Att välja trästomme är ett av de mest effektiva sätten att minska klimatpåverkan i byggprojekt. Erfarenheter visar att klimatbelastningen från stora byggdelar kan minska med upp till 70 % jämfört med traditionella material.

Konstruktion och material beror på antal våningar

Hur stommen utformas beror i stor utsträckning på hur många våningar byggnaden ska ha. Mindre byggnader i ett plan byggs vanligtvis med träregelstomme där ytterväggarna är bärande och takstolarna tillverkas i trä. Även tvåplanshus uppförs i första hand med träregelstomme, men kan vid behov kompletteras med korslimmat trä i ytterväggarna. Bjälklagen kan utformas antingen i trä eller i klimatförbättrad betong.

I byggnader med flera våningar styr höjden vilken typ av stabilisering som behövs: vid lägre höjd kan väggar och bjälklag klara det genom skivverkan, medan högre hus kan behöva till exempel stabiliserande hisschakt i korslimmat trä eller ibland i betong. Bjälklagen anpassas alltid till projektets krav och kan därför variera.

Trä kombinerat med andra material

När trä inte fullt ut uppfyller tekniska krav används ofta hybridstommar som kombinerar trä med mindre mängder betong eller stål för att klara exempelvis höjd och stabilitet, samtidigt som mängden av dessa klimatintensiva material hålls nere. Med fördel används även prefabricerade byggelement då de ger kortare byggtid, hög kvalitet, minskat behov av väderskydd och underlättar framtida demontering och återbruk.

För att maximera nyttan bör trä användas resurseffektivt. Trästommar kräver särskild omsorg kring akustik och fuktsäkerhet, framför allt i flervåningshus där träbjälklag ofta ställer högre krav på ljudisolering. Nära samarbete mellan akustiker och konstruktörer är därför avgörande för att undvika överdimensionerade konstruktioner och samtidigt uppnå rätt ljudnivåer.

Trä har blivit standard

Att bygga i trä är en effektiv strategi för att minska klimatpåverkan och lämpar sig väl för många typer av projekt. Stadsfastighetsförvaltningen har tidigare ställt krav på trä- eller hybridstomme i projekt där stomkonstruktionen ingår, men detta togs bort i samband med införandet av det teknikneutrala klimatbudgetkravet 2025. I praktiken används trästrategin fortfarande frekvent eftersom den oftast är nödvändig för att kunna uppfylla klimatbudgeten. 

Från och med 2026 återinförs ändå kravet på trä- eller hybridstomme för renoveringar och ombyggnationer som faller utanför klimatbudgeten, för att se till att klimatomställningen även omfattar dessa projekt.

Exempel på projekt där vi bygger i trä

Vi bygger flera förskolor och skolor i trä, bland annat nya Gårdstensskolan, som du kan läsa om här: 

Nya Gårdstensskolan

Hållbart skogsbruk

Kopplat till den ökande andelen byggnader som uppförs i trä, behöver vi även se över den miljö- och klimatmässiga påverkan som skogsbruket har. I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram framgår att Göteborgs Stads inköp ska bidrar till att främja biologisk mångfald. Vi på stadsfastighetsförvaltningen undersöker hur vi kan ta ett större ansvar för att skogen brukas på ett hållbart sätt när vi bygger mer med trä.

I projektet Varnhemsgatan BmSS inleddes ett samarbete mellan stadsfastighets- och stadsmiljöförvaltningen för att nå stadens miljömål. Stadsmiljöförvaltningen har framställt virket av timmer från skog i rekreationsområde i Olofstorp.

I samband med stadsmiljöförvaltningens insatser för naturvård, med syfte att ta ut gran för att skapa förutsättningar för andra träslag att växa upp, uppkom möjligheten att nyttja uttaget timmer för virkesproduktion. Dessutom skapades sysselsättningsmöjlighet för arbetstränande deltagare i Vuxenutbildningen som leds av stadsmiljöförvaltningen. Därmed inkluderas även de sociala aspekterna i hållbarhetsarbetet, och i och med att produktionen av virket kan utföras lokalt finns det möjlighet till klimatmässig måluppfyllelse.