Järntorgsbrunnen restaurerad och klar med all världens kraft
Publicerad 16 december 2024
Det gedigna arbetet som Studio Västsvensk Konservering hos Västra Götalandsregionen nu gjort på uppdrag av Stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad innebär bland annat att de fem kvinnorna i brons nu är fria från smuts och avlagringar vilket gör att de tydligare träder fram. Rengöringen har inte påverkat den gröna patinan som bevarats som den är. Bronsdelarna har också fått ett skyddande lager vax som ger dem en bra start efter att tältet tagits bort.
— Det har varit väldigt spännande att få följa
arbetet och se slutresultatet. Jag kan förstå att det stora tältet på torget
har varit störande för många som rör sig i området men arbetet är väderkänsligt
och tältet är en nödvändighet. Vi i staden är stolta att vi tar hand om våra
statyer så även kommande generationer kan ta del av dessa kulturskatter.
Säger projektledare Niclas Bergendahl.
Utöver arbetet med brons och järn har granitdelarna varsamt skrubbats och skrapats från smuts och kalkavlagringar. Samtidigt har fontänens bassänger har fått nya tätskikt och en hel del sprickor och gamla fogar är nu lagade.
— Det har verkligen varit både spännande och
utmanande, som tur var har jag haft hjälp av både duktiga kolleger och andra
yrkesgrupper under arbetets gång. En fontän ska ju fungera bra samtidigt som
den ska se vacker ut.
Berättar konservator Carl Brädde
Vattnet slås på igen till våren 2025
Det blir först till våren, i april, som vatten åter kommer strömma i Järntorgsbrunnen. Under vintern hindrar frostrisken att alla stadens fontäner slås på, då fruset vattnet kan spränga ledningar.
Berättar om järnets väg ut i världen
Idag är kanske Järntorgsbrunnen främst en mötesplats för göteborgare, samtidigt berättar fontänskulpturen om Sveriges järnepok och Järntorget som en kontrollstation. Kvinnorna runt fontänen representerar de fem kontinenterna som Sverige exporterade järn till under perioden från mitten av 1600-talet till sent 1800-tal när järnet var Sveriges dominerande exportvara. Urnan i gjutjärn med skeppet i topp är en annan symbol för järnhandeln under denna tid.
Mycket av järnet som lämnade Sverige gick via Göteborgs hamn och just Järntorget, där järnet kontrollerades och vägdes på järnvågen. På urnans vägg finns stämplar från trettio svenska järnbruk.