Vad får kommunen göra?
Dessutom finns det lagar som ger fler möjligheter men inte skyldigheter, ett exempel är lagen om kommunala befogenheter, även kallad befogenhetslagen. Befogenhetslagen är en speciallag. Lagen innehåller ett antal befogenhetsutvidgande bestämmelser. Några exempel är att kommuner kan lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg eller till högskoleverksamhet som staten ansvar för.
Kommuner kan även vara med och finansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och program.
Tyngdpunkten när det gäller de offentliga verksamheterna ligger sedan lång tid på kommunerna, som ansvarar för de viktigaste funktionerna som direkt berör den enskilda människans vardag och välfärd, främst social omsorg och skola, miljö- och hälsoskydd, bostadsförsörjning och samhällsplanering.
Den grundläggande bestämmelsen om kommunens allmänna kompetens finns i kommunallagen. Den kommunala kompetensen anger den yttre ramen för kommunens handlingsfrihet. Speciallagstiftningen anger vad kommunen måste göra, så kallade obligatoriska uppgifter. Men kommunen har också rätt att vidta åtgärder eller driva verksamhet utifrån generella principer, det som kallas för frivilliga uppgifter.
Kommunernas allmänna kompetens ger tillsammans med den kommunala beskattningsrätten möjlighet för kommuner att ta egna initiativ rörande väsentliga frågor som rör medlemmarna i kommunen.
Medlem i en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Det innebär att en person kan vara medlem i flera kommuner. Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som inte ska folkbokföras där. Medlemskapet har betydelse för möjligheten att klaga på ett beslut i kommunen.
I kommunallagen stadgas att kommuner själva får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har:
- anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som
- inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, en region eller någon annan
Det finns ingen uttömmande uppräkning över vad som är tillåtet och inte tillåtet för en kommun att syssla med, utan det styrs av domstolspraxis. Ofta är det kommunernas skiftande förutsättningar beroende på storlek, demografisk struktur, geografiskt läge med mera och beroende på samhällsutveckling, som fastställer de närmare gränserna för kommuns befogenheter.
Allmänna kommunala intresset
Det allmänna kommunala intresset innebär att kommunen ska ägna sig åt sådant som ligger i ett kollektivt intresse och är till nytta för kommunens medlemmar. Det kan röra sig om ett allmänt intresse även om endast en del av kommunmedlemmarna kan tillgodogöra sig det kommunala engagemanget.
Normalt kännetecknas ett allmänt kommunalt intresse av att det rör sig om:
- en kollektiv nyttighet vars behov bäst tillgodoses i kommunal regi
- investeringskostnaderna är höga och kan inte fullt ut bekostas av kommunmedlemmarna
- något vinstintresse föreligger inte och möjligheten att gå med vinst är också begränsad
- privata initiativ och privata konkurrenter är få till antalet eller saknas helt
Vid bedömningen om det är av allmänt kommunalt intresse måste främst hänsyn tas till om det är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen vidtar en åtgärd eller engagerar sig i en verksamhet på ett visst område. Typiska exempel på allmänna kommunala intressen är elförsörjning, uppförande av idrottshall, främjande av folkbildning, samt tillskapande av samlingslokaler åt föreningslivet såsom Folkets hus eller medborgarhus. Allmänintresse kan gälla olika för olika kommuner då förutsättningarna kan skilja sig åt i till exempel en storstadskommun och en glesbygdskommun.
Vem gör vad?
Genom speciallagstiftning har kommuner och regioner fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter och reglerade i olika lagar för respektive område. Kommuner och regioner kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter.
Samverkan mellan region och kommun
Inom vissa verksamhetsområden sker en kontinuerlig samverkan mellan regioner och kommuner. Sedan länge har samverkan mellan kommun och Västra Götalandsregion förekommit i olika omfattning och form. Stor del av Västra Götalandsregionens samverkan sker med de fyra kommunalförbunden i regionen, däribland Göteborgsregionen. Ett exempel är Vårdsamverkan i Västra Götaland som samverkar mellan kommun och region inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa.
Det finns också sex delregionala vårdsamverkansgrupper med representanter från kommun, primärvård och sjukhus. Vårdsamverkan i Göteborgsområdet är en av dem.
Kommuners obligatoriska uppgifter
- Social omsorg (äldre, personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg)
- För-, grund- och gymnasieskola inklusive särskola
- Plan och byggfrågor
- Miljö- och hälsoskydd
- Renhållning och avfallshantering
- Vatten och avlopp
- Räddningstjänst
- Krisberedskap och civilt försvar
- Biblioteksverksamhet
- Bostäder
Kommuners frivilliga uppgifter
- Fritid och kultur
- Energi
- Sysselsättning
- Näringslivsutveckling
Regioners obligatoriska uppgifter
- Hälso- och sjukvård
- Tandvård för barn och unga upp till 20 års ålder
- Regionalt utvecklingsansvar inklusive tillväxtarbete
Regioners frivilliga uppgifter
- Kultur
- Utbildning
- Turism
Gemensam, obligatorisk uppgift för kommuner och regioner
- Regional och lokal kollektivtrafik
I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet med ansvar för både regional och lokal kollektivtrafik.