Likabehandlingsplan

Angeredsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2019/2020

Verksamhetsformer som omfattas av planen
Gymnasieskola, Angered rektorsområde 1-5

Ansvarig för planen
Ytterst ansvarig för planen är rektor för respektive rektorsområde. Årets plan är sammanställd av skolans likabehandlingsgrupp.

Planen gäller
2019-08-15 – 2020-08-15

Vår vision

Angeredsgymnasiet skall vara en trygg och välkomnande arbetsplats för både elever och personal. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Mänskliga rättigheter är allas våra rättigheter. På Angeredsgymnasiet respekterar och stöttar vi varandra. Varje elev ska känna att hen är betydelsefull och behövd, en viktig person på vår skola och en god samhällsmedborgare.


Några viktiga begrepp

I Skollagen (6 kap, 3§) definieras ​kränkande behandling ​som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några

  • Kränker principen om alla människors lika värde.
  • Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
  • Kränkningar kan ske individuellt eller i grupp.
  • En kränkning kan hända vid enskilda gånger, eller upprepade gånger systematiskt över tid.
  • Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.

Diskriminering ​definieras i §4 Diskrimineringslagen som ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom till exempel strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är:

  • Kön
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning • Funktionsnedsättning
  • Ålder
  • Könsidentitet eller uttryck


Utvärdering av 2018/19 års likabehandlingsgruppens arbete

Inför läsåret 2018/2019 så utökades likabehandlingsgruppen med fler medlemmar som tillsammans representerade alla rektorsenheter på skolan. Syftet var att gruppen skulle vara representativ för hela skolan, och att fler personer skulle kunna driva likabehandlingsarbetet på ett mer systematiskt och ett mer omfattande sätt.

Under det gångna läsåret så har likabehandlingsgruppen gjort följande insatser:

  • Aktioner i syfte att uppmärksamma olika frågor kopplade till likabehandling.
  • Tagit en större plats på skolans sociala plattformar,
  • Löpande under läsåret har vi lyft likabehandlingsfrågor via APT, personalkonferenser och på så vis tagit en mer aktiv roll i skolans övergripande arbete kring trygghetsfrågor och likabehandling.
  • Involverat elevkåren på ett mer aktivt sätt i arbetet.
  • Utfört en kvantitativ elevenkät och kvalitativa fokussamtal i klasserna
  • Påbörjat en skolövergripande kunskapsbank för likabehandlingsarbete.

Det breda likabehandlingsarbetet på skolan

Likabehandlingsarbetet på vår skola görs inte enbart av likabehandlingsgruppen. Elevernas trygghet och arbetet med värdegrundsfrågor är alla vårt ansvar. Nedan följer några av de många insatser som skolan gör kopplat till likabehandlingsarbetet.

Trygghetsgruppens arbete

Mål: ​Att förebygga kränkningar via närvarande trygghetsvärdar i skolans utrymmen.

SOS- sex och samlevnads arbetet

Mål​:​ Att systematiskt ge alla elever i årskurs ett och i de förberedande programmen en bred och omfattande kunskap om sex och samlevnad, och relationer och om mänskliga rättigheter samt ge eleverna kunskap och verktyg att motverka kränkningar och trakasserier.

GPS – Guide på skolan

Mål​: ​Insatsen syftar till att ge ett extra vuxenstöd för enskilda elever i behov av extra stöd i sin skolsituation av en ej betygssättande vuxen på skolan för att öka hens möjligheter i skolsituationen.

PBL-projekt - Problembaserat lärande.

Mål: ​Att​ ​elever möts över klassgränserna i ett skolgemensamt projekt för att skapa en ökad gemenskap på skolan, samt att beröra likabehandling utifrån olika aspekter.



Elevutvärdering av trygghet och trivsel på skolan 2018/19

För att kunna utforma en skola som ser elevernas behov så behöver vi veta hur eleverna har det, hur de mår och hur deras situation upplevs, vad som gör dem trygga, och vad som gör de otrygga. Därför så har likabehandlingsgruppen genomfört två undersökningar för att få information som elevernas arbetsmiljö. En kvantitativ och en kvalitativ undersökning har genomförts.


Elevenkäten

Under likabehandlings veckan som hölls vecka 6 2019, så skickades en digital elevenkät ut som som skulle besvaras av samtliga elever på skolan kring frågor om trygghet och likabehandling. Enkäten är översatt till de på skolan vanligast förekommande språken såsom arabiska, somaliska, persiska/ dari,tigrinja samt engelska. Enkäten besvarades av 503 elever under perioden vecka 6 tom vecka 9. Vid genomförandet av enkäten var ungefär 1000 elever inskrivna på skolan.

Sammanfattningsvis skildrar de angivna svaren en likartad bild från föregående år, men det går går att urskilja tre saker där svaren skiljer sig från föregående år.

  • På frågan om eleven har blivit illa behandlad av personal så svarade 8,5 % ja på frågan. Motsvarande siffra från föregående år av 5,4 % En motsvarande förändring kan ses på frågan om eleven har bevittnat att en annan elev blivit utsatt av personal, vilket 11,5% svarade att de har i jämförelse med från föregående års siffra som var 7.9 % På frågan om en annan elev har behandlat dig illa så svarade 10,3 % ja på den frågan i relation med föregående år då motsvarande siffra var 9,1 %
  • På frågan om var man känner sig otrygg på skolan så har gruppen av elever som känner sig trygga på hela skolan ändrats från 72,8% till 79.5%, jämfört med 2018 års enkätsvar.

Tittar man på vilka platser som elever svarar i enkäten som otrygga beskrivs:

Korridoren: 8,7% 2018 3,8% 2019
Pingisen: 10,7% 2018 5,4% 2019
Klassrummen: 3,2% 2018 1,8% 2019

Sammanfattningsvis kan enkäten indikera att den samlade känslan av otrygghet på skolan har minskat, även om skillnaden av upplevda kränkningar från andra elever är liten i jämförelse med föregående år. Samtidigt indikeras att kränkningar från personal gentemot elever har ökat.

Fokussamtal i klassen

För att kunna komplettera och fördjupa den information som enkätsvaren gav, så genomfördes för första gången en ytterligare undersökning i form av fokussamtal. Varje klass skulle ha samtal kring fyra frågor som valdes utifrån de svar som gavs i enkäten. Elevernas reflektioner och tankar kring dessa fyra frågor har sedan sammanställts och skickats till likabehandlingsgruppen. Sammanlagt 16 klasser fullföljde uppgiften. Svaren har sedan analyserats utifrån varje fråga, och utifrån varje rektorsområde för att kunna se vad eleverna lyfter, vad det finns för gemensamma teman och hur eleverna tycker vi borde adressera dem.
De frågor som eleverna fick ta ställning till var:

  1. I enkäten förekom elevsvar som löd: “hjälper du någon så får du själv problem” som svar på frågan: “Vad gör du om du eller ngn annan elev blir illa behandlad?” Resonera kring detta svar, är det viktigt att vi står upp för varandra? Varför och vad blir konsekvensen om vi alla bara blundar och går förbi när vi ser en person bli kränkt/utsatt för något i vår omgivning?
  2. Utifrån enkäten har det framkommit att det efterfrågas mer personal ute i korridorerna. Finns det någon plats på skolan som ni nu upplever är väldigt fri från vuxennärvaro och där vuxna borde vara mer? Vad tycker ni de vuxnas uppgifter ska vara ute i korridorerna? Vad är bra idag och vad kan bli bättre?
  3. 17% av de som svarat på enkäten upplever att de inte vet vart de ska gå om de själva blir utsatta för eller ser en annan person utsättas för kränkningar. Vad tror ni detta beror på och hur kan vi förändra detta på skolan? Vad hade underlättat för er för att kunna anmäla en kränkning på skolan när ni ser den?
  4. Flertalet elever upplever att det finns en viss otrygghet i klassrummet. Vad är det som skapar otrygghet i klassrummet och vad kan man göra när det uppstår? Hur skapas en trygg klassrumsmiljö?

Vad skapar otrygghet?

De områden som eleverna lyfter som platser där de upplever en ökad otrygghet är: Längst ner i västkorridoren och längst ner i östkorridoren. Området mellan skolan och arenan, utanför biblioteket utan för vissa dörrar upplevs också som otrygga platser att vistas på. Ungdomar som inte är elever men som vistas i skolans lokaler samt elever som skolkar upplevs också bidra till en ökad otrygghet.


Vad skapar trygghet?

Det saker som eleverna lyfter är: Vuxna som visar att de ser och bryr sig och som skapar förtroendeingivande relationer med elever. Det är viktigt att det finns tydliga regler, en tydlig struktur samt förutsägbara förväntningar på elever och lärare i klassrummet. Skolans övervakningskameror ses som positivt av flertalet elever. En uttalad önskan om att läraren skapar struktur och rutiner, ser till att de efterföljs men också att eleverna måste respektera strukturerna. Att lärare samlar in mobiltelefonerna för att skapa bättre studiero ses som något positivt av eleverna. Från flera rektorsområden lyfts att skolans trygghetsvärdar är bra på att hantera konflikter samt är viktiga för trygghetsskapandet i skolans korridorer.


Med utgångspunkt i fokusssamtalen finns till synes en utbredd kunskap om vart man tar vägen om det skett en kränkning. Men eleverna lyfter förbättringsområden i form av tydligare information och markering var viktig personal sitter, exempelvis ansvarig mentor, rektor eller ansvarig elevhälsopersonal. Eleverna föreslår även att det ska vara enklare och mer tillgängligt att fylla i en kränkningsanmälan.

Elever över hela skolan lyfter behovet av att kunna lämna anonyma uppgifter. Det finns en vilja att prata med vuxna, men en oro att det blir känt bland andra elever. “man vill inte vara golare” , det vill säga att man inte vill ange någon av sina kamrater.


Sammanfattande slutsatser och förslag

Vid genomgång av de svar som gavs vid fokussamtalen så framträder önskningar och behov om tydliggörande av strukturer. Att skolan behöver jobba mer förebyggande gällande goda lärmiljöer i klasserna samt med att främja närvaron. Detta för bygga en miljö av trygghet i klassrummet där alla vågar ta plats och känner studiero. Eleverna lyfter önskningar av tydliga klassregler, tydligt uttalade och förutsägbara förväntningar Både elever emellan, och mellan pedagog och elev.


Läsåret 2019/20


Läsåret 2018/2019 var första året som likabehandlingsgruppen hade en ny konstellation, med representanter från varje rektorsområde. Det var också första året som varje rektorsområde valde egna fokusområden gör att lokalisera likabehandlingsarbetet utifrån varje rektorsområdes specifika behov. Det var också första året som det genomfördes två elevundersökningar istället för en. Med de lärdomar och nya arbetssätt som vuxit fram under läsåret så kommer likabehandlingsgruppens uppdrag ha två målsättningar: En skolövergripande målsättning och en lokal för varje rektorsområde


Plan för nästa år skolövergripande

Under​ ​det kommande läsåret så ser likabehandlingsgruppen det som en huvuduppgift att på ett närmare och mer samordnat sätt arbeta med de andra aktörerna på skolan som jobbar med trygghet och likabehandlingsfrågor. Målet är att på ett bättre och mer samordnat sätt lyfta de frågor som bedöms som aktuella på skolan och med mer samlad kraft driva skolans likabehandlingsarbete.


Fokusområden för likabehandlingsarbetet för varje rektorsområde.

Med det underlag som framkom från elevenkäten och från fokussamtalen så har likabehandlingsgruppen i samråd med ansvarig rektor utformat ett fokusområde för varje rektorsområde på skolan. Under detta läsår kommer den utsedda representanten för varje rektorsområde tillsammans med resten av gruppen jobba med de valda fokusområdet, med ett antal för området aktuella aktiviteter. Målet med detta blir tvådelat. Dels att lyfta och jobba lokalt i arbetslagen med de frågor som är mest aktuella för just deras elever, dels som likabehandlingsarbetet görande och aktivitet blir mindre av en extern expertgrupp utifrån till ett gemensamt arbete som berör och engagerar hela skolans personal.


Rektorsområde 1

Rektor Agneta Wessman -Alsin

fokusområde:​ Studiero

Insats​:

  • Att identifiera och utveckla Lärmiljöer i klassrumsmiljö.
  • Att utifrån fokusområdet i Angeredsmodellens regi ”Lärarens ledarskap” utveckla sitt ledarskap.

Rektorsområde 2

Rektor Patrick Gladh

Fokusområde:​ Skapa goda relationer mellan personal och elever

Insats:

  • Tydliggörande och transparens av förväntningar mellan personal - elev
  • Arbeta för en ökad tillgänglighet mellan personal- elev

Rektorsområde 3

Rektor Roger Bloom

Fokusområde​: Goda lärmiljöer med fokus på språkets betydelse

Insats:

  • Tydliggörande från lärare till elev kring språkets roll i undervisningen
  • skapa en tryggare lärmiljö för elever med en lägre språklig representation i klassrummet.

Rektorsområde 4

Rektor Calina Folme

Fokusområde:​ Närvaro

Insats:

  • Tydliggörande av syfte och struktur i undervisningen
  • Skapa tydligare målbilder
  • Närvarouppföljning
  • Gemenskapshöjande aktiviteter

Rektorsområde 5

Rektor Ola Lindhé

Fokusområde:
SA och LC​: studiero/god lärmiljö
Sprintus​: förberedas inför framtida utbildnings -och yrkesval, och ökad delaktighet och inflytande

Insats:
SA​: implementera bedömningsmatriser, terminsöversikt per årskurs, syfte och lektionsinnehåll ska presenteras tydligt
LC​: Gemensamt förhållningssätt, implementera ordningsregler, ökat samarbete lärare-EHT, utveckla klassrådet
Sprintus:​ Studiebesök på GU och Chalmers, ett mer strukturerat samarbete med SYV, synliggöra årsplaneringen, låta eleverna vara delaktiga i planeringen av projekt, utveckla klassrådet









Kontaktuppgifter

All personal på Angeredsgymnasiet​ är skyldig att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling förekommer. Ta i första hand kontakt med mentor eller annan pedagogisk personal,därefter kontakta rektor eller någon från elevhälsan.


Rektorsområde 1

Program Vård- och omsorgsprogrammet, YRK/VO, Handelsprogrammet, Lärling

Rektor Agneta Wessman Alsin mobil: 0702-47 36 33 e-post: ​agneta.wessman.alsin@educ.goteborg.se


Skolsköterska Gunilla Lindblad mobil: 0736-66 05 51 e-post: ​gunilla.lindblad@educ.goteborg.se
Kurator Mia Sundkvist Mobil: 0736-66 24 58 e-post: ​mia.sundkvist@educ.goteborg.se
Specialpedagog Annelie Skånberg mobil: 0728-55 37 96 e-post: ​annelie.skanberg@educ.goteborg.se



Rektorsområde 2
Program - ​Ekonomiprogrammet, IA, Online
Rektor - ​Patrick Gladh


Mobiltel: 0727-26 15 94 e-post: ​patrick.gladh@educ.goteborg.se​:
Skolsköterska Emilie Onwodi mobil: 0707 - 972179 e-post: ​emilie.onwodi@educ.goteborg.se
Specialpedagog Jessica Aronsson mobil:0736-662823 e-post: ​jessica.s.aronsson@educ.goteborg.se




Rektorsområde 3
Program - ​Språkintroduktion
Rektor Roger Bloom Mobil: 0706- 60 12 42 e-post: ​roger.bloom@educ.goteborg.se
Skolsköterskor Eva Jarlemyr mobil: 0736-66 05 53 e-post: ​eva.jarlemyr@educ.goteborg.se
Jenny Lindholm mobil: 0736-66 05 57 e-post: ​jenny.lindholm@educ.goteborg.se


Kuratorer Malin Sjöberg Mobil: 0705-24 36 06 e-post: ​malin.sjoberg@educ.goteborg.se
Marcelo Erhamre Mobil: 0739-102689


e-post: ​marcelo.erhamre@educ.goteborg.se
Specialpedagoger Sara Ekdahl mobil:0728- 55 31 28 e-post: ​sara.ekdahl@educ.goteborg.se
Maria Grip mobil: 0725- 54 68 37 e-post: ​maria.grip@educ.goteborg.se



Rektorsområde 4
Program - ​Riksgymnasiet för rörelsehindrade, Naturprogrammet
Rektor Calina Folme mobil: 0702- 15 31 90 e-post: ​calina.folme@educ.goteborg.se
Skolsköterska Gunilla Lindblad mobil: 0736-66 05 51 e-post: ​gunilla.lindblad@educ.goteborg.se



Kurator Marcelo Erhamre Mobil: 0739-102689 e-post: ​marcelo.erhamre@educ.goteborg.se


Specialpedagog - Naturvetenskapliga programmet Annelie Skånberg mobil:0728- 55 37 96 e-post: ​annelie.skanberg@educ.goteborg.se
Specialpedagog - Riksgymnasiet Lena Andreasson


mobil: 0767-98 32 88 e-post: ​lena.andreasson@educ.goteborg.se
Specialpedagog - Riksgymnasiet Sara Ekdahl mobil: 0728- 55 31 28 e-post: ​sara.ekdahl@educ.goteborg.se


Rektorsområde 5
Program - ​Samhällsprogrammet, Lärcentrum, Sprintus, Preparand
Rektor Ola Lindhé mobil:0707- 61 69 37 e-post:ola.lindhé@educ.goteborg.se


Skolsköterska Emelie Onwodi mobil: 0736-66 05 53 e-post: ​emelie.onwodi@educ.goteborg.se


Kurator Mia Sundkvist Mobil: 0736-66 24 58 e-post: ​mia.sundkvist@educ.goteborg.se Specialpedagog Jessica Aronsson mobil:0736-662823 E-post: ​jessica.s.aronsson@educ.goteborg.se





Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna


diskrimineringsgrunderna
​ . De sju ​diskrimineringsgrunderna
​ är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering
​ innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad ​indirekt diskriminering
​ . Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet ​likabehandling
​ menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier
​ innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier
​ innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier . Med diskrimineringsgrunden ​könsöverskridande identitet
​ eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden ​etnisk tillhörighet
​ menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 10 Med ​funktionshinder
​ menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med ​sexuell läggning
​ menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med ​kränkande behandling
​ menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman
​ : Den som är ​huvudman
​ för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. Bilaga 2. Aktuella bestämmelser Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande


behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 § I detta kapitel avses med – elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, – barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., – personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och – kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.