetssalen (numera stora börssalen) 1895. Fotograf okänd Källa: Göteborgs stadsmuseum

Fest i Festivitetssalen (numera Stora Börssalen) 1895.  Fotograf: okänd Källa: Göteborgs stadsmuseum

Mötesplats för kommunfullmäktige

1863 bildades Göteborgs stadsfullmäktige, dåtidens motsvarighet till kommunfullmäktige som samlar de folkvalda politikerna i staden. De höll sina möten i Börsens konsertsal. Efter 1895, då Börsen drabbades av en eldsvåda och renoverades, fick stadsfullmäktiges kansli en egen lokal i byggnaden.

Först i och med en större ombyggnad av husets mittparti 1904–1905, skapades en egen sessionssal till stadsfullmäktige. Där håller kommunfullmäktige fortfarande sina möten. På 1920-talet tog staden över de lokaler som ursprungligen användes av Handelssocieteten. Idag ägs byggnaden av Göteborgs Stad och förvaltas av det kommunala bolaget Higab. Läs mer om hur huset ändrats genom åren under rubriken Renoveringar och ombyggnationer.

Göteborgs stadsfullmäktige 1912 och bilder från Börsen och fullmäktiges sessionssal. Fotograf: Harry Lindbohm Källa: Göteborgs stadsmuseum

Göteborgs stadsfullmäktige 1912 och bilder från Börsen och sessionssalen. Fotograf: Harry Lindbohm Källa: Göteborgs stadsmuseum

Börsen i bild

I vårt bildgalleri finns fler foton och andra avbildningar av Börsens exteriör och interiör, i dåtid och nutid.