Behandling av ärende

Det finns i huvudsak tre moment i behandlingen av ett ärende: föredragning, debatt/överläggning och beslut. Inför beslut ska ledamöter särskilt uppmärksammas på huruvida ett ärende är av sådan principiell betydelse eller av sådan vikt att frågan ska hänskjutas till kommunfullmäktige för ställningstagande. Detta regleras i kommunallagen, och motsvarande bestämmelse för bolagsstyrelserna finns i ägardirektiven.

Föredragning

Ordförande kan kortfattat beskriva ärendet och hur det har initierats innan nämnden/bolagsstyrelsen går till beslut. Tjänsteperson presenterar ibland ärendet och bistår sedan nämnden/bolagsstyrelsen med sakkunskap vid eventuella frågor.

Debatt/överläggning

När eventuell föredragning är klar anger ordföranden vilka förslag som har lämnats och därefter lämnar ordförande ordet fritt. Ordet måste nu begäras. Det kan ske via handuppräckning tills ordförande bekräftar att hen har noterat din begäran. Ordförande meddelar när det är din tur. Ordförande har ett särskilt ansvar för ordningen på sammanträdet. Du ansvarar för att inte uppträda på ett sätt som strider mot god ton och ordning. Du får inte avbryta en talare när denne yttrar sig.

Det är viktigt att du håller dig till ämnet och är kortfattad. Du framför dina synpunkter i ärendet (du yttrar dig i ärendet). Du kan i samband med ditt yttrande ange ditt förslag till beslut, det som kallas yrkande. Har du ett längre yrkande och yttranden ska det komma in till sammanträdet enligt den ordning som nämnden bestämt. För kommunstyrelsen ska yrkanden och yttranden vara inlämnade senast fredagen innan sammanträdet. Dessa publiceras också på stadens webb.

Yrkanden

Det finns formella yrkanden och materiella yrkanden (kallas också för sakyrkanden alternativt beslutsyrkanden). När det finns både formella yrkanden och materiella yrkanden i ett ärende så börjar ordförande med att ställa de formella yrkandena mot varandra.

Formella yrkanden handlar om att du begär (yrkar):

Bordläggning – ärendet skjuts upp till nästa ordinarie sammanträde i oförändrat och används när du vill tänka mer i ärendet.
Återremiss – ärendet skickas tillbaka till förvaltningen eller bolaget när du bedömer att beslutsunderlaget är otillräckligt. Yrkandet ska motiveras och ange vad som behöver kompletteras.
Remiss – du vill till exempel att en särskild nämnds yttrande ska inhämtas. Remisser bör skickas till de nämnder/styrelser som är mest berörda av ärendet.
Ajournering – paus i sammanträdet.

Bordläggning, återremiss och remiss används när beslut inte bör fattas direkt, till exempel för att ge mer tid eller förbättra beslutsunderlaget. Syftet med dessa yrkanden är att möjliggöra för välgrundade beslut.

Materiella yrkanden (sak-/beslutsyrkanden) handlar om att du begär (yrkar):

Bifall – ja till förvaltningens/bolagets förslag (grundförslaget) eller till någon annan ledamots/partis yrkande (förslag)
Avslag – nej till förslaget
Ändring - ja till förslaget med viss justering (är alltid ett annat förslag än huvudförslaget vilket medför att ändringsförslaget ställs mot grundförslaget)
Tillägg - ja till förslaget med tillägg. Beslut ska då fattas först om själva huvudförslaget därefter fattas beslut om tilläggsyrkandet (bifall/avslag till tilläggsyrkandet).

I bolagsstyrelse representerar du inte ditt parti utan bolaget varför du säger namnet på den styrelseledamot som lagt förslaget/yrkandet.

PM – Formalia vid sammanträden med kommunstyrelsen/nämnd och kommunfullmäktige