Verksamhet i olika driftsformer

Kommuner kan välja mellan en rad olika driftsformer för sin verksamhet. Kommunen får, med begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till bland annat kommunala företag, kommunalförbund, privata utförare, ekonomiska föreningar och stiftelser. Ren myndighetsutövning får inte lämnas över utan stöd i lag. Exempel på uppgifter som inte kan lämnas över är biståndsbeslut inom socialtjänst, bidragsgivning, tillstånd och tillsyn.

I kommunens egen regi – förvaltningsform

Huvudformen för verksamhet i egen regi är förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten genom sin egen politiska organisation och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna.

I kommunens egen regi – intraprenad

Intraprenad är ett sätt att driva en verksamhet inom en kommun där de anställda får ökat inflytande, utökade befogenheter och större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Den nämnd som har verksamheten i sitt uppdrag har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och bekostar driften. Personalen är fortfarande anställd i kommunen.

I kommunens egen regi - kommunala företag

Kommuner kan driva sin verksamhet som kommunalt aktiebolag, vilket är en privaträttslig form. Dessa aktiebolag är egna juridiska personer. Kommunen kan välja att driva aktiebolag tillsammans med andra kommuner.

Kommunens egna aktiebolag styrs i första hand av aktiebolagslagen och övriga styrdokument. I dessa styrdokument ska kommunfullmäktige som ägare säkerställa att bolagen följer de kommunalrättsliga principerna i kommunallagen.

Kommunfullmäktige styr bolagens verksamhet främst genom en bolagsordning och ägardirektiv och Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning. Kommunala bolag styrs också av särskild lagstiftning inom det område de verkar.

Det är kommunfullmäktige som ytterst är ägare av kommunala bolag och högsta beslutande organ för hela den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige ska se till att det anges i bolagsordningen att kommunfullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan besluten fattas.

I offentlig regi – kommunalförbund

Ett sätt att samverka i offentlig regi är att bilda kommunalförbund. Organisatoriskt är ett kommunalförbund uppbyggt på i princip samma sätt som en kommun eller en region. Det finns kommunalförbund med ett förbundsfullmäktige och kommunalförbund med direktion.

I båda fallen väljer respektive kommun sina företrädare i förbundet på vanligt sätt. I varje kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning. Varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen. Medlemmarna överlämnar kommunal verksamhet till förbundet.

I offentlig regi – samordningsförbund

Ett samordningsförbund bildas mellan kommuner, regioner och staten med syfte att samordna och finansiera olika insatser på området. Samordningsförbund är ett fristående organ och förvaltar sin egen budget. Förbunden liknar kommunalförbund till formen, men regleras av egen lagstiftning. Förbundet har en styrelse med ledamöter från respektive parter. Det ska också finnas en förbundsordning.

Exempel är Samordningsförbundet Göteborg där Göteborgs Stad tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen utgör medlemmar. Förbundet arbetar med stöd av lagen för finansiell samordning och samordnar rehabiliteringsinsatser i göteborgsområdet.

I offentlig regi - i samverkan genom gemensam nämnd

En kommun kan driva verksamhet med en eller flera andra kommuner genom att skapa en gemensam nämnd. Respektive kommunfullmäktige väljer ledamöter till den gemensamma nämnden. Någon av kommunerna är värd för den gemensamma nämnden, men den gemensamma nämnden bildar inte en egen juridisk person.

I offentlig regi – avtalssamverkan

Kommuner och regioner har möjlighet att ingå avtal om överlämnande av uppgifter till en annan kommun eller region, även när det gäller myndighetsutövning. Det står också klart att det behöver handla om faktisk samverkan och inte renodlade tjänsteköp.

Upphandlad verksamhet – privata utförare

Verksamhet som utförs på uppdrag av kommunen, mot en ekonomisk ersättning, ska upphandlas. Ett förfrågningsunderlag måste formuleras oavsett om huvudmannen väljer att upphandla enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller enligt lagen om valfrihetssystem (LOV).

Den privata utföraren kan vara ett bolag, en ideell organisation eller kooperativ. Även om kommunen upphandlar en verksamhet ligger ansvaret kvar, och kommunen är fortfarande huvudman och skyldig att se till att brukaren får den tjänst hen kan förvänta sig.

Om kommunala angelägenheter utförs av privata utförare ska kommunfullmäktige enligt kommunallagen anta ett program med mål och riktlinjer som gäller för samtliga utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

På SKR:s webbsida kan du läsa mer om driftformer och valfrihet

Offentligt privat partnerskap (OPP)

Offentligt privat partnerskap är ett begrepp som täcker ett antal olika samarbetsformer av olika karaktärer. Offentligt privat partnerskap sammanför ett ömsesidigt intresse och en nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat.

Det sker i ett långsiktigt samarbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Parterna har valt samarbetet med anledning av respektive parts kompetens. Samarbetet karaktäriseras av att det har en kontraktsliknande eller associationsrättslig form som i synnerhet reglerar fördelningen av risker.

Målet med ett partnerskap innebär dessutom oftast någon form av innovation, utveckling eller investering.

Offentlig Privat Samverkan (OPS)

Offentlig privat samverkan är en lösning som är oftast används i samband med komplicerade och kapitalintensiva byggprojekt i kommuner och regioner. I dessa lösningar fördelas risker och ansvar mellan en offentlig beställare och privata utförare och investerare på ett så effektivt sätt som möjligt över livscykeln i syfte att minimera livscykelkostnaderna.

Tanken är att den organisation som är bäst på att bära en risk ska göra det. Risk och rådighet (möjlighet till påverkan) ska samtidigt hänga ihop, vilket betyder att den som bär en risk också ska ha, eller ges, bästa förutsättningar för att hantera den. Formen är inte undantagen upphandlingslagstiftningen utan ska som utgångspunkt upphandlas i enlighet med upphandlingslagarna.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Idéburet offentligt partnerskap är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn för att stötta en verksamhet som hanterar någon form av samhällsutmaning. IOP ger en möjlighet för det civila samhället att aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen.

Partnerskapet är inte ett köp av tjänst eller verksamhet, utan en samfinansierad insats eller verksamhet med ambitionen att utvecklas och fungera över tid. I partnerskapet IOP har kommunen och den idéburna organisationen ett gemensamt engagemang, ägarskap och styrning.

Genom en överenskommelse bestäms vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge partnerskapet ska gälla och andra särskilda förutsättningar.

IOP är en form av finansiellt stöd, men ska inte förväxlas med verksamhetsstödet till organisationer eller föreningar, som i huvudsak är till för att främja föreningarna generellt.

IOP ställer större krav på leverans av en tjänst eller specifik verksamhet.

En överenskommelse om IOP kan till exempel handla om volontärer som stöttar äldreomsorgen genom sociala aktiviteter med de äldre, om läxläsning med barn eller aktiviteter för nyanlända.