Beslut

När inte någon mer önskar ordet avslutas debatten/överläggningen. Ordförande frågar då om mötet är berett att fatta beslut i ärendet. 

I bolagens ägardirektiv anges att inför beslut i ett ärende i bolagsstyrelsen ska styrelseledamöterna särskilt uppmärksammas på huruvida ett ärende är av sådan principiell betydelse eller av sådan vikt att frågan ska hänskjutas till kommunfullmäktige för ställningstagande. För nämnder finns inte motsvarande inskrivet i reglementet. Däremot är kommunallagen tydlig att ärenden av sådan beskaffenhet ska hemställas för beslut i kommunfullmäktige.

För bolag saknas formaliaregler i aktiebolagslagen jämfört med nämnd, där enskild kan överklaga beslut. Men ofta liknar styrelsesammanträdet nämndernas upplägg inför beslut.

Ordförande redogör vilka yrkanden som framförts och frågar om de är korrekt uppfattade. Nu är man framme vid själva beslutstillfället. Beslut fattas normalt genom acklamation. Det innebär att ledamöterna svarar Ja eller Nej vid röstningen.

Normalt deltar en ledamot i alla beslut. I nämnd är det tillåtet för ledamoten att anmäla innan överläggningen i ärendet har börjat att hen inte vill delta i beslutet (läs mer nedan under Avstå från att rösta). Det antecknas då till protokollet. Ledamoten är dock skyldig att delta i beslutet om det rör myndighetsutövning mot enskild. Ordföranden är skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

Ordförande säger därefter utifrån sin bedömning vilket beslut som har fattats. Om du inte delar ordförandes uppfattning så kan du begära omröstning (votering). Det räcker att en ledamot begär omröstning.

Propositionsordning

När det efter överläggningen finns tre eller flera yrkanden i ett ärende ska ordförande klargöra vilka förslag som ska ställas mot varandra och i vilken ordningsföljd (propositionsordning/beslutsgång) som förslagen ska ställas.

Ordförande kontrollerar vilka av förslagen som är motförslag till huvudförslaget. Förslagen måste utformas så att de kan besvaras med Ja eller Nej. Ordförande ska fråga mötet om de godkänner propositionsordningen. 

Det är viktigt att de olika kategorierna av yrkanden behandlas var för sig i en propositionsordning så att inte ett materiellt yrkande ställs mot ett formellt yrkande. Formella yrkanden ska alltid prövas först eftersom de påverkar beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Exempel: Under debatten/överläggningen har följande yrkanden framförts:

• Person A - Bifall till förvaltningens/bolagets förslag
• Person B – Bifall till eget yrkande
• Person C – Yrkar återremiss.

Eftersom det finns ett formellt yrkande – återremiss – börjar ordförande att fråga mötet om ärendet ska återremitteras. Svarar majoriteten Nej på återremiss går ordförande till nästa del i propositionsordningen.

Omröstning och reservation

Även om det inte är så vanligt kan du på olika sätt få redovisat i protokollet om du ogillar ett beslut. En reservation innebär att du inte blir juridiskt ansvarig för beslutet. Du kan anmäla att du vill reservera dig mot ett beslut som fattats under mötet. Den kan vara motiverad eller omotiverad (blank). Den kan vara muntlig eller skriftlig. Reservation får bara göras av den som har rätt att delta i beslutet.

Du kan även komplettera din muntliga reservation genom att lämna in en skriftlig reservation med eventuellt en kortare motivering. En skriftlig reservation i en nämnd ska vara inlämnad senast vid justeringen av protokollet. I bolagsstyrelse ska den komma in senast nästa dag vid lunch. En styrelse har enligt aktiebolagslagen ett kollektivt ansvar men en reservation minskar ditt juridiska ansvar.

Har du för avsikt att lämna in en skriftlig reservation är det lämpligt att du underrättar ordförande detta. Du kan redan innan sammanträdet författa en skriftlig reservation som du kan ha i beredskap och lämna in det redan vid mötet.

Protokollsanteckning eller särskilt yttrande

Genom protokollsanteckning kan du till exempel få antecknat till protokollet dina argument för ditt ställningstagande, skälen till hur du röstat samt om du inte deltagit i beslutet. Är du ersättare i nämnd som inte tjänstgör under mötet kan du få din åsikt antecknad i protokollet. 

Protokollsanteckning alternativt särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det finns inte några lagregler om den typ av yttranden, det är upp till ordföranden att bestämma om de får göras. Den typ av yttranden som används i Göteborgs Stads regleras inte kommunallagen. I Göteborgs Stad är det brukligt att tillåta protokollsanteckningar. 

Är du ledamot i bolagsstyrelse kan du få din avvikande mening antecknad till protokollet. Även VD:n har rätt att göra detta. Är du ersättare i bolagsstyrelse är det styrelsen som avgör om denna möjlighet ska finnas. De andra i nämnden/bolagsstyrelsen har rätt att kräva en redovisning av innehållet för att den ska tas in i protokollet. 

Avstå från att rösta

Sitter du i nämnd har du ett aktivitetskrav. Det innebär att du ska aktivt delta i nämndens arbete, följa mål, beslut, lagstiftning, kommunens styrande dokument som gäller för nämnden och inte agera utanför uppdragets förutsättningar och ramar. Du ska sätta dig in i uppdraget, i verksamheten och förutsättningarna. Kravet innebär också att du ska förbereda dig, sätta dig in i ärendena och delta i beslutsfattandet. Det är däremot tillåtet att anmäla att du inte deltar i beslutet, innan beslutet är fattat. Det antecknas då till protokollet. Om du utnyttjar rätten att avstå från att rösta, kan du inte sedan reservera dig mot beslutet i ärendet.

Du är skyldig att delta i beslut som rör myndighetsutövning mot någon enskild, så kallad röstplikt. Du är dock inte skyldig att rösta för fler än ett förslag.