Frågor och svar om skolornas ekonomi

Hur ser skolornas ekonomi ut just nu?
Av totalt 78 skolområden har 58 en ekonomi i obalans. Det betyder att 58 skolområden gör av med mer pengar än de har i sin budget. Sammanlagt har skolorna från januari till oktober gjort ett minusresultat på 108 miljoner kronor. För att skolorna ska få en ekonomi i balans görs flera olika åtgärder. Vilka förändringar skolorna behöver göra är olika för olika skolor. Till exempel behöver vissa skolor se till att de inte har fler tillfälligt anställda än vad de har råd med. Förvaltningen centrala avdelningar har också infört ett anställningsstopp. Samt pausat vissa utvecklingsprojekt vilket gjort att förvaltningen centrala uppdrag går plus 102 miljoner januari till november. Totalt sett har grundskoleförvaltningen därför gått cirka 6 miljoner minus från januari till november.

Hur kommer eleverna att påverkas av att många skolor går minus? 
Våra medarbetare gör givetvis sitt bästa för att eleverna inte ska påverkas. Sen ser skolornas ekonomi olika ut. Vissa skolor har stora underskott och behöver göra stora förändringar samtidigt som det finns skolor som går plus och inte behöver göra några förändringar alls. Men till stor del handlar förändringarna om att skolor med en ekonomi i obalans behöver minska antalet tillfälliga anställda och inte fastanställda. Många av dessa skolor har även färre elever än tidigare. Det är alltså inte nödvändigtvis så att det blir färre lärare eller vuxna i skolan per elev.

Det går rykten om att elever på vissa skolor behöver ta med sig pennor hemifrån för att skolan ska spara pengar. Stämmer det?
Nej det stämmer inte. Alla våra skolor är gratis och elever behöver inte ha med pennor hemifrån.

Vad gör skolorna för att få ekonomin att gå ihop?
För att skolorna ska få ordning på sin ekonomi så gäller det att skolor med en ekonomi i obalans gör åtgärder så tidigt som möjligt, annars växer skulden eller underskottet. Ska skolorna ha en möjlighet att få en ekonomi i balans, så behöver de göra kraftiga åtgärder nu och se till att de även har en buffert för oförutsedda utgifter. Varje rektor har ett ansvar för sin budget och för att inte gör av med mer pengar än de fått för att driva den egna skolan.  Sedan behöver grundskoleförvaltningens utbildningschefer och stödfunktioner ge rektorer och biträdande rektorer ett bra stöd så att skolorna kan genomföra förändringarna som behövs på ett bra sätt.

Vad är orsaken till att så många skolor går back?
Flera skolor har färre elever än tidigare år. Då får de mindre elevpeng och har därmed inte råd att ha lika många lärare och andra medarbetare. Dessutom har skolorna de två senaste åren fått flera tillfälliga statsbidrag, som använts för att bland annat anställa medarbetare. Men när statsbidragen försvunnit har inte alla skolor dragit ner på antalet medarbetare till den nivå som stämmer med den elevpeng skolan får. 

Utöver det ökar priserna för mat, el, hyror och liknande. Dessutom behöver vi betala mer i sociala avgifter då förvaltningen framöver kommer att betala mer i pension till medarbetarna. 

Vad händer när skolorna gör av med mer pengar än de har i budget?
Enligt Göteborgs Stads regler har vår förvaltningsdirektör 20 dagar på sig att visa för politikerna hur och hur mycket skolorna måste spara för att ekonomin ska gå ihop. Vilka förändringar skolorna behöver göra är olika för olika skolor. Till exempel behöver vissa skolor se till att de inte har fler tillfälligt anställda än vad de har råd med.

Kommer skolornas ekonomi bli bättre nästa år?
Även 2024 ser ut att bli ett tufft ekonomiskt år. Vi räknar med att priserna för det vi köper ökar med minst fyra procent under 2024​. Dessutom ökar de sociala avgifterna från 44,53% till 45,75%​. Utöver det ökar även förvaltningens internränta och hyreskostnader. Det är därför viktigt att vi göra förändringarna nu. Gör vi inga förändringar får det negativa konsekvenser för våra nuvarande och framtida elever.

Hur fördelas pengarna inom grundskoleförvaltningen?
Det är politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer hur mycket pengar grundskoleförvaltningen ska få. Utifrån det tar grundskoleförvaltningen fram sitt förslag på budget som börjar gälla när politikerna i grundskolnämnden har godkänt den. Budgeten ska utgå från bland annat politikernas mål. Här kan du se två filmer som förklarar budget och resursfördelning.

Varje skolområde har en egen budget som rektorn ansvarar för. Grundskoleförvaltningen har också en gemensam budget. I den ingår gemensamma kostnader som skolbyggnader och skolmat.

Senast uppdaterad 2023-12-21