Vi gör yngre träd äldre för att öka mångfalden

Vad är det som ska göras på Stora Amundön?

– Vi gör insatser på tre olika ställen för att öka den biologiska mångfalden. En del träd tas ned för att öppna upp landskapet så att andra träd får mer ljus. Gamla grova ekar försöker vi ge bra förutsättningar, de är livsmiljöer för hundratals rödlistade arter. De nedtagna träden hugger vi i mindre stockar och gör ekoxe-komposter – det vill säga gräver ned en del av stocken för att skapa ett habitat där insekter trivs. Vissa av de nedtagna träden låter vi bara vara liggande, där trivs andra typer av arter.

Vad ska hända med ekarna som är märkta med ett V?

– V står för veteranisering som innebär att vi skadar yngre träd för att de ska få samma strukturer som äldre träd. Det kan göras på lite olika sätt. Man kan borra en fågelholk rakt in i stammen, göra konstgjorda blixtnedslag med en motorsåg eller ringbarka en del av trädkronan. Yngre träd är starka och motståndskraftiga, och det här är ett sätt att se till att de försvagas. Svampar, fåglar och insekter får ingångskanaler att angripa trädet.

Kan det inte bli för mycket så att trädet dör?

– Jo, det händer ju ibland, men då gäller begreppet ”död ved lever”. När vi jobbar med ekologi är det variationen som är viktig. Just här har vi brist på riktigt gamla, grova solbelysta ekar, så vi försöker skapa den typen av habitat. Men metoden har begränsningar. Äldre grova ekar är väldigt värdefulla då de ofta hyser en flora av lavar och mossor som är svår för oss att återskapa med veteranisering.

Mer information

Skötseln av Göteborgs naturområden utgår från Naturvårdsprogrammet som  bland annat ger svar på varför det behövs fler träd- och rishögar i naturen, hur vi gör för att återskapa gamla betesmarker och varför skogsbryn är viktiga för djurlivet.