Fler lagar att känna till

Dataskyddsförordningen GDPR

Dataskyddsförordningen (GDPR) handlar om att skydda människors rätt till privatliv och att se till att deras uppgifter inte används felaktigt. I kommunens verksamheter behandlas personuppgifter varje dag i exempelvis ärendehantering, skola, vård, omsorg och personalfrågor.

GDPR ställer krav på att uppgifterna endast används när det finns stöd för det och att på ett korrekt sätt. Kommunen får bara behandla personuppgifter om:

det finns en laglig grund och behandlingen är korrekt och transparent
uppgifterna används för tydliga och berättigade ändamål,
man inte samlar in mer information än nödvändigt,
uppgifterna hålls korrekta,
de inte sparas längre än nödvändigt, och
de hanteras på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet

En god hantering stärker förtroendet mellan kommunen och medborgarna. Den praktiska hanteringen ansvarar förvaltningarna för, medan det politiska ansvaret ligger hos nämnden eller styrelsen. Du som förtroendevald sätter de övergripande ramarna genom styrdokument och beslut som påverkar hur kommunen arbetar med personuppgifter. Att känna till grunderna i GDPR är därför en del av ditt uppdrag som förtroendevald.

Varje nämnd och bolag ansvarar för att utse ett dataskyddsombud vars uppgift är att ge råd och kontrollera att lagen följs. Mer information om stadens dataskyddsombud finns hos respektive verksamhet:

Kommunens organisation

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) övervakar att GDPR följs i Sverige och ger stöd och vägledning i hur personuppgifter ska hanteras på ett lagligt och säkert sätt. Du kan lära dig mer om lagkraven och hur vi ska skydda personuppgifter på IMYs hemsida:

Dataskydd för verksamheter | IMY

Där finns även kunskapsfilmer för en snabb genomgång av de viktigaste delarna i dataskyddsförordningen:

IMY play | IMY

IMY har också publicerat en vägledning om dataskydd i valkampanjer. Det ligger utanför kommunens ansvar, men kan vara bra för dig att känna till i din roll som partipolitiker:

IMY publicerar vägledning för politiska aktörer | IMY

Diskrimineringslagen

Förenklat kan man säga att diskrimineringslagstiftningen syftar till att motverka faktiskt negativ särbehandling på osakliga grunder. Avgörande för om diskriminering skett är effekten för den enskilde, det vill säga någon avsikt att diskriminera behöver inte finnas, det kan bero på slarv, eller till och med missriktad omtänksamhet, avsikten är egentligen ointressant.

Om man kan påvisa att det funnits ett direkt syfte att diskriminera kan det betraktas som en försvårande omständighet, vilket vid en prövning kan leda till särskilt hög diskrimineringsersättning.
Lagstiftaren har identifierat grupper som anses ha ett särskilt skyddsbehov i jämförelse med en referensgrupp.

Sju diskrimineringsgrunder

kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder

Lagen förbjuder sex former av diskriminering

direkt diskriminering
indirekt diskriminering
bristande tillgänglighet
trakasserier
sexuella trakasserier
instruktioner att diskriminera

Bemötande i offentlig sektor

Diskrimineringslagen innehåller även ytterligare en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Denna bestämmelse gäller enbart inom den offentliga sektorn och kompletterar de diskrimineringsförbud som gäller inom ovanstående områden. De som omfattas av förbudet är anställda inom stat, kommun och regioner. Förbudet gäller framför allt hur anställda bemöter allmänheten när de ger upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp.

Du kan läsa mer om diskrimineringslagen på diskrimineringsombudsmannens webbsida

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lagen beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur. Särskilt viktigt är barn och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

Kommunen ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

Göteborg ingår i det finska förvaltningsområdet.

I förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska är kommunerna skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. De personer som vill använda sitt minoritetsspråk i kontakten med kommunerna har rätt att göra detta både muntligt och skriftligt.

Du kan läsa mer om Sveriges minoriteter och minoritetsspråk på minoritet.se