Hyresgäster på Åkerhus testade ny välfärdsteknik och digitala lösningar

Tanken med metoden som kallas användardriven innovation är att de boende ska må bättre.

Samtalen satte igång processer hos hyresgästerna och medarbetarna. Efter intervjuer med ett 25-tal äldre följde många spontana samtal och hyresgästerna visade stort engagemang.

Hyresgästerna kände sig otrygga på natten och var rädda för att ramla i mörkret om de behövde gå på toaletten. Det löstes med lampor som tänds automatiskt.

Foto: Anna Sigvardsson

– När vi samlade ihop önskemål och behov hittade vi tre begrepp som var viktiga: trygghet, självständighet och delaktighet. De har vi också använt när vi tittat på lösningar, berättar Ann-Christin Ericson, lokal projektledare.

Valde ut tre förslag

Det kom in många förslag från hyresgästerna och av dem valdes tre ut: Trygghetslarm, ljusautomatik och interaktiva informationstavlor.

– De var inte nöjda med trygghetslarmen, de ville kunna prata med personalen även om de var utanför rummet. De upplevde en otrygghet om natten och var rädda för att ramla i mörkret om de behövde gå på toaletten. De önskade också lättillgänglig information om vem i personalen som arbetar, matsedel, dagens aktiviteter, namnsdag och busstider.

Byggde prototyper

För att testa olika idéer till lösningar byggde projektgruppen prototyper av enklare material som piprensare och wellpapp. Dessa visades sedan för hyresgästerna som kom med synpunkter, bland annat tyckte de att trygghetslarmet hade alldeles för många knappar.

Projektet har genomförts i samarbete med olika förvaltningar och verksamheter i Göteborgs Stad. Däribland konsument- och medborgarservice och Intraservice men också med All age hub, en regional samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation för välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer.

Hyresgästerna fick testa

Hyresgästerna fick även testa och tycka till om lösningarna. Projektgruppen byggde prototyper som sedan visades för hyresgästerna på Åkerhus.

— Larmen passade inte så bra för alla, det var vissa tekniska problem som ställde till det. Andra var rätt nöjda. Vi testade olika larm och gps-larmet var en väldigt positiv upplevelse. Vissa tyckte bättre om sitt gamla larm för att det nya drog mer batteri.

Likadant var det med det automatiska ljuset. En del tyckte det var bra och andra tyckte det var mindre bra.

— Du har en sensor under kudden, när du sätter dig upp tänds en lampa. Vissa tyckte att den tändes för lätt, de hade satt sig upp i sängen, men skulle ingenstans.

Tre informationstavlor sattes upp till en början, på två våningar och en i entrén. Eftersom intresset var stort från hyresgästerna och det fanns pengar kvar i projektet köptes fler informationstavlor in så att alla våningar nu har sin egen.

— Intresset har vuxit efter hand och det är en pedagogisk uppgift för personalen att lära ut hur den fungerar. Hyresgästerna får trycka på tavlan för att hitta väder, namnsdagar, dagens meny, aktiviteter, busstider och gamla vykort från Göteborg. Innan jul träffade jag en dam som satt på första våning och tittade på skärmen. Hon hade gått runt till alla och jämfört informationen, den hon satt vid tyckte hon var bäst. Innan covid-19-pandemin hade de även tävlingar och roliga aktiviteter kring skärmen.

Har följts av forskare

Innovationsprojektet Åkerhus 2.0 pågick 2019 till 2020 och har följts och utvärderats av forskarna Qarin Lood och Isak Berge från Centrum för åldrande och hälsa Age cap, Göteborgs universitet.

Isak Berge hade fokusgruppsamtal med personalen där de pratade om metoden, användardriven innovation, och hur man med hjälp av den kan samskapa med sköra äldre och personalen fick svara på vad samtalen gett de äldre.

— Resultatet visar på en större kontakt mellan personalen och hyresgästerna, att de äldre hade känt sig mer tagna på allvar och några vittnade om att de äldre hade sträckt på sig och fått en annan kroppshållning.

Qarin Lood lät äldre dokumentera sin vardag med hjälp av en polaroidkamera för att visa på miljöer eller platser som är bra eller dåliga, till exempel en dörröppning som var för trång. Men också annat till exempel aktiviteter eller situationer som hyresgästerna upplevde som viktiga och betydelsefulla för att må bra.

— Vi gjorde en kort beskrivning på bilden över vad den föreställde och efter en tid kom Qarin Lood för att ha intervjuer med dem som deltagit och samtalen upplevdes som väldigt betydelsefulla av hyresgästerna.

Lärdomarna ska användas

Tanken är att lärdomarna från projektet ska användas på andra vård- och omsorgsboenden i staden.

— Antalet äldre kommer att bli fler men våra resurser kommer inte att öka  lika mycket. En av grundstenarna är att inte göra onödiga saker och hitta tid för det goda mötet mellan hyresgästerna och personalen. Informationstavlor är ett sätt att vara rädd om tiden. Om hyresgästen själv kan ta reda på vad det blir för mat i stället för att hitta eller ringa efter personalen, då spar hyresgästen dels sin egen tid men också personalens, säger Ann-Christin Ericson.

Projektgruppen för Åkerhus 2.0. Övre raden: Heidi Dahlgren, undersköterska, Lena Mogren, arbetsterapeut, Sanna Larsson, undersköterska. Nedre raden. Ann-Christin Ericson, projektledare, Annki Sloth, undersköterska, och Anette Muller, undersköterska.

Text: Petra Lundgren