Till sidans huvudinnehåll
En vy över packhuskajen med älvkantskyddet som säkerställer trygghet för de närliggande byggnaderna
Den 150 år gamla Packhuskajen har renoverats och moderniserats, inklusive byggnation av älvkantskydd till höger i bild.

Högvattenskydd säkrar Göteborg mot översvämningar

Publicerad 28 mars 2025

Göteborgs Stad har ett omfattande arbete med högvattenskydd för att skydda staden mot översvämningar från stigande havsnivåer. Skyddet syftar till att skapa en trygg och hållbar stadsmiljö för framtiden. Just nu pågår en statlig utredning med syfte att ge förutsättningar för att effektivare kunna genomföra översvämningsåtgärder. En utredning som Göteborgs Stad varit delaktig i att få till stånd

Göteborg är en stad som är särskilt utsatt för översvämningsrisker på grund av sin geografiska placering vid Göta älv och dess mynning ut i havet. Centrala Göteborg och hamnen är delvis byggda på utfyllda områden, vilket gör markförhållandena svåra. Göteborg är dessutom en regnig stad med nederbörd i genomsnitt var tredje dag.

Klimatförändringarna medför stigande havsnivåer och ökade flöden i vattendrag, vilket ökar risken för översvämningar. För att möta dessa utmaningar har Göteborgs Stad en organisation – ett program - för arbetet med högvattenskydd som omfattar planering och genomförande av skyddsåtgärder längs Göta älv och stadens inre vattenvägar.

Skyddsåtgärder för en tryggare stad

Arbetet inkluderar en rad olika åtgärder för att hantera höga vattennivåer och flöden. Bland annat planeras för fysiska skydd som murar, markhöjningar, skyddsportar, pumpstationer med mera. Dessa åtgärder ska säkerställa att risken för översvämningar längs sträckan mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbron, inklusive de inre vattenvägarna och Slakthusområdet, minimeras fram till år 2040.

På längre sikt, fram till år 2070, kan det även bli aktuellt att bygga yttre stormbarriärer i Göta älv, Nordre älv och Välenviken för att ytterligare skydda staden. Ansvaret för dessa yttre skydd ingår inte i högvattenskyddsprogrammet, men hänsyn tas till dem i den övergripande planeringen.

Samarbete och kommunikation

För att lyckas med planering och byggande av högvattenskyddet krävs samarbete mellan olika förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad samt med externa aktörer och intressenter. Arbetet sker i samverkan med andra svenska kommuner, akademien och städer inom EU som har liknande utmaningar, exempelvis genom deltagande i EU-projektet Storm Safe.

- Vi arbetar för att bygga upp en tydlig och öppen kommunikation med medborgare, fastighetsägare och andra aktörer i staden för att skapa förståelse och delaktighet. Vårt mål är att göteborgarna ska känna sig trygga och ha kunskap om de åtgärder vi vidtar för att skydda staden och vilket ansvar som ligger på exempelvis fastighetsägare, berättar programledare Gunnel Helgesson och fortsätter:

- Det är också viktigt att vi tar del av den erfarenhet som andra städer och länder, exempelvis Holland, har av att under lång tid utvecklat metodik och teknik för att skydda sig mot stigande havsnivåer.

Film om Göteborgs högvattenskyddsarbete.

En del av stadens klimatanpassningsplan

Göteborgs Stad har en övergripande klimatanpassningsplan för att hantera långsiktiga effekter av klimatförändringar, såsom skyfall och värmeböljor och översvämningsrisker från höga vattennivåer. Programmet för högvattenskydd fungerar här som ett åtgärdsprogram och skapar förutsättningar för arbetet med att säkra en hållbar och trygg stadsmiljö.

Nationell utredning stärker skydd

Just nu pågår en statlig offentlig utredning (SOU) som kartlägger och hanterar översvämningsrisker i Göteborg och andra utsatta områden i Sverige, ”Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna” (Dir 2024:31). Göteborgs Stad har varit delaktig i att få till stånd denna utredning som syftar till att skapa förutsättningar för att effektivare kunna hantera översvämningsrisker.

- Det finns en förväntan att kommunen ska leda arbetet med att skydda staden mot översvämningar. Frågorna är emellertid komplexa och kräver utvecklade samarbeten. Vår förhoppning är att utredningen ska klargöra ansvarsfrågorna och de juridiska och finansiella förutsättningarna så att vi kan få till ett sådant samarbete, förklarar Gunnel Helgesson.

- Vi önskar en anpassning av lagarna för att det skall vara möjligt att skapa långsiktiga och kostnadseffektiva modeller för ansvar och finansiering. Vi behöver också en enhetlig nationell samsyn kring vilka klimatscenarier vi ska planera för och över vilken tidshorisont, avslutar hon.

Info om Högvattenskyddsprogrammet


${loading}