Beslutsfattande

I kommunallagen regleras hur beslutsfattande ska gå till. Alla viktigare beslut i en kommun fattas av de förtroendevalda i kommunfullmäktige eller i någon nämnd eller styrelse. Det är fullmäktige som beslutar i frågor av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen. Det gäller beslut av mer grundläggande eller generell omfattning. Typiskt sett gäller det frågor där politiska momentet allmänt sett är avgörande. Endast i undantagsfall förekommer att en politiker ensam har beslutanderätt.

Nedan redovisas de olika former av beslut som kan fattas inom kommunen.

Nämndbeslut

Kommunstyrelsen och övriga nämnder har av kommunfullmäktige fått rätten att besluta i de frågor som finns uppräknade i respektive nämnds reglemente. En nämnd kan inte besluta i frågor som kommunfullmäktige, annan nämnd eller bolagsstyrelses ansvar för, om inte kommunfullmäktige delegerat rätten i det aktuella ärendet.

Ordförandebeslut i brådskande ärende

I ärenden, som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas, beslutar ordföranden. Om ordföranden har förhinder beslutar förste vice ordförande. Ordförandebeslut ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde.

Delegationsbeslut

Delegation enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten flyttas över till någon annan (delegaten). Till exempel kan en nämnd delegera till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta i nämndens ställe. Möjligheten att delegera finns för att den kommunala organisationen och förvaltningen ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Det ska finnas en delegationsordning, som är en lista över de ärendegrupper där nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Ett beslut av delegaten ses som nämndens beslut och det är nämnden som är juridiskt ansvarig för delegatens beslut. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegationsuppdraget framåt.

Enligt kommunallagen ska nämnden besluta i vilken utsträckning delegationsbeslut ska anmälas till nämnden. Delegationsbeslut ska anmälas i den ordning och på det sätt som nämnden bestämmer. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas.

Delegationsbeslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning enligt kommunallagen eller genom förvaltningsbesvär enligt bestämmelser som överklagande i speciallagstiftning, se mer om hur beslut överklagas nedan. Ett delegationsbeslut som kan klagas på genom laglighetsprövning behöver vara anmält till nämndens sammanträde, eller protokollfört särskilt.

Överklagandetiden börjar löpa när protokollet publicerats på kommunens digitala anslagstavla.

Beslut på vidaredelegation

Om en nämnd uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur vidaredelegera beslutanderätten. Det innebär att förvaltningschefen uppdrar åt en annan anställd att besluta i stället.

En delegering kan vidaredelegeras endast i ett led. Nämnden bestämmer hur anmälan ska ske. Även för ärenden som har vidaredelegerats går det alltid att låta förvaltningschef eller nämnd fatta beslutet, det vill säga lägga beslutanderätten på en högre nivå.

Verkställighetsbeslut

Gränsdragningen mellan delegering och ren verkställighet är inte alltid helt klar. Några kännetecken är att verkställighetsbeslut:

grundar sig på tillämpning av tidigare beslut, policy, riktlinjer, regler, anvisningar och lagstiftning och regel i avtal eller liknande dokument
är beslut av rutinmässig art som regelmässigt fattas av de anställda i kraft av deras tjänsteställning
saknar utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ

Vidare bör man tänka på om det från allmänhetens synvinkel är angeläget att kunna överklaga beslutet, eftersom ett rent verkställighetsbeslut inte kan överklagas enligt kommunallagens bestämmelser. Exempel på ren verkställighet är avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa och bidragsgivning enligt fastställda normer. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till nämnden eller bolagsstyrelsen, men det kan ändå vara aktuellt att dokumentera beslutet.

Delegeringsförbud

Av kommunallagen följer att beslutanderätt inte får överlåtas i följande ärenden:

ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (rutinmässiga eller vanligt förekommande ärendetyper omfattas alltså inte),
ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats till nämnd (ej aktuellt i Göteborgs Stad),
ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras

En ledamot och en tjänsteman kan aldrig fatta ett delegationsbeslut gemensamt, så kallad blandad delegation. Delegering enligt kommunallagen får enbart göras till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion. Vidare får delegering göras till en anställd.

Det är inte möjligt med kollektivt beslutsfattande för tjänstepersoner.