Att förstå och använda tal – grunden läggs i tidig ålder

Förvånansvärt många av de elever som har svårt att klara kunskapskriterierna i högre årskurser har brister i sin taluppfattning. Det som grundläggs redan i tidig ålder. Därför har grundskole-förvaltningen genomfört fortbildning för lärare i förskoleklass och specialpedagoger eller speciallärare som arbetar med de yngre eleverna. Fortbildningen leds av förskoleklassutvecklarna Karin Nyberg och Johanna Bäckström och innehållet är delvis framtaget tillsammans med matematikutvecklare Ulrika Toftevall.

Karin Nyberg och Johanna Bäckström håller i utbildningen

Fortbildningen är en serie workshops som ska komplettera teoretiska kunskaper från ett forskningsprojekt som pågår på Göteborgs universitet. Forskarna i projektet har bistått grundskoleförvaltningens lärare i förskoleklass med viktiga teoretiska kunskaper inom taluppfattning. Syftet med workshopparna är att lärarna nu ska få stöd att omsätta kunskaperna i hur undervisningen kan ske i praktiken. Du kan läsa mer om forskningsprojektet SATSA nedan.

Tips och inspiration på hur matematik kan läras ut

Pedagogerna får genom den kompetensutveckling som serien med workshops ger, möjlighet att fördjupa sina kunskaper hur elever förstår tal och hur tal används. De får inspiration till en variation av undervisningsformer för att utveckla elevers taluppfattning och färdigheter i räkning.

Taluppfattning innehåller många olika delar, dels att tal kan vara till exempel fem av olika saker, fem pennor, fem bollar och så vidare. Men också att ett tal på olika sätt kan delas upp i flera delar som tillsammans är fem, till exempel tre bollar och två apelsiner. Eller fyra pennor i en burk och en penna i en annan.

— Vi jobbar mycket praktiskt och visuellt där vi använder olika material för att visa hur ett tal är uppdelat, säger en av pedagogerna som deltar på workshopen".

Att ha tillgång till konkret material för att kunna skapa ” inre bilder” och på så sätt gå från konkret till abstrakt förståelse är något som forskare menar är av betydelse, särskilt vid inlärning av nytt material. Exempel på olika konkreta arbetsmaterial kan vara tallinje, hundraruta, bilder, tiobasmaterial, tärningar, spel och lekar (Anghileri, 2000; Hope, 1999; Sterner, 2007).

— Det finns inga begränsningar för hur vi med olika material kan arbeta med taluppfattning. Vi har köpt in material men vi använder även enklare saker som en till exempel en bild av ett glasspaket där elever får klippa paketet i flera delar och på så sätt visa hur de olika delarna bildar ett tal, berättar en lärare som också deltar i kompetensutvecklingen".

Pedagogerna som deltar i fortbildningen berättar att de fått inspiration till att göra matematikundervisningen mer lekfull och tillgänglig för eleverna. Eleverna kan själva hämta det material de vill jobba med. Genom att använda materialet lär sig eleverna att laborera med olika tal där de med hjälp av olika sinnen kan få en bättre uppfattning om hur tal fungerar. En lärare som deltagit säger att hon nu ska ta med sig alla fina praktiska exempel och problemlösningar. 

— Jag kommer i mindre utsträckning att använda läroböcker och i stället använda mer praktiskt lekfull matematik”.

Forskningsprojekt SATSA

SATSA är en förkortning för “Strukturell ansats i undervisning som grund för hållbart aritmetiklärande” och är ett forskningsprojekt där matematikundervisningen i förskoleklassen står i fokus. Syftet med forskningsprojektet är att studera hur undervisning kan genomföras för att 6-åringar ska utveckla förståelse för tal, tals egenskaper och hur tal kan användas i problemlösning.

Du kan läsa mer om SATSA här: https://www.gu.se/forskning/satsa

Tips på vidare utveckling av matematikundervisningen om tal i förskoleklass

• Bekräfta elevers förslag och svar, men problematisera förslagen genom frågor som “hur kan man veta det?” så att processen och valet av metod görs till en central del av matematiken.

• Låt innehållet som interaktionen i lärandesituationen kretsar kring drivas av matematiska undersökningar och fördjupande resonemang där matematiken görs relevant och meningsfull för eleverna även om lek och nyfikenhet ska prägla aktiviteterna.

• Välj artefakter och notationer med omsorg, så att de tillsammans med lärarens ord och förtydligande gester visar på relationer inom och mellan tal.

• Låt exempel finnas kvar synliga för eleverna, så att exemplen kan jämföras och möjliga samband upptäckas och förklaras.

• Stanna upp och undersök på vilket sätt man kan lösa en uppgift, om det finns flera sätt och vilket sätt som i så fall är mest lämpligt för att lösa den uppgiften och andra uppgifter.

• Ta tillvara på elevers felaktiga svar och se dem som underlag för att undersöka på vilket sätt en uppgift kan tolkas och förstås ur olika perspektiv. Det främjar en undersökande atmosfär och att det är tillåtet att svara fel och att komma med kreativa lösningar på problem.