Trädkronor som klimatskydd - pilotprojekt vid Östra Larmgatan

2030 ska svenska städer ha en så kallad krontäckning på minst 25 procent, enligt det nationella mål som Naturvårdsverket satt upp. Göteborg siktar en bra bit över det nationella målet och börjar med det mest trädglesa området i stan. Innanför vallgraven är krontäckningen bara 3,6 procent, och Östra Larmgatan når bara upp till 2,2 procent.

Krontäckning är ett begrepp som används alltmer inom stadsplanering och som anger hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor – vilket har visat sig vara användbart för att räkna ut hur mycket träd och grönska en stad behöver.

Östra Larmgatan blir grönare

I ett pilotprojekt vid Östra Larmgatan planteras sju nya träd i ett område som idag har en krontäckning på bara 2,2 procent. Projektet syftar till att öka krontäckningen, som är avgörande för att förbättra klimatet, biologisk mångfald och folkhälsa i staden. Efter planteringen av de nya träden kommer det finnas tio träd på platsen i stället för tre, vilket i framtiden kommer öka andelen av stadens yta som täcks av trädkronor.

— Träd har en stor betydelse för växande städer, och med det här projektet tar vi ett viktigt steg mot att skapa en grönare och mer motståndskraftig stadsmiljö, säger Jesper Krantz, projektledare för pilotprojektet.

Träden avgörande som klimatskydd

Forskning visar att minst 30 procent krontäckning behövs för att uppnå de positiva effekterna av träden, som att reglera vind, hantera dagvatten, förbättra luftkvaliteten och skapa livsmiljöer för många arter. Stadsträden skyddar från översvämning, hetta, luftföroreningar, buller och vind, vilket gör träden till en oumbärlig del av en hållbar stadsmiljö.

— Vi vill att människor som rör sig i stadsmiljön ska kunna känna och se de positiva effekterna av ökad grönska – allt från svalare platser, renare luft och fler platser att stanna upp vid, fortsätter Jesper Krantz.

Konkurrens både ovan och under mark

När nya stadsträd planteras är det viktigt att de ges tillräckliga förutsättningar att klara dagens konkurrens om utrymme både i luft och mark.

— Träd är en långsiktig investering och behöver planeras för i samma tidshorisont som upprustning av ledningar, intilliggande hårdgjorda ytor och bostäder, förklarar Jesper Krantz.

När plantering av träd görs mitt i stan bland hårdgjorda ytor och ledningar behöver växtbäddarna planeras noga. De behöver vara tillräckligt stora, vara anlagda med rotspärr för att undvika att rötterna letar sig ner i ledningar samt ha bra material i växtbädden. Detta för att ge trädet de bästa förutsättningarna för att bli så stora att de på sikt kan leverera de viktiga ekosystemtjänsterna, det vill säga de livsviktiga nyttor vi människor är beroende av naturen för.

Moderna växtbäddar och rätt val av träd

På Östra Larmgatan anläggs moderna växtbäddar med biokolsmakadam och luftningsbrunnar. Dessa säkerställer att trädens rötter får tillräcklig näring men samtidigt inte letar sig ut i närliggande ledningar. Att välja rätt träd utifrån platsens förutsättningar är också avgörande för ett lyckat resultat.

När Göteborgs Stad planterar nya träd är den långsiktiga strategin att välja en stor variation av arter. Detta för att göra stadens trädbestånd mer motståndskraftiga mot sjukdomar och öka den biologiska mångfalden. På Östra Larmgatan planteras fyra pagodträd, två tallar och en amerikansk bäralm. Arter som valts ut för att de är torktåliga, värmegynnande och vindtåliga. Dessa träd klarar ett varmare klimat och kan växa och utvecklas väl i staden.

— Vi arbetar för att alla ska ha nära till gröna miljöer, oavsett var de bor eller jobbar. Det ska vara enkelt att komma ut i en park eller skog, se grönska från sitt fönster, och ta en promenad bland träd och växter. Genom att bygga in grönska i vår stad skapar vi miljöer där både människor, djur och natur trivs, avslutar Jesper Krantz.

Här planteras träden

FAKTA 3-30-300 i stadsplaneringen

Göteborgs Stad arbetar med principen 3-30-300 i stadsplaneringen. Principen innebär att alla göteborgare ska kunna se minst tre träd från sin bostad. Varje stadskvarter ska ha en krontäckningsgrad på minst 30 procent, där en betydande del av marken skyddas och svalkas av trädkronor. Staden arbetar också för att alla invånare ska ha högst 300 meter till ett grönområde.