Lagstiftning och styrning inom personsäkerhet
Förtroendevaldas utsatthet
Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför återkommande Politikernas trygghetsundersökning (PTU) där ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner och regioner) tillfrågas om utsatthet för trakasserier, hot och våld. I trygghetsundersökningen får förtroendevalda svara på frågor om självrapporterad utsatthet under det föregående kalenderåret.
Generella mönster för utsattheten är att en något större andel kvinnor än män uppgivit att de varit utsatta. Yngre förtroendevalda har rapporterat mer utsatthet än äldre åldersgrupper. Utsattheten har varit större för förtroendevalda med ordförandeposter. Historiskt sett har utsattheten oavsett händelsekategori varit högre under valåren jämfört med mellanliggande år.
Hot och påhopp via sociala medier har historiskt sett varit den vanligaste formen av utsatthet. Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är.
Reglering i kommunallagen 4 kap § 18a
Sedan 1 juli 2025 har kommuner och regioner genom ett tillägg i kommunallagen ett tydligare ansvar för att förebygga att förtroendevalda, som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld. Kommuner och regioner ska också förvissa sig om att dessa förtroendevalda har den utbildning som behövs för att undgå riskerna för hot och våld.
Göteborgs Stads riktlinje för personsäkerhet för förtroendevalda
Utifrån lagstiftningen har Göteborgs Stads riktlinje för personsäkerhet för förtroendevalda tagits fram som tydliggör styrning och ansvar för arbetet med personsäkerhet för förtroendevalda.
Riktlinjen beskriver ansvarsfördelning och övergripande arbetssätt för arbetet med personsäkerhet för förtroendevalda i Göteborgs Stad. Med förtroendevalda avses i riktlinjen samtliga ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt övriga nämnder och styrelser. Ledamöter i bolagsstyrelser är inte förtroendevalda i kommunallagens mening, men utgångspunkten bör vara att personsäkerhetsarbetet ska kunna bedrivas på samma sätt för ledamöter i styrelser som för förtroendevalda i nämnder. Även förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på mindre tid än heltid eller betydande del av heltid omfattas således av riktlinjen. Det innebär att riktlinjen har ett bredare tillämpningsområde jämfört med kommunallagens bestämmelser.