Du har rätt till teckenspråk oavsett hörselstatus, skolval, ålder, kulturell bakgrund eller bostadsort. Rätten till teckenspråk är grundläggande och en viktig faktor för att uppnå en god livskvalitet. Teckenspråk är en viktig del av dövkultur och skapar en känsla av tillhörighet till en gemenskap.

Svenskt teckenspråk

Svenskt teckenspråk är erkänt som ett officiellt språk i Sverige och skyddas av språklagen. 
Svenskt teckenspråk är ett fullständigt språk och ska inte förväxlas med tecken som stöd (TSS) eller tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK).

Att inte ha tillgång till ett fullvärdigt språk kan leda till språkdeprivation, vilket kan få allvarliga konsekvenser för en individs kognitiva och sociala utveckling.

Tillgång till teckenspråk är nödvändig för att döva ska kunna delta fullt ut i samhället, utbildning och arbetsliv. 

Det finns flera lagar, styrdokument och konventioner tar upp teckenspråkigas rättigheter och samhällets skyldigheter att möta deras behov.

Språklagen

I språklagen (2009:600) står det att samhället ska ”skydda och främja det svenska teckenspråket” och att ”den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket”. Språklagen är en skyldighetslag som offentliga verksamheter ska följa, till exempel kommuner, regioner och statliga organ.

I språklagen jämställs det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken, men i praktiken är skyddet olika. De nationella minoritetsspråken har ett mer långtgående skydd i lagen om minoriteter och minoritetsspråken, till exempel när det gäller språkliga rättigheter inom barn- och äldreomsorgen.

Du kan läsa mer om språklagen och svenskt teckenspråk på Institutet för språk och folkminne.Institutet för språk och folkminne.

Andra teckenspråk i världen

Det finns ungefär 160 olika teckenspråk i världen. Det finns inget enskilt internationellt teckenspråk utan varje land har sitt eget teckenspråk som har utvecklats lokalt precis som talade språk. I flerspråkiga länder, som till exempel Finland och Belgien, existerar det flera tecknade språk. Det tecknade språket påverkas av det talade/skrivna språket samt den kultur och språksyn som råder i landet. Därför ser det tecknade språket i Sverige annorlunda ut än det tecknade språket i Japan.

I internationella sammanhang där döva från olika länder träffas används "internationella tecken". Dessa internationella tecken är inte ett fullständigt språk utan är en enklare form av kommunikation med ett begränsat antal fasta tecken, gester och kroppsspråk. Döva från olika länder har gansa lätt att förstå varandra eftersom teckenspråket är visuellt. 

Till skillnad från de talade språken där familjen och närsamhället varit grunden för språkets utveckling har de tecknade språken framför allt växt fram på dövskolorna. I Europa etablerades dövundervisningen i mitten av 1700-talet, i Norden i början av 1800-talet.

Av alla länder i världen erkänner 41.5% officiellt sitt nationella teckenspråk. Det innebär 81 av totalt 195 länder. 
Sverige var först i världen med att erkänna teckenspråket som ett eget språk den 14 maj 1981. Därför firas Teckenspråkets dag den 14 maj i Sverige varje år.

Svenska teckenspråkets dag och Internationella teckenspråksdagen

14 maj firas Svenska teckenspråkets dag. Detta datum, 1981, beslutade riksdagen att svenskt teckenspråk är dövas modersmål och undervisningsspråk i dövskolor. Uppmärksamma dagen genom att bära något turkost, dövas färg. Färgen symboliserar gemenskapen kring, och kampen för, teckenspråket.  

23 september är internationella teckenspråksdagen. FN:s generalförsamling erkände datumet 2017 för att hedra grundandet av World Federation of the Deaf (WFD) år 1951. Deaf week firas runt om i världen för att stärka dövas rättigheter.