Skolenhetsutredningen


I skolenhetsutredningen har grundskoleförvaltningen utrett hur skolornas organisation kan bli bättre och mer likvärdig. Utredningen ligger till grund för arbetet med en ny skolenhetsorganisation som ska införas från läsårets start höstterminen 2021.

Bakgrund

Innan Göteborgs grundskoleförvaltning bildades 2018 var alla skolor organiserade under tio stadsdelar. Det har gjort att den nuvarande organiseringen av skolenheterna i Göteborg ser olika ut. På grund av detta har det funnits ett behov av att ta reda på hur en mer likvärdig organisering av skolenheterna kan se ut. Därför genomförde grundskoleförvaltningen skolenhetsutredningen under 2019.

Syfte och mål

Syftet med skolenhetsutredningen har varit att ge förslag på hur organiseringen av skolenheterna kan förbättras och bli mer likvärdig. Målet med en ny skolenhetsorganisationen är att den ska vara långsiktigt hållbar. Den ska ge möjligheter till ökad likvärdighet för eleverna, förbättrade möjligheter till en ekonomi i balans för skolenheterna, starkare stöd till skolenheternas ledning och ökat samarbete och lärande bland medarbetarna på skolan.

Utredningens struktur

Skolenhetsutredningen har bestått av fyra delutredningar. Resultaten från de fyra delutredningarna sammanfattas i en delrapport. Utifrån den rapporten har vi gjort en analys och förslag på principer i en slutrapport för hela utredningen. Slutrapport och genomförandeplan beslutades av grundskolenämnden i juni, 2020.

Vi som arbetat med skolenhetsutredningen är en projektgrupp med personer från olika stödavdelningar. Vi har även tagit hjälp av medarbetare i skolorna för att få deras perspektiv i utredningen. 

Utgångspunkter

Göteborgs grundskoleförvaltning har tre förstärkningsområden. Dessa är:

  • Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande.
  • Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet samt kompensera för deras olika förutsättningar.
  • Tydligare ansvar, styrning och ledning för att öka elevernas kunskapsresultat. 

Förstärkningsområdena har fungerat som utgångspunkter i skolenhetsutredningen. En annan utgångspunkt i arbetet med utredningen har varit att öka förutsättningarna för rektorer och pedagoger att vara pedagogiska ledare på skolenheterna. Dessutom är samhällsutveckling och befolkningsutveckling viktiga faktorer för hur en framtida skolenhetsorganisation ska se ut.

Avgränsningar

Det finns vissa saker som inte har ingått i skolenhetsutredningen. Intern service så som måltider, fastigheter och städ har inte ingått i utredningen. Inte heller resursfördelningsmodellen, som bestämmer hur mycket pengar varje skolenhet får, har varit en del av skolenhetsutredningen.