Referensgrupper

Trafikkontoret medverkar på olika sätt i utvecklings- och innovationssamarbeten som rör trafiksystem, fordon och framkomlighet i Göteborg. Vi arbetar tillsammans med många olika aktörer inom akademi, forskningsstiftelser, stora och små bolag, andra städer och organisationer. Vi är bland annat med i referensgrupper för att lyfta samhällsnyttan ur vårt perspektiv som väghållarmyndighet och upplåta plats för att väl valda projekt ska få möjlighet att testa innovationer och utveckla vår stad.

ArbPark - Nya lösningar för framtidens arbetsplatsparkering

Projektet ska ta fram ny kunskap för att utveckla arbetsplatsparkering, som en del i den attraktiva och innovativa staden.

Genom att arbeta med nya lösningar för arbetsplatsparkeringar vill man bidra till byggande av täta attraktiva stadsmiljöer, minskning av persontransporters utsläpp och klimatpåverkan samt skapandet av effektiv ytanvändning i städer.

Göteborgs Stad deltar i projektets referensgrupp tillsammans med bland andra fastighetsägare och arbetsgivare. ArbPark består av fem arbetspaket, vilka till stor del utgår från data och erfarenheter från två fallstudier som löper under projektets gång. Fallstudierna omfattar centrala stadsutvecklingsprojekt med nya arbetsplatser för Chalmers/Johannebergsområdet samt för Lindholmen, Norra Älvstranden.

Projektet pågår från 2016 till 2019.

Projekt finansieras av Vinnova.

Projektet koordineras av IVLSvenska Miljöinstitutet.

Cykelstaden - El-assisterade lastcyklars framtida roll

Cykelstaden syftar till att utvärdera användningspotentialen för el-assisterade lastcyklar inom kommunala verksamheter. Projektet bygger vidare på det Vinnova-finansierade projektet ELMOB.

Cykelstaden kommer att undersöka vilka eventuella hinder som tillverkare, användare och andra intressenter står inför. Syftet är att underlätta en fortsatt användning, med minskad klimatpåverkan från transportsektorn som följd.

Inom ramen för projektet kommer det att samlas in data från användarna om deras upplevelser. Vi ser en möjlighet att dra nytta av den demonstration som redan utförts inom ELMOB i syfte att skapa bättre kunskap om möjligheten att ersätta bilresor med el-assisterade lastcyklar. Återkoppling i form av riktlinjer kommer att ges till ellastcykel-designer och staden med flera. Projektresultaten är även tänkt att kunna används som en referens för andra städer.

Projektet pågår från 2016 till 2018.

Finansieras av Energimyndigheten.

Projektet drivs av Viktoria ICT.

CykelSim

Målet med projektet CykelSim är att studera cyklisters möjlighet till undanmanöver, genom att konstruera och bygga upp en cykelsimulator. En studie kommer att genomföras i simulatorn för att studera effekter som påverkar cyklistens förmåga att väja.

Att mer i detalj förstå vad som påverkar och begränsar cyklistens förmåga att undvika fara kan vara till stor hjälp vid utformning av så väl cyklar som däck, men även vägar och infrastruktur. För stadens del är framför allt det sistnämnda intressant, vilket gör att trafikkontoret medverkar i en referensgrupp för projektet.

Simulatorn, som byggs i VTI:s befintliga körsimulator, ska även kunna användas som ett forskningsverktyg för att studera cyklisters beteenden i stort, så som körsimulatorer för personbilar och lastbilar används i dag.

Projektet pågår från 2016 till 2018.

Projekt finansieras av Vinnova inom ramen för innovationsprogrammet FFI (Fordonsstrategisk forskning och innovation)

Projektet koordineras av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Analys av effekter av friflytande bilpooler

Runtom i världen etableras friflytande bilpooler, en ny typ av tjänst inom mobilitietsområdet. Trafikkontoret medverkar i ett projekt som analyserar effekterna av dessa bilpooler.

I så kallade friflytande bilpooler bokar användarna bil via en applikation i telefonen och kan sedan hämta och lämna den på valfritt ställe i staden. Syftet med det här projektet är att öka kunskapen om friflytande bilpooler och undersöka effekterna i stadsmiljön. Trafikkontoret deltar i projektets referensgrupp för att ta del av kunskap och forskningsresultat.

Inom ramen för projektet analyseras bokningsdata och fordonsrörelser. Man använder öppen, tillgänglig data från tre olika aktörer i 15 städer runtom i världen. Utifrån datan utreds nyttan med hänsyn till olika parametrar. Till exempel undersöks om korta resor med poolbil inom stan konkurrerar med privatbilismen eller med kollektivtrafik, gång och cykel. Man tittar även på hur den här typen bilpool, som inte har någon fast fysisk plats, kan påverka parkeringssituationen i staden.

Resultatet av forskningen kommer att användas för att utvärdera miljö- och energikonsekvenser och som beslutsunderlag.

Projektet pågår under 2015 till och med 2017.

Finansieras av Energimyndigheten

Projektet koordineras av Viktoria ICT

FALCON - Lättviktslösningar i fiberkomposit för framtidens infrastruktur

Framtidens infrastruktur ställer krav på nya material och byggmetoder. Trafikkontoret deltar i FALCON-projektet för att stötta forskningen kring och framtagningen av fiberkompositmaterial för brobyggande.

Syftet med projektet FALCON är att skapa nya möjligheter för svensk industri att bygga lätta broar av fiberkomposit. FALCON finansieras av Vinnova och är ett multidisciplinärt konsortium där Trafikkontoret deltar som en av 15 aktörer från hela innovationskedjan - industri, akademi och offentlig sektor.

Göteborg som innovationsstad vill vara med och driva utvecklingen av nya byggmetoder och material. I framtiden kommer alternativa material och metoder vara nödvändiga, framförallt i framtagandet av större vägbroar. Fiberkomposit består av plast som armerats med fiber av kol eller glas. Eftersom det är ett hållbart, lättviktigt och starkt material med lång livslängd kan fiberkomposit vara ett lättviktsalternativ till brostrukturer av stål eller betong.

När Göteborg nu förtätas är det viktigt att byggprocesserna blir snabbare, för att minska påverkan på samhälle och invånare. En bro i fiberkomposit går i princip att montera i ett stycke, vilket gör att installations- och entreprenadtiden blir kortare. Trafikpåverkan kan på så sätt minimeras under byggtiden och därmed blir samhällskostnaden lägre.

I FALCON deltar Trafikkontorets i arbetspaketet för upphandlingsprocesser. Förväntan är att genom FALCON-projektet få bättre kunskap om bland annat design, tillverkning och upphandlingsprocesser av kompositbroar. Projektets resultat kommer att spridas inom både industri och akademi.

Projektet pågår under 2015 till 2018.

Finansieras av Vinnova inom LIGHTer - Strategiska innovationsprogrammet för lättvikt

Projektet koordineras av Swerea

FOI-projekt om säkrare korsningar för cykel

Om du är en av alla de göteborgare som tar dig fram på cykel kan du under 2017 få vara med om en riktig Sverigepremiär. Tanken är nämligen att Göteborg ska få landets första riktiga cykelrondell.

Försöket med cirkulationsplats som alternativ till de traditionella flervägskorsningarna är en del av FOI-projektet om säkra cykelkorsningar. Trafikkontoret deltar som samarbetskommun och studieort.

Projektets syfte är att öka kunskapen och ta fram utformningsprinciper som ger säkra och smidiga korsningar. Göteborgs Stad har sedan 90-talet arbetat medvetet med åtgärder för att skapa säkra cykelbanor och staden har idag förhållandevis få cykelolyckor. Det största problemet med dagens cykelkorsningarna handlar främst om framkomlighet. Idag är många korsningar obevakade och när cyklister från flera olika håll ska mötas uppstår oklarheter kring väjning och företräde.

För att hitta nya sätt att skapa framkomliga korsningar för cyklisterna kommer FOI-projektet att göra ett försök med en cykelrondell. En inventering har gjorts på ett hundratal cykelkorsningar, och en korsning nära Ullevi har valts ut som testplats. Den lämpar sig väl eftersom både fotgängare och cyklister från tre håll ska möts i korsningen, som delvis har dålig sikt.

Den nya cirkulationsplatsen med linjer och skyltning beräknas komma på plats under 2017. En utvärdering kommer att göras och om resultatet slår väl ut kan modellen på sikt tas upp i de nationella riktlinjerna. Förhoppningen är att Göteborg ska få korsningar som är säkra, smidiga och lätta att ta sig fram i. När rondellen är på plats är du välkommen att testa själv!

Projektet pågår under 2016 och 2017.

Projektet finansieras av Trafikverket

Projektet koordineras av Trivector

Testbädd för fördröjning och rening av dagvatten

För att kunna hantera olika typer och stora mängder regnvatten behövs en kombination av flera dagvattenlösningar. Det finns idag en stark efterfrågan på tekniska lösningar som kan rena dagvatten lokalt.

Syftet med projektet är att utveckla en testbädd för studie av lokal fördröjning och rening av dagvatten, där även teknikleverantörer kan testa och utvärdera sina lösningar. Trafikkontoret deltar i projektets referensgrupp för att öka sin kunskap om frågan.

Bakgrunden till projektet är att hälften av Sveriges vattendrag inte uppfyller EUs krav på god status. Dagvatten pekas ut som en av källorna till förorening av sjöar och vattendrag. För Göteborgs stads del befinner man sig idag i en brytpunkt i och med att de ledningsnät man tidigare använt för att fördröja dagvatten fått kapacitetsproblem. Reningen av dagvatten behöver förändras och komma upp till ytan.

Inom ramen för projektet kommer en testbädd att konstrueras där olika typer av dagvattenanläggningar kan testas, till exempel regnbäddar, svackdiken, fördröjningsmagasin och flytande våtmarker. De olika lösningarna kommer att testas och utvärderas. Målet är att få fram forskningsresultat som kan fungera som beslutstödsverktyg för kommuner.

En långsiktig förväntan på projektet är att sjöar och vattendrag ska få bättre ekologisk status och att behovet av utbyggnad av reningskapacitet ska minska.

Projektet pågår under 2016 till 2020.

Projektet finansieras av Vinnova

Projektet drivs av SP -Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Planering av laddningsinfrastruktur och elfordon i kollektivtrafiksystem

När eldrivna fordon tar plats i kollektivtrafiken ställs nya krav på både städer och operatörer. Trafikkontoret deltar i ett forskningsprojekt som undersöker hur elfordon påverkar hela kollektivplaneringsprocessen.

Forskningsprojektet leds av Linköpings universitet. Trafikkontoret deltar i projektets referensgrupp för att kunna ta del av ny kunskap kring hur staden som väghållare kan hantera de krav elbussar ställer på stadsplaneringen.

Majoriteten av den forskning som tidigare bedrivits inom området har utgått från själva elfordonet, dess utformning och potential. Det här projektet utgår istället från hur själva planeringen av kollektivtrafiken påverkas av elfordon, både när det kommer till tidtabeller och turfrekvens men även planering och optimering av laddstationer.

Göteborgs stad vill bidra till att underlätta införandet av elfordon i bussflottan eftersom det finns stora nyttor med eldriven kollektivtrafik. Till exempel kan tidtabeller utökas eftersom elfordon möjliggör kollektivtrafik på andra tider på dygnet och i områden den tidigare inte kunnat gå på grund av utsläpp och buller.

I projektet studeras kollektivtrafikens faktiska förhållanden i Göteborg och Stockholm. Målet är att bygga kunskap och bidra med lösningar som kan hjälpa kollektivtrafikoperatörerna att hantera elbussar i sina system.

Projektet pågår under 2015 till 2018.

Projektet finansieras av Energimyndigheten
Projektet drivs av Västtrafik

Institutionella ramverk för integrerade mobilitetstjänster i framtidens städer

Idag är det inte möjligt att resa på en och samma mobila biljett genom Europa. Varför är det så? Vilka hinder finns för det integrerade, mobila resandet och hur kan dessa hinder överkommas?

Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att bygga kunskap om hur befintliga institutionella ramverk påverkar urbana transporter. Målet är även att ta fram vetenskapligt grundade rekommendationer för hur ramverken kan förändras, så att nya integrerade reselösningar kan bli verklighet. Trafikkontoret deltar som referensgrupp i projektet som drivs av K2, Sveriges internationella centrum för kollektivtrafik.

Institutionella ramverk inbegriper bland annat samhälleliga regelverk och planeringsprocesser, förvaltningsmodeller, styrmedel och organisationskulturer. Det är dessa typer av ramverk som behöver förändras för att möjliggöra ett ökat hållbart resande med integrerade mobilitetstjänster. Med integrerade mobiltjänster menas den typ av resetjänst som innefattar hela transportsystemet i ett enda samverkande ekosystem. Det skulle till exempel kunna innebära att en resenär har tillgång till poolbil, hyrcykel, kollektivtrafik och taxi genom en och samma app. På så sätt går det att resa med olika transportsätt på en och samma mobila biljett, något som möjliggör ett flexibelt vardagsresande även utan att äga bil.

Projektet pågår under 2015 till 2018.

Projektet finansieras av Vinnova
Projektet drivs av K2centrum

Kringfartslogistik - effektivare utnyttjande av infrastruktur

Utan välfungerande godstransporter stannar staden. I det här projektet tittar man på hur befintlig infrastruktur kan utnyttjas mer effektivt för godstransporter och samtidigt minska miljöpåverkan.

Göteborg växer och staden står inför flera stora infrastrukturprojekt. Trängseln på lederna runt staden förväntas bli allt värre. Projektet Kringfartslogistik undersöker hur godstransporter in och ut ur städer kan bli mer effektiva med hjälp av dynamisk styrning. Trafikkontoret deltar i projektet som en av flera aktörer från näringsliv, myndigheter och akademi. Projektet koordineras av Lindholmen Science Park och DB Schenker Consulting är operativ projektledare.

Alla leveranser in till städer är beroende av hur kringfartslederna ser ut. När det kommer till kopplingen mellan långväga transporter och stadsdistribution finns inte så mycket tidigare forskning. Ett av det här projektets syften är just att öka kunskapen om kringfartslogistikens betydelse i logistikinfrastrukturen.

Kringfartsprojektets förstudie visade att det finns ett stort behov av att utnyttja infrastrukturen bättre. Med dynamisk styrning kan godstrafik som uppfyller vissa miljökrav ges tillgång till prioriterade körfält, beroende på rådande trafiksituation. Förstudien visar att dynamisk styrning kan skapa förbättringar i form av både tidsvinster och miljökvalitet. I vissa situationer skapas en win win-situation som ger bättre trafikflöde i alla filer.

I förstudien konstaterades att ett antal frågor behöver utredas vidare ur ett genomförbarhets- och hållbarhetsperspektiv. Det är inte själva tekniken som är den största utmaningen, det finns flera barriärer att hantera kring både regler och incitament. Det finns även organisatoriska utmaningar som kräver samverkan och nya, hållbara affärsmodeller.

I projektets nuvarande fas görs flödessimuleringar på utvalda sträckor i Stockholm och Göteborg. Projektets mål är att resultaten från förstudie och genomförbarhetsstudie ska leda fram till verkliga demonstrationsprojekt som kan verifiera potentialen och samhällsnyttan med dynamisk styrning.

Projektet pågår under 2016 till 2018.

Läs mer på closer.lindholmen.se/nyheter/effektivare-utnyttjande-av-infrastrukturen-projektet-om-kringfartslogistik-gar-i-nasta-fas

Finansieras av FFI-programmet via Vinnova

Projektet drivs av CLOSER/ Lindholmen Science Park

CITYLAB Project - follower city

Trafikkontoret deltar som follower city och tar på så sätt del av kunskap och erfarenheter från de städer och forskare som deltar. CITYLAB är ett projekt finansierat av Horizion 2020, vilket är EU:s största forsknings- och innovationsprogram.

Projektets syfte är att förbättra kunskapen om vilka effekter frakt och tjänsteresor har på våra stadsmiljöer. Innovativa lösningar för frakt i urbana miljöer testas och utvärderas i flera Europeiska städer, i syfte att stärka företagens lönsamhet och bidra till ökad effektivitet och hållbarhet. CITYLAB involverar många samarbetsstäder som London, Amsterdam, Bryssel, Southampton, Oslo, Rom och Paris. Städerna fungerar som ’levande laboratorier’, dynamiska och verklighetsförankrade testmiljöer i vilka offentliga och privata godstransportåtgärder kan utvärderas, anpassas och förbättras.

Projektet är ett initiativ kopplat till CIVITAS-nätverket.

Läs mer på citylab-project.eu

This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement no. 635898

FLOW - follower city

Trafikkontoret medverkar som follower city i projektet, vilket innebär att vi deltar i workshops och interaktiva webinars för att utbyta kunskap med syfte att utveckla staden genom att främja hållbart resande.

I utbyte med andra städer och organisationer höjer vi vår kompetens och utvecklar vår verksamhet inom hållbar mobilitet, samtidigt som vi delar med oss av värdefull kunskap till våra projektpartners.

FLOW är ett projekt som syftar till att skapa bättre trafikmodeller för gångtrafik och cykling. Detta görs genom att utveckla en användarvänlig metod som omfattar trafikmodeller för att bedöma effektiviteten av gång- och cykelåtgärder. Deltagande städer i projektet är Budapest, Dublin, Gdynia, Lissabon, München och Sofia. Knutna till projektet finns även 25 follower cities, varav Göteborg är en. FLOW är finansierat av Horizion 2020 programmet från den Europeiska kommissionen och är ett initiativ kopplat till CIVITAS(länk till nätverkssidan).

Läs mer om projektet på h2020-flow.eu/

This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 635998

CIMEC – follower city

Cooperative ITS* for Mobility in European Cities

Trafikkontoret medverkar i CIMEC som en follower city, vilket innebär att vi deltar i workshops för att höja vår kompetens inom ITS*-området. På så sätt kan vi utveckla vår verksamhet och samtidigt vara med och påverka hur europeiska städer arbetar kring C-ITS* frågor.

CIMEC är ett projekt med syfte är att underlätta införandet C-ITS* genom att öka anpassningen av tekniska lösningar utifrån användarnas behov och därigenom minska upplevda hinder och risker i skapandet av Intelligenta Trafiksystemslösningar. Genom projektet identifieras städernas viktigaste transportutmaningar kopplat till strategier och hinder i införandet av C-ITS* i stadsmiljöer.

Läs mer på cimec-project.eu

*C-ITS – Cooperative-Intelligent Traffic System
*ITS – Intelligent Traffic System

This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 653637

SCORE - follower city

Trafikkontoret deltar som follower city i Interreg-projektet SCORE, vilket innebär att vi utbyter kunskap och delar erfarenheter med övriga parter i SCORE. Dessa är städerna Aberdeen, Amsterdam, Bergen, Bradford, Dordrecht, Gent, Göteborg, Hamburg och Århus samt Århus Universitet, University of Bradford och Amsterdam Data Science. Gemensamt för städerna är deras storlek, geografiskt läge nära hav eller större vattendrag samt en alltmer komplex trafiksituation.

Genom SCORE samverkar städerna, universiteten och även privata aktörer i olika konstellationer för att utveckla och testa lösningar för utmaningar som är gemensamma för två eller flera städer. Grundtanken i SCORE är att städerna - genom att öppna och dela med sig av data, källkod och erfarenheter - skapar innovationskraft som ger nytta för både medborgare och organisationer.

Trafikkontoret följer två initiativ som Hamburg driver för att förbättra information relaterat till vägarbeten. Likaså följer vi ett initiativ som Amsterdam driver avseende hantering av uppkopplad infrastruktur (IoT - Internet of Things). Vi delar också med oss av våra erfarenheter från utveckling och användning av rutiner och systemstöd för hantering av starttillstånd för vägarbeten (NyStart). Ytterligare initiativ håller på att formas, vilket gör att trafikkontoret kan komma att delta i fler samarbeten inom ramen för SCORE.

SCORE är finansierat av Interreg North Sea Region. Johanneberg Science Park samordnar Göteborgs deltagande i projektet.

Projektet pågår 2018-2022.

Läs mer här: