Språkcentrum stärker lärandet

Vid årsskiftet blir Språkcentrum en del av grundskoleförvaltningen. Förändringen öppnar för närmare samarbeten och större förståelse för modersmålsundervisning och studiehandledning i stadens skolor. Fokus? Alltid elevernas bästa.

Språkcentrum är en resurs i Göteborgs Stad som ger flerspråkiga barn och ungdomar möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan. Med omkring 200 modersmålslärare som undervisar i mer än 70 språk når verksamheten fler än 12 000 elever i grundskolan och gymnasiet varje år. Den omfattar även anpassade skolformer och erbjuds till både kommunala och fristående skolor. Ungefär en fjärdedel av eleverna går i fristående verksamheter.

Skillnad på modersmål och minoritetsspråk

- För att få delta i modersmålsundervisning krävs det att eleven har grundläggande kunskaper i språket. Man behöver förstå och kunna hänga med på lektionen för att kunna ta till sig undervisningen, säger Hanna Askelund, tillförordnad verksamhetschef på Språkcentrum.

Inför starten bedöms elevernas språkkunskaper för att säkerställa att man har rätt till undervisning i modersmålet. Ett undantag är de nationella minoritetsspråken som finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch, där elever har rätt till modersmålsundervisning även utan tidigare kunskaper.

- För minoritetsspråken ska vi leverera undervisning även om det bara finns en enda elev. För att få ihop logistiken på ett vettigt sätt får vi ibland göra det genom fjärrundervisning, säger Hanna Askelund.

Många utmaningar

Modersmålslärarna undervisar på skolor över hela staden, med studiehandledning under skoldagen och modersmålsundervisning efter skoltid.

- Studiehandledning innebär att ge elever pedagogiskt stöd i olika ämnen. Om det till exempel är i NO behöver läraren kunna, förstå och förklara fysik, och inte bara översätta språket.

Undervisningen på eftermiddagarna innebär utmaningar, särskilt när det handlar om yngre elever som ska ta sig till en annan skola. Rektorerna ansvarar för att elever som har rätt till modersmål faktiskt kan delta i undervisningen, vilket kräver både planering och resurser. Men även för läraren finns det utmaningar då grupperna behöver vara anpassade för eleverna, så att åldersspannet inte blir för stort och eleverna inte behöver ta sig för långt. Det är en balansakt som inte alltid är enkel att navigera.

Språk och kunskapsutveckling går hand i hand

- Ett gott modersmål gör det lättare att lära sig svenska. Vi möter exempelvis idag elever som har brister i sitt eget språk, de kan ha vuxit upp i flyktingläger eller andra miljöer där de lärt sig en blandning av olika språk. Då behöver eleverna få stöd i att utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar svenskan. Då stärker undervisningen i språken varandra, säger Hanna Askelund.

Hon beskriver hur modersmålsundervisning och studiehandledning är ett stöd i elevers lärande. Många elever har fullgoda ämneskunskaper från sina hemländer, men saknar språket. I de fallen kan en studiehandledare hjälpa eleven att visa sina verkliga kunskaper.

Många gånger fungerar även modersmålsläraren som en länk mellan skolan och hemmet. Ofta följer samma lärare en elev under många år, det är inte ovanligt att de träffar en elev från årskurs 1 till årskurs 9.

- Våra lärare skapar ofta långvariga relationer med både elever och föräldrar och blir en brygga mellan hemmet och skolan, säger Hanna Askelund.

Kompetens och engagemang

Trots att Språkcentrum funnits länge finns det fortfarande missuppfattningar om verksamheten.

- Många tror att våra lärare saknar pedagogisk bakgrund eller svensk lärarlegitimation, men det stämmer inte. Det är ett krav för att få en tillsvidareanställning hos oss.

Hon är också noga med att lyfta den höga grad av flexibilitet som krävs för att lyckas.

- För att arbeta här krävs ett stort mått av flexibilitet. Våra lärare anpassar sig hela tiden till nya situationer och nya elevgrupper. Man kan undervisa på lågstadiet på morgonen och gymnasieelever på eftermiddagen. Dessutom kan det plötsligt komma in en beställning på studiehandledning som gör att hela schemat kastas om, säger hon.

Hon beskriver sina medarbetare som elevcentrerade och lösningsorienterade.

- Många av våra lärare har en god utbildning och hög status från sina hemländer. När de kommer hit är det ofta en nystart, jag är så imponerad över deras drivkraft att lära, vilja att utvecklas och alltid ha elevernas bästa för ögonen.

Ny förvaltning, nya möjligheter

Runt hörnet väntar nu en organisatorisk förändring, något som när förhoppningar.

- Framför allt ser vi fram emot att bli en integrerad del i skolornas arbete med flerspråkiga elever. Vår förhoppning är att modersmålsundervisningen ska kunna bli en mer naturlig del i skolan, avslutar Hanna Askelund.