Hampakalk

Hampakalk består av industrihampa som finhackats och blandats med vatten och kalk. Hampakalk började användas som byggnadsmaterial i Frankrike på 90-talet och har nått Sverige genom flera mindre aktörer som jobbar för att få upp storskaligheten i produkten.

Den bärande delen är en träregelstomme som sedan fylls med hampakalk-blandningen. Det finns som hampakalk block, färdiga väggelement och möjlighet att platsbygga. Konstruktionen blir tung och har god isolering, är lufttät, ljudisolerande och har dessutom goda fukt- och temperaturutjämnande egenskaper. RISE har godkänt elementen efter brandtester.

Hampakalkelementen kan utformas för enkelt montage och demontering, och är helt nedbrytbara och kan återgå till naturen utan att lämna skadliga rester i slutet av sin livscykel. 

Om hampa

Hampaplantan är snabbväxande, växer cirka fyra meter på fyra månader i svenskt klimat, och behöver skapa en stark hård stam som stödjer plantan. Det är den inre kärnan av hampan som används till hampakalk.

Mellan 1970 fram till 2005 var det förbjudet att odla hampa i Sverige men från att restriktionerna lättade får man nu odla olika former av industrihampa så hampakalk har potential att bli en helt lokalt framtagen produkt.

Lerbyggnation

Ett av världens vanligaste byggmaterial är lera. I stora delar tradition av världen har lera varit och är fortfarande det vanligaste byggmaterialet. Sverige har en gammal lerbyggnadstradition, bland annat genom den traditionella Skånelängan, korsvirkeshus med lera. I en tid med brist på tillgång på virke uppstod korsvirkeshusen där husets bärande delar består av timmer och facken mellan timmerstockarna är fyllda av lera.

Lokala variationer

Det finns en rad olika lerbyggnadstekniker där de flesta utgår från vad som är lokalt tillgängligt. Leran används i bärande konstruktioner, så kallade piséväggar eller rammed earth som är en självbärande vägg där lerblandningen stampas till en solid och bärande massa. Det finns ett otal blandningar av lera, sand och fiber som används till att fylla hela väggar mellan bärande element, vanligen någon form av trästomme, och som sedan kan putsas såväl invändigt som utvändigt. I svenskt klimat används ofta någon form av kalkputs ytterst för att öka vattenbeständigheten. Vill man ha råd om hur vi i Sverige historiskt har använt lerjord i stomme kan man vända sig till Riksantikvarieämbetet eller Ekobyggportalen.

Vanliga fibrer som används i lerblandningen är bland annat halm, hampa och spån. Lerbyggnation utgår från en självbyggartradition där man använt den lera som funnits tillgänglig på platsen och berikat den med lokalt tillgängliga fibrer. I exempelvis Schweiz, Frankrike och Tyskland finns ett mer industriellt byggande med lera. Idag finns färdiga lerskivor, putsblandningar, lerstenar och hela väggelement.

Lera ger bra innemiljö

Lerskivor och lerputs är applicerbara på en mängd olika material och ett av de material som leran samverkar mycket bra med är trä då lera har goda fukt- och värmereglerande egenskaper. Ett starkt incitament till att använda lera som byggmaterial är att det medför en god inomhusmiljö utifrån sina akustiska, värme och fuktreglerande egenskaper.

Exempel på byggprojekt där vi använder hampakalk och lera

Förskolan på Backa kyrkogata

I förskolan på Backa kyrkogata, det första Hoppet-projektet, testade vi att bygga ett återvinningshus där en hampakalkmix sprejades mot väggen, vilket är en beprövad metod i Frankrike. Till skillnad från prefabricerade hampakalkelement eller hampakalkblock, är den platstillverkade hampakalken våt och behöver uttorkningstid. På grund av problem med uttorkningen av materialet fick återvinningshuset genomgå en renovering där den lösa hampakalkmixen ersattes med murade hampakalkblock. Vid framtida hampakalkbyggnation kommer vi därför enbart välja prefabricerade hampakalkelement eller block, som redan är tillräckligt uttorkade när de byggs in.

På Backa kyrkogata provade vi också att använda lera som byggmaterial i en av förrådsbyggnaderna. Leran hämtades lokalt från Alingsås och Göteborgsoperan som återbrukad resurs. 

Traktören

I centrala Göteborg ligger en kontorsbyggnad som kallas Traktören, och som fram till 2026 rustas upp för att inhysa tjänstemän som arbetar med stadsbyggnad på olika sätt. Här har vi byggt två demonstrationsmiljöer för att demonstrera lerskivor och hampakalkblock i kombination med ler- och kalkputs som byggmateriel för innerväggar och ytskikt. De finns dels i en publik del (Mötesnavet) för att visa upp stadens innovationsarbete kopplat till klimatomställningen, dels i en för verksamheten privat del av byggnaden för att utvärdera hur materialen presterar i vanlig kontorsmiljö. Hampablocken muras likt lecablock, dock på distans för att undvika ljudöverföring mellan mötesrum.

I Traktören har vi också tittat på möjliga ersättningar för gips, och undersöker fördelar och nackdelar med lerskivor och lerputs i projektering, på bygget och i driftskedet. Svenska Institutet för standarder, SIS, har tagit fram teknisk specifikation för lerputs, vilket underlättar för korrekt projektering. Ett mindre antal mötesrum har byggts med träregelstomme, träbaserad skiva och 22 mm lerskiva. Inga lerskivor placerades i brandcellsgräns. Lerskivan visar sig vara tung vid montage, men det finns en sorts lättare lerskiva utblandad med hampa, som kan göras i större format än de i solid lera. Utanpå lerskivan läggs tre moment, grundputs, ytputs och ytbehandling.  

Skra Bro Vård- och omsorgsboende

 I Skra Bro Vård- och omsorgsboende kommer vi att bygga med lerskiva igen. Här kommer vi eftersträva att dra nytta av kunskapen från Traktören, men utmanar oss ytterligare genom att sätta skivorna i ett aktivitetsrum.