Till sidans huvudinnehåll
Svartvitt porträttbild av konstnären Kerstin Bergendal.
Konstnären Kerstin Bergendal (född 1957) bor i Köpenhamn, men växte upp i Göteborg. Nu ska hon skapa offentlig konst på Götaplatsen i sin forna hemstad. Foto: CU von Platen.

Hon skapar nästa offentliga konstverk på Götaplatsen

Publicerad 11 juni 2024

Kerstin Bergendal vinner uppdraget om att skapa offentlig konst på Götaplatsen i Göteborg. Hennes förslag går ut på att göra en resa in i platsen och samla in små och stora berättelser i samverkan med experter och allmänheten.

– Det blir nog lite klurigt att arbeta med en plats som alla tror att de redan vet allt om. Men uppdraget är en bra anledning att knacka dörr och fråga andra vad de vet och minns om Götaplatsen, säger konstnären.

Göteborgs Stad ska rusta upp Avenyn de kommande åren. I höstas kunde konstnärer lämna intresse om att skapa offentlig konst till Götaplatsen, som är en del av stadsutvecklingsprojektet.

Tre konstnärer bjöds in till att ta fram var sitt idé- och processförslag i upphandlingen. Nu har en sakkunnig jury utsett vinnaren.

Erfaren och erkänd konstnär

Köpenhamnsbaserade Kerstin Bergendal är konstnär, curator och lektor inom fri konst på HDK-Valand. Hon har varit verksam i snart 40 år och är internationellt respekterad inom en särskild gren av samtidskonsten: tidsbaserad deltagande intervention. Den går ut på att befinna sig på en viss plats en längre tid och att fråga sig fram, men också att använda det man hittar för att påbörja samtal och påverka samhället omkring sig.

Kerstin Bergendal är född och uppvuxen i Göteborg och ser sitt idé- och processförslag ”ROTVÄLTA/föreställning” som en anledning att lära sig mer om Götaplatsen och den forna hemstaden.

Så arbetar konstnären med projektets olika steg

Konstprojektet börjar med en insamlingsfas. Kerstin Bergendal gräver i arkiv efter bilder, planer, tankar, idéer, strukturer, teknisk och ekonomisk historia och letar samtidigt efter medspelare; människor som kan mer om Götaplatsen och staden.

– Jag har inte bott här på 48 år och hoppas att andra vill vara med och bidra. Och jag har redan ett par ”stigfinnare” ombord, historiker och forskare som vill hjälpa mig på vägen.

I februari 2025 är det dags för steg två: en serie offentliga samtal mellan konstnären och 12–15 personer hon engagerat.

– Då vill jag bjuda in alla göteborgare på en kopp soppa hos en av institutionerna på Götaplatsen. Det blir en flera dagar lång festival, där vi lär oss mer om platsens rötter och lyfter berättelser som vi kanske inte har hört förut och andra som delvis har sjunkit ner i historiens mylla.

Festivalen genomförs som improviserade performances. Samtalen ska filmas och sedan bli en del av underlaget till tolv konstvideor.

Projektets sista steg är att omvandla och gestalta materialet från de två tidigare stegen till ett bestående konstverk. Vad som faktiskt kommer att tillföras till Götaplatsen är alltså ännu inte klart.

Göteborg Konst leder den övergripande processen för konsten på Götaplatsen

Elena Jarl, processledare offentlig konst på Göteborg Konst, arbetar med konsten på Götaplatsen.

– Juryn var överens om att ”ROTVÄLTA/föreställning” lyckas fånga en mångfald av röster som ligger till grund för hur Götaplatsen uppfattas och används idag. Den sista fasen, när konstnären föreslår en bestående del av konstverket, kommer även gynna framtida generationer av besökare, säger hon.

Konstverket ska stå klart i början av 2027. Tidplanen är preliminär.

All konst som tillkommer genom stadsutvecklingsprojektet för Avenyn och Götaplatsen finansieras genom enprocentregeln. Den innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar nyinvesterar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.

Stadsmiljöförvaltningen har beställt konstverket. Stadens konstenhet, Göteborg Konst på kulturförvaltningen, processleder projektet.

${loading}