Befolkningsprognos
Kommunprognoserna kommer i början av mars varje år, och sträcker sig 20-25 år framåt i tiden. I år släpptes kommunprognosen 19 mars.
Delområdesprognoserna kommer mellan april och maj varje år, och sträcker sig 8 år framåt i tiden. I år kommer delområdesprognosen för stadsområden 10 april, och prognosen för mellanområden kommer i mitten på maj.
Kommunprognos
Göteborgs befolkning ökar enligt den nya prognosen med 97 000 invånare fram till år 2050 och årsskiftets dryga 613 000 personer förväntas bli 710 000. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de kommande 10 åren förväntas bli 4 300. Efter 2040 så minskar den årliga folkökningen, främst som ett resultat av Sveriges åldrande befolkning och att de mindre födelsekullarna som börjat att födas de senaste åren kommer in i åldersgrupperna som flyttar i störst utsträckning till Göteborg.
Göteborgs befolkning har ökat snabbt under de senaste två decennierna och stadens befolkning väntas fortsätta att växa de kommande 25 åren, men prognosen visar att tillväxttakten väntas bli lägre framöver. Flera faktorer bidrar till detta:
- Antalet äldre ökar snabbt.
Gruppen 85+ år förväntas bli dubbelt så stor till 2050. - Färre barn och unga på kort sikt.
Antalet barn i förskole- och grundskoleålder minskar under de närmaste åren, men ökar på längre sikt om barnafödandet utvecklas enligt SCB:s prognoser. - Långsammare befolkningstillväxt.
Tillväxttakten väntas bli lägre än de senaste 20 åren, främst på grund av förändrade migrationsmönster och lägre barnafödande. - Göteborgs andel av Sveriges befolkning fortsätter att öka under hela prognosperioden.
Hela rapporten
Läs hela rapporten Kommunprognos 2026
Kommunprognosen tas fram på ålder och kön och sträcker sig fram till år 2050. I Statistikdatabasen hittar du Kommunprognosen i siffror
Delområdesprognoser
De delområdesprognoser som görs är för Stadsområden och Mellanområden. Befolkningsprognoserna i siffror finns i Statistikdatabasen fördelade på ålder och geografiska områden.
Exakta prognossiffror fördelade på åldrar och områden finns i Statistikdatabasen för Stadsområden och Mellanområden. Prognosen för Stadsområden släpps i mitten av april och Mellanområden i mitten av maj.
Förteckning över Stadsområden, Mellanområden och Primärområden
Om befolkningsprognoserna
Befolkningsprognoserna avser den folkbokförda befolkningen. Det innebär att personer som bor i Göteborg men inte är folkbokförda i staden inte ingår i befolkningsprognoserna.
Befolkningsprognoserna utgår från den senaste årsstatistiken avseende befolkningens storlek och sammansättning samt de senaste årens befolkningsförändringar (födda, döda och flyttningar).
Bostadsbyggnadsprognoserna som används kommer från stadsbyggnadsförvaltningen. Antaganden om den framtida fruktsamheten och dödligheten utgår ifrån Statistiska centralbyråns prognoser och förlossningsprognoser från Västra Götalandsregionen.
Antaganden kring flyttströmmar baseras bland annat på diskussioner med Göteborg Stads ämnesexperter inom bostadsbyggande, migrationsfrågor och ekonomifrågor.
Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser
Det går aldrig att helt säkert veta hur stor befolkningen blir i framtiden eller hur den kommer att se ut. Vi gör våra prognoser genom att uppskatta dödlighet, fruktsamhet och flyttningar utifrån det vi vet om sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. Sådana uppskattningar är alltid osäkra. Eftersom utvecklingen också påverkas av faktorer som vi vet mindre om, ökar osäkerheten ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig.
Bostadsbyggande
En faktor som kan påverka prognosernas tillförlitlighet är att antalet planerade bostäder och antalet färdigställda bostäder kan skilja sig åt. Det finns flera osäkerhetsfaktorer kring det framtida planerade bostadsbyggandet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera, överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden osv.
Sammantaget så innebär detta att de byggplaner som fastställs ett visst år nästan alltid överskattar det framtida faktiska byggandet som sker. Speciellt gäller detta byggprojekt som ligger några år fram i tiden.
Hur beräknas befolkningsprognoserna?
Prognoserna beräknas så att folkmängdens storlek i slutet av varje år bestäms genom att invånarnas ålder ökas på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån. Prognoserna utgår ifrån den senaste befolkningsstatistiken och utnyttjar Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda.
Antal födda
Antal födda under året beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. Dessa fruktsamhetstal beräknas genom att utnyttja hur det historiska barnafödandet varit i varje åldersklass bland kvinnorna. Fruktsamheten antas förändras i enlighet med SCB:s antagna utveckling av fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder beräknas utifrån den historiska andel personer som avlidit i varje ettårsklass. Dödsriskerna antas minska marginellt på lång sikt.
Antal utflyttade och inflyttade
Antalet utflyttare beräknas genom att åldersspecifika utflyttningsrisker inom området tas fram. Dessa utflyttningsrisker räknas fram genom att andelen utflyttare av befolkningen i respektive ålder tas fram och divideras med befolkningens storlek i åldersklassen. Hur många personer som flyttar ut från ett område bestäms på det här sättet av åldersstrukturen i området. Om befolkningen i de mest flyttningsbenägna åldrarna (ofta 20-25 år) ökar kommer utflyttningen från området att öka. Antalet inflyttare bestäms utifrån historiska data och fördelas sen åldersmässigt utifrån hur det sett ut de senaste åren.
Antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar anpassas till var och en av stadens delområden utifrån dess historiska utveckling.
Särskilda prognoser
Särskilda prognoser görs för befolkning som flyttar in i nybyggda bostäder och för boende i äldreboenden. Vid prognosen för befolkningen i nyproducerade bostäder utnyttjas Stadsbyggnadsförvaltningens planer för bostadsbyggandet. Sedan bestäms en förväntad åldersfördelning hos inflyttarna i varje byggprojekt utifrån typ av bostäder och i vilket område de planeras byggas. För boende i servicehus utnyttjas verksamhetsstatistik från stadens administrativa register.
Totalt beräknas förutom en kommunprognos, prognoser för de 4 stadsområdena samt en prognos för var och ett av Göteborgs Stads 36 prognosområden. Prognosmodellen fungerar som så att summan av ett stadsområdes prognosområden stämmer överens med stadsområdesprognosen. På motsvarande sätt summerar de 4 stadsområdesprognoserna upp till kommunprognosen. Prognoser görs inte längre för primärområden utan den lägsta områdesnivån är de nya 36 prognosområdena.
Läs mer om prognoserna
Inflyttning i nybyggda bostäder