Frågor och svar om bosättningslagen

 1. Vad innebär Bosättningslagen?

Från och med den 1 mars 2016 infördes lagen om mottagande av vissa nyanlända invand­rare för bosättning, även kallad Bosättningslagen. Lagen innebär att kom­munen är skyldig att ordna boende för nyan­lända som mottagits genom anvisning från Migrations­verket. De personer som enligt Bosättningslagen ska erbjudas hjälp med att ordna boende är nyan­lända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehö­vande enligt vissa bestämmelser i Utlänningslagen, samt anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll.

2. Hur många nyanlända enligt Bosättningslagen tar Göteborg emot?

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbets­marknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Under perioden 2016-2022 kommer Göteborg att ha emot cirka 3 900 personer vilket motsvarar cirka 1 700 hushåll.

3. Hur arbetar Göteborg med mottagandet av nyanlända enligt Bosättningslagen?

Den nyanlända personen erbjuds ett mellanboende de första 1-6 måna­derna, antingen rum eller möblerade lägenheter för familjer. Därefter erbjuds hushållet boende i lägenhet, i så kallad genomgångsbostad. Lägenheten är omöblerad. Boendetiden är bestämd till maximalt 4 år för hushåll med endast vuxna och maximalt 5 år för barnfamiljer. 

4. Hur många personer bor i genomgångslägenheter?

Vid årsskiftet 2022/2023 kommer exploateringsförvaltningen förvalta avtal för cirka 700 hushåll.

5. Var ligger lägenheterna?
Lägenheterna är jämnt fördelade geografiskt över staden.

6. Vilka fastighetsägare är det som hyrt ut lägenheterna?

De flesta lägenheterna kommer från kommunens allmännytta, men en del kommer även från privata fastighetsägare. En liten andel utgörs av andra objekt, till exempel bostadsrätter och fastigheter som kommunen äger. Det är exploateringsförvaltningen som ansvarar för uthyrningen av genomgångsbostäderna.

7. Vad händer när den bestämda boendetiden närmar sig sitt slut?

Exploateringsförvaltningen informerar hushållen i god tid innan det är dags att flytta ut. Ungefär ett år innan utflytt får man en påminnelse om att boendetidens slut närmar sig. Under det sista boendeåret erbjuds hushållet stöd i att söka bostad. (se vidare fråga 12, 14 ) Fyra månader innan utflytt får man slutligen sin formella uppsägning. Hushållen kan när de vill själva säga upp sig och flytta om man hittar en ny bostad. Man har då 1 månads uppsägningstid.  

8. Varför måste nyanlända flytta från sina lägenheter?

Göteborgs Stad har bestämt att nyan­lända enligt Bosättningslagen ska bo i genomgångsbostäder under en tidsbegränsad period. Beslutet fattades i Kommunstyrelsen den 20 april 2016. Utifrån detta beslut har bostäderna hyrts ut under en tidsbegränsad period om 4 år. Därefter beslutade Fastighetsnämnden den 21 oktober 2019 att barnfamiljer får en förlängd boendetid med ytterligare 1 år, totalt 5 år. Hushåll som enbart består av vuxna individer, 18 år eller äldre den dag som kontraktet löper ut, måste flytta senast 4 år efter inflyttningsdagen.

9. Vilka hushåll räknas som barnfamiljer?

Anvisade hushåll med vårdnadshavare till barn i åldrarna 0 till och med 17 år. Alla i hushållet ska vara folkbokförda och boende i den anvisade lägenheten vid tidpunkten när fyra års boendetid uppnåtts.

10. Vad är den nyanländas ansvar?

Under hyrestiden i genomgångs­bostaden är hyres­gästen skyldig att aktivt söka annan bostad. Det gäller bostad i eller utanför Göteborg.

11. Vad är kommunens ansvar?

Kommunen ansvarar för att ordna boende för nyan­lända som mottagits genom anvisning från Migrations­verket. För samtliga anvisade personer har kommunen ordnat med bostad utifrån ansvaret som följer med Bosättningslagen.

12. Hur ska hushållen få tag i en annan bostad?

Alla hushåll får i samband med att de flyttar in i sin genomgångslägenhet information om att boendetiden är begränsad och att de själva har ansvar för att hitta sin nästa bostad på reguljära bostadsmarknaden. Man får hjälp att registrera sig i bostadskö, till exempel på Boplats och HomeQ och information om att man även kan registrera sig hos privata fastighetsägare och hos fastighetsägare i andra kommuner samt söka bostäder i andra hand och som inneboende.

13. Hur planerar kommunen för att hushållen inte blir hemlösa?

Genom de insatser hushållen får under sin boendetid, till exempel informationsinsatser och hjälp och stöd i att söka bostad räknar kommunen med att hushållen söker sin nästa bostad på egen hand. Som övriga kommuninvånare har man rätt att vända sig till socialtjänsten om boendetiden närmar sig sitt slut och man inte lyckats hitta en ny boendelösning.

14. Hur hjälper kommunen hushållen att söka ny bostad?

Exploateringsförvaltningen har ett boendeteam som arbetar med informationsinsatser till de anvisade hushållen. Ett stort fokus läggs på att hur man söker bostad och vikten av att stå i bostadskö. Under det sista boendeåret får alla hushåll via boendeteamet erbjudande om personlig boendecoachning (barnfamiljer) eller informationsträff med boenderådgivning (vuxenhushåll) Insatsen ska säkerställa att hushållet kommer i gång med att aktivt söka efter ny bostad, känner till de sökvägar som finns att tillgå och fortsätter söka på egen hand. Boendeteamet har även en drop-in-besökstid dit hushållen kan komma om de önskar ytterligare stöd i sitt bo-sökande. 

Utöver boendeteamet finns det olika verksamheter i socialförvaltningarna som ger boenderådgivning till hushåll som riskerar att bli bostadslösa. Här finns information på olika språk om hur man söker bostad: Söka bostad. Även Boplats hjälper till med information och registrering för de sökande som har behov av det.

Kontakt:

exploatering@exploatering.goteborg.se