Ny studie: ”Personalens arbetsmiljö påverkar barnens miljö”
Publicerad 14 december 2022
Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg tog initiativet till projektet som sedan genomfördes mellan januari och oktober tillsammans med FoU i Väst, Göteborgsregionens enhet för forskning och utveckling.
Syftet var att ta reda på hur delaktigheten ser ut och hur den kan förbättras för barn med funktionsnedsättning som inte längre bor kvar i sina föräldrahem.
Brist på tidigare forskning
Studien innehåller tre delar; en sammanställning av tidigare forskning på området, en del med fokus på personalens upplevelser av barnens delaktighet och en del med skuggningar av barn och personal i dessa boenden.
Fyra boenden där Göteborgs Stad är ansvariga för verksamheten ingick i studien. Två av boendena är inriktade på barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning medan två är inriktade på barn med flerfunktionsnedsättning. Barnen på dessa boenden har alla en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med minst en ytterligare diagnos, till exempel autism.
Studien konstaterar att det i stort sett saknas tidigare forskning som utgår från barnens perspektiv på att bo på LSS-boende. De studier som finns understryker vikten av kommunikativ kompetens bland personal men visar även på att det finns brister.
Finns hinder för delaktighet
Fokusgrupperna med personal visade att de som arbetar på LSS-boenden vill bidra till att barnen blir delaktiga men upplever att det finns vissa hinder.
Det handlar om brist på personal, personalens utbildningsnivå och användning av alternativ kommunikation samt kunskaper om hjälpmedel.
Men frågan om hur personalen bidrar till barnens delaktighet verkar inte enbart vara en kunskapsfråga utan även handla om personalens attityder och förmågor, till exempel deras förmåga att lyssna, förstå och tolka varje enskilt barn.
— Det blev så tydligt att delaktighet är något som alltid uppstår i samspelet mellan barn och personal. Delaktighet finns inte hos barnet utan uppstår i mellanrummet mellan barn och personal, säger Lisbeth Lindahl.
Studien visar vidare att det är viktigt att all personal arbetar på ett likartat sätt och lär sig förstå barnets uttryckssätt, behov och intressen för att barnet ska kunna bli delaktigt. Barnen som bor på dessa boenden har svårare för att anpassa sig efter andra människor än vad barn har i största allmänhet, därför krävs det kompetens och samsyn inom varje personalgrupp.
”Centralt att barnet betraktas som en individ”
Kommunikationen är grunden för barns delaktighet. Personalen behöver kunna prata till och med barnen med hjälp av det verbala språket, med alternativ kommunikation och med hjälpmedel som utgår från varje barn.
Delaktighet handlar även om att personalen utgår från de aktiviteter som barnet uppskattar.
— Det som är centralt är att barnet betraktas som en individ – en person med egna känslor, tankar och behov – även om barnet inte alltid kan uttrycka vad det vill och önskar, säger Lisbeth Lindahl.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att:
- personalen tolkar begreppet delaktighet på olika sätt vilket försvårar samsyn och ett likartat förhållningssätt.
- allmänna kunskaper om barn med funktionsnedsättning inte räcker utan personalen måste förstå varje enskilt barn för att barnet ska kunna bli delaktigt.
- det finns strukturella hinder och möjligheter i verksamheten som påverkar barns delaktighet.
— Det viktigaste hindret för barns delaktighet är tillgången till personal med rätt kvalifikationer. Goda arbetsvillkor kan bidra till att öka yrkets attraktivitet. För att förbättra barns delaktighet krävs ökad personalkontinuitet, samsyn, förmåga till kommunikation och goda arbetsvillkor, säger Lisbeth Lindahl.
Som ett nästa steg föreslår hon man ska studera de bakomliggande orsakerna till beslut om boende med särskild service för barn och ungdomar. Finns det alternativa insatser som kan förebygga dessa beslut?
Här finns hela studien: Hur kan man öka barns delaktighet på LSS-boende?